Motion till riksdagen
1988/89: Sf522

av Erkki Tammenoksa (s)

Asylsökande flyktingar med handikapp

Bland de asylsökande som kommer till Sverige finns också enstaka personer
med allvarliga funktionsnedsättningar. Det är viktigt att rehabiliterande
insatser kan sättas in redan medan de väntar på uppehållstillstånd. Med
rehabilitering avses t. ex. att en blind person behöver få sakkunnig hjälp att
lära sig att hitta och att sköta sina personliga angelägenheter. Den hjälpbehövande
asylsökande måste få möjligheter att delta i Svenska för invandrare.

Enligt den nya lagen om bistånd åt asylsökande kan bistånd lämnas som
särskilt bidrag och i förordningen om särskilt bidrag preciseras detta såsom
”Handikapputrustning och andra hjälpmedel som är nödvändiga för en
dräglig livsföring”. Lagens mening är alltså att handikappade asylsökande
skall få tillgång till hjälpmedel. Men ofta saknas kunskap både hos personalen
på flyktingförläggningen och hos flyktingen själv. Oftast blir den
enskilde handikappade invandraren ändå utan hjälpmedel.

En översyn av lagen om bistånd åt asylsökande måste göras så att
handikappade asylsökande i praktiken får den hjälp de behöver. I samband
med den första hälsoundersökningen på utredningsslussen bör också
göras en bedömning av behov av behandling och rehabilitering och om
vilka insatser som behöver göras direkt, även om uppehållstillstånd eller
kommunplacering ännu inte är klart.

För handikappade asylsökande och dem som sedan fått tillstånd måste
staten bidra med de särskilda hjälpmedel som kan behövas för undervisning.

Det är viktigt att berörd personal på förläggningarna får kunskap om
vilka behov handikappade asylsökande kan ha, så att de lättare kan hjälpa
enskilda asylsökande.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att handikappade asylsökande får
behandling och rehabilitering.

Stockholm den 24 januari 1989

Erkki Tammenoksa (s)