Motion till riksdagen

1988/89 :Sk336

av Kjell Ericsson (c)

Avveckling av skogsvårdsavgiften

När skogsvårdsavgiften infördes var det en mindre särbeskattning på någon
eller något hundratal kronor på en medelfastighet. Det var då en ganska
harmlös avgift. Efter hand har denna avgift ökats till att i dag utgöra 0,8 % av
skogsbruksvärdet.

Skogsvårdsavgiften är en avgift som saknar motsvarighet i andra näringar.
Den har också under senare år ändrat karaktär från sitt ursprungssyfte till en
ren särbeskattning av skogsnäringen. Skogsvårdsavgiften är så utformad att
den i många fall motverkar samhällets syften med skogspolitiken. Detta
eftersom avgiften inte premierar god skogsvård. Det blir i stället de
skötsamma skogsägarna som förlorar mest på skogsvårdsavgiften.

11979 års skogspolitiska beslut fastslogs att de medel som skogsvårdsavgiften
inbringar, i huvudsak skulle användas till ändamål som är till gagn för
skogsbruket eller så att åtgärderna kommer skogsägarna till godo. Denna
princip har efter hand förändrats och det finns inte längre något direkt
samband mellan avgiftsuttaget och avgiftsmedlen. Det har fått till följd att en
mycket ringa del av skogsvårdsavgiften går tillbaka till skogsägarna för
skogsvårdande åtgärder. Därmed har skogsvårdsavgiften blivit en skatt som
läggs särskilt på skogsnäringen.

Uppgifter från Värmlands län visar att de värmländska skogsägarna
betalar 39 milj. kr. i skogsvårdsavgifter. Det som återgår till näringen för
skogsbefrämjande åtgärder är ca 5 milj. kr. Således är det en mycket liten del
av skogsvårdsavgiften som kommer skogsägarna till godo.

Ett ytterligare motiv för att avskaffa skogsvårdsavgiften är den negativa
effekt som den får om man räknar dess konsekvenser under en omloppstid på
80-100 år. Utredningar visar att den sammanlagda avgiften vid en 80-årig
omloppstid svarar mot 40 % av nettot vid avverkningen. Det är således fråga
om en inte ringa avgift som belastar skogsägarna.

Skogsvårdsavgiften har enligt mitt förmenande överlevt sig själv och har
ingen funktion att fylla. Redan vid tidigare skogsvårdsutredningar har
föreslagits en successiv avveckling av skogsvårdsavgiften bl.a. med det
motivet att privatskogsbruket i ökad omfattning anlitade fackmän samt ökad
självverksamhet. Skogsvårdsavgiften bör därmed avskaffas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar avveckla skogsvårdsavgiften.

Stockholm den 19 januari 1989

Kjell Ericsson (c)

Mot. 1988/89
Sk336

8