Motion till riksdagen

1988/89 :Sk320

av Erik Holmkvist (m)
Skattereglerna för fåmansföretag

Under 1976 infördes en omfattande lagstiftning avseende fåmansföretag.
Lagstiftningen hade bl.a. till syfte att förhindra att omotiverade skatteförmåner
kunde erhållas via dessa företag.

Som exempel på omotiverade skatteförmåner kan nämnas att ett fåmansföretag
köper in lös egendom, som egentligen avser företagsledarens privata
bruk, eller att delägare till företaget säljer eller köper egendom till för höga
respektive för låga priser. I dessa fall är således lagstiftningen väl motiverad.

Lagstiftningen omfattar emellertid också helt omotiverade restriktioner
dels för närstående men också för delägaren själv.

När det gäller närstående till delägare framstår särreglerna som direkt
orättvisa, eftersom de inte kan uppfattas annat än som en ren diskriminering
grundad endast på släktskap.

De regler som får anses särskilt omotiverade rörande närstående är bland
annat följande.

Uthyrning

Om en närstående, t.ex. företagsledarens systers make, har en villafastighet
och på denna upplåter ett välbehövligt lagerutrymme som används av
fåmansföretaget, kommer ersättningen från företaget att bli skattepliktigt i
sin helhet. Endast ett mindre schablonmässigt avdrag kan påräknas. Om i
stället grannen, företagsledarens bäste vän, hade hyrt ut lagerutrymmet hade
ersättningen blivit skattefri om den understigit 2 procent av fastighetens
taxeringsvärde eller 8 000 kronor. I båda fallen är behovet, nyttan och
kostnaden för utrymmet lika. Skillnaden är bara att systerns make genom
giftermålet blivit klassad som närstående. Detta kan inte vara rimligt.

Lön till make och barn

Enligt gällande bestämmelser är arbete som medhjälpande make utför i t.ex.
ett fåmansföretag sambeskattat med den företagsledande makens om
arbetsinsatsen understiger 400 timmar per år. Antag t.ex. att en hemarbetande
hustru ställer upp vid tillfälliga arbetstoppar, låt oss säga för att förpacka
varor under sammanlagt 350 timmar under ett år. Härtill fullgör hon en viktig
servicefunktion genom att passa företagets telefon i bostaden. Eftersom
sistnämnda uppgift enligt bestämmelserna inte tillmäts något värde uppgår
hennes arbetsinsats inte till de uppställda 400 timmarna. Resultatet blir
därmed att hennes arbetsinsats beskattas efter mannens marginalskatt i

stället för hennes egen. När sambeskattningen nu slopats för B-inkomster
kan det inte finnas skäl att ha kvar en sambeskattning i den nu beskrivna
situationen. Tidsgränsen om 400 timmar bör således slopas. Detta gäller även
de analoga regler som gäller för inkomstuppdelning i enskild firma och
jordbruksfastighet.

Beträffande lön till företagsledares barn under 16 år gäller att dessa
sambeskattas med den av föräldrarna som har den högsta inkomsten från
verksamheten. Många yngre barn arbetar i dag någon tid under sommarmånaderna
för att tjäna ihop till egen konsumtion. Det kan inte vara rimligt att
regelsystemet är utformat så att beskattningens storlek styrs av vilken
arbetsplats som väljs. Det är knappast motiverat att helt slopa en åldersgräns,
men ifrågavarande spärregel bör ändras så att åldersgränsen sätts ned
från 16 till 15 år. Samma justering bör gälla för motsvarande regler rörande
rörelseidkare och jordbrukare.

Bilförmån

Beträffande bilförmån till företagsledare eller närstående gäller särregler
som medför en diskriminering gentemot övriga anställda i företaget. Särskilt
orättvisa framstår reglerna beträffande bilar som är sex år eller äldre. Det
förhållandevis låga förmånsvärdet är här motiverat av bilens ålder. Med
tanke på den snabba tekniska utvecklingen framstår ofta så pass gamla bilar
som omoderna och är dessutom naturligtvis mer eller mindre slitna.
Motiveringen för någon att välja en äldre bil är förmodligen antingen att
företaget eller den anställde inte har råd med en nyare bil eller att det är en
person med visst bilintresse. Båda motiveringarna är sådana att varken
företagsledaren eller närstående skall behöva diskrimineras vid val av en
äldre bil.

Ett genomförande av de ovan framförda förslagen medför en förenkling
och därför med stor säkerhet också en lättnad i ett redan i dag ansträngt
taxeringsarbete.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om att
hyresersättning från fåmansföretag till s.k. närstående behandlas på
samma sätt som om ersättningen utgått till annan,

2. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om att den
tidsgräns om 400 timmar som uppställts för att medhjälpande make
själv skall beskattas för lön eller motsvarande inkomst slopas,

3. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om att
åldersgränsen för att lön till rörelseidkares, jordbrukares och företagsledares
barn själv skall beskattas för inkomst från företaget eller
verksamheten sänks från 16 till 15 år samt

Mot. 1988/89
Sk320

15

4. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om att Mot. 1988/89

förmånsreglema för äldre bilar tillämpas enhetligt oavsett förmånsta- Sk320

gare.

Stockholm den 12 januari 1989

Erik Holmkvist (m)

16