Motion till riksdagen

1988/89:Sk350

av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (båda s)
Åtgärder mot s.k. skalbolag

Beteckningen skalbolag, som används i den allmänna debatten är inte en
juridisk-teknisk term men antyder att det är fråga om ett bolag utan innehåll.
Uttrycket är ofullständigt, eftersom det inte täcker det förhållandet att till ett
s.k. skalbolag antingen är knuten en i taxeringssammanhang vid överlåtelsetillfället
inte utnyttjad förlust eller obeskattade vinstmedel. Ibland kallas
dessa skalbolag för förlustbolag resp. vinstbolag.

Lagstiftning som direkt tar sikte på skalbolag av typ förlustbolag finns
huvudsakligen i 8 och 9 §§ lagen (1960:63) om förlustavdrag. Enligt 9 § första
stycket Lagen om förlustavdrag gäller följande: ”Förvärvar en juridisk
person aktier i sådan omfattning att förvärvaren får ett bestämmande
inflytande i ett aktiebolag, som inte är fåmansföretag, går aktiebolaget miste
om rätten till avdrag för förlust som har uppkommit före förvärvet, om det
inte är uppenbart att förvärvaren genom förvärvet får en tillgång av verkligt
och särskilt värde med hänsyn till sin rörelse eller kapitalförvaltning.” Syftet
med denna bestämmelse är att motverka sådan handel med aktier i
förlustbolag som är betingad av möjligheten för förvärvaren att vid beskattningen
utnyttja det förvärvade företagets förlustavdrag.

Den aktuella debatten gäller emellertid i första hand skalbolagstransaktioner
avseende vinstbolag. En vinstbolagstransaktion innebär starkt förenklat
att någon säljer sitt företag men ändå har det kvar. För att lyckas med detta
reptrick på beskattningsområdet krävs tillgång till ett lönsamt aktiebolag,
revisorer, skattekonsulter och mellanhänder, som sammanför hugade säljare
och köpare. Det krävs alltså en hel del av den som skall genomföra dylika
transaktioner. Å andra sidan har det genom åren funnits åtskilliga som är
beredda att ta det besväret, och många som mot rundhänt ersättning velat
hjälpa till.

Karakteristiskt för en vinstbolagsaffär är att man delar upp tillgångarna
och skulderna i ett vinstgivande aktiebolag, så att själva rörelsetillgångarna
överförs till ett nytt bolag medan man lämnar kvar kontanter och vinstmedel i
det gamla bolaget. Sedan säljs aktierna i det ”törnda” bolaget, vanligen kallat
skalbolaget, till utomstående. Man säljer bolagets likvida medel, med
vidhängande skatteskuld. Själva rörelsen drivs vidare i det nya bolaget av den
gamle ägaren. Det nya bolaget drivs med samma personal, i samma lokaler
med samma kunder och leverantörer som tidigare och oftast också under
samma firma som det ursprungliga bolaget. Någon reell försäljning av
bolaget har inte skett och något affärsmässigt motiv finns inte.

Affärerna med plundrade vinstbolag sväller nu så snabbt att polisen

känner sig maktlös. Man hinner knappt utreda en affär innan tio nya kommit
fram. Redan i dag beräknar polisen att mellan två och fem miljarder kronor
på det här sättet undanhållits från beskattning. Flera stora härvor med
skalbolag utreds f.n. I den största har 330 företag sålts och plundrats på sina
tillgångar. Tre huvudpersoner, som flytt från Sverige, har häktats i sin
frånvaro. Genom nya mellanhänder har uppköpen av skalbolag som
plundras fortsatt även efter det moderbolaget, hemmahörande i Eslöv,
försattes i konkurs.

Att konstruerade skalbolag skapas, och att företag utåt sett kan fortsätta
som om ingenting hänt, medan hela den ekonomiska basen försvinner till ett
annat bolag, har ingenting med sund affärsverksamhet att göra.

Riksskatteverket håller på med en kartläggning av transaktioner mot
skalbolag och avser vidare att göra en utvärdering av vad som kommer fram
vid den aktuella kartläggningen. Utöver ovan nämnda kartläggning pågår
utredningar på skilda länsskattemyndigheter av ca 15 härvor omfattande
omkring 1000-talet överlåtelser av berört slag av skalbolag. Enligt länsskattemyndigheten
i Malmöhus län framstår köparna i skalbolagstransaktioner inte
sällan som rent kriminella. De försöker att skattefritt lyfta vinstmedlen ur de
förvärvade bolagen genom att exempelvis helt enkelt inte deklarera eller
genom att ta upp falska utjämningsposter i bokföring och deklaration. Någon
avsikt att göra rätt för sig tycks de inte ha, varför det blir staten, dvs.
skattebetalarna, som får betala i form av minskade skatteintäkter. Det kan
mot denna bakgrund befaras att en lagstiftning som riktas mot köpledet
endast skulle ha begränsad effekt, varför lagstiftningsåtgärder i första hand
bör omfatta skärpta regler för säljarna. Länsskattemyndigheten i M-län
bedömer behovet av ändrade regler som stort.

Det framstår som helt uppenbart att en skärpning av lagstiftningen är den
enda möjligheten att komma till rätta med de avarter av affärstransaktioner
som döljer sig under skalbolagens täckmantel.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om lagstiftning mot s.k. skalbolagstransaktioner.

Stockholm den 20 januari 1989

Bengt Silfverstrand (s) Jan Andersson (s)

Mot. 1988/89
Sk350

15

•

■