Motion till riksdagen
1988/89: Sf518

av Anita Johansson m. fl. (s)
Stöd till återvändande flyktingar

Frågan om ökat stöd till flyktingar från Latinamerika som frivilligt önskar
återvända har vid flera tidigare tillfällen tagits upp som motioner i riksdagen.

I början av 1987 tillsattes en informell arbetsgrupp inom arbetsmarknadsdepartementet
med uppgift ”att göra en genomgång av olika återvändarfrågor
samt lägga förslag i dessa frågor”. (Arbetsmarknadsdepartementet
Ds 1988:33)

Rapporten presenterades i april 1988 och gick sedan ut på remiss till
olika flykting- och invandrarorganisationer samt till andra intressenter
engagerade i frågan om återvändandet.

I kapitel 7 redovisas ”Insatser i Sverige till stöd åt återvändare m.m.

...”. Huvudpunkterna är bidragen till flyktingarnas återresa till sina hemländer
och bistånd till program för återvändande flyktingar. Den 28 — 30
oktober genomfördes ett internationellt seminarium kring återvändandets
problematik på ABF:s kursgård Nynäsgården i Nynäshamn. Organisatörer
var Diakonia och Sociala Missionen med stöd av ABF:s Stockholmsdistrikt
och LO:s folkhögskola Runö. Det framgick då klart att många länder
i Europa nu ger ett betydligt mer omfattande stöd till återvändandet än
Sverige.

Och då är det att observera att det till stor del handlar om positiva
åtgärder som inte har något att göra med att ”kasta ut” flyktingar.

Kapitel 11 i rapporten innehåller ett antal förslag till hur ett kommande
program för frivillig återvandring bör se ut. De återfinns under tre olika
rubriker: ”Kunskap om exil- och återvandringsfrågor”, ”Information om
förhållandena i hemlandet” och ”Åtgärder efter beslut om återvandring”.
Några nya förslag till åtgärder finns egentligen inte, om man undantar
förslaget om ett utökat transportstöd av visst material tänkt att användas i
förvärvsverksamhet i ursprungslivet och ett begränsat stöd till s. k. anpassningskurser.
En utgångspunkt för arbetsgruppen har uppenbarligen varit
att stödet till återvändandet inte får kosta mer än det gör i dag.

Förslaget till stöd för ”anpassningskurser” är tänkt som en möjlighet att
”anpassa flyktingars yrkeskunskaper till förhållandena i ursprungslandet”.
Sådana kurser skall föregås av överläggningar mellan Sverige och det land
flyktingarna kommer från. Kurserna är tänkta att finansieras via SIDAmedel
för humanitärt bistånd, eftersom ”sådana kurser i vissa fall /kan/
sägas bidra till att stärka de demokratiska krafterna i ursprungslandet”.

Mot.
1988/89
Sf518 — 523

1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Sfi 18-523

Folkomröstningen i Chile den 5 oktober 1988 innebar ett viktigt steg i
demokratisk riktning. Det chilenska folket sade ett kraftfullt nej till fortsatt
militärdiktatur. Utvecklingen framöver kan komma att innebära att
en regering utsedd genom demokratiska val träder till.

Morden och försvinnandena fortsätter dock i Chile trots, eller kanske på
grund av, oppositionens seger. Under det år som just inletts kommer
kanske det viktigaste arbetet för denna opposition att bestå av att försöka
förändra den författning Pinochet lyckades få igenom 1980 och som innehåller
en lång rad bestämmelser som omöjliggör förändringar i demokratisk
riktning.

Oavsett hur framtiden kommer att se ut funderar just nu fler chilenare
på att återvända till sitt hemland än någonsin tidigare. Hur dessa presumtiva
återvändares framtid kommer att se ut avgörs självklart till övervägande
del av hur utvecklingen i Chile blir.

Med det är också omvittnat av många återvändare med både positiva
och negativa erfarenheter bakom sig, hur viktigt det är att återvändandet
sker på ett planerat sätt och efter noggranna förberedelser. Enligt vårt
förmenande räcker inte de åtgärder som föreslås i rapporten ”Återvandringsfrågor
— En genomgång”. Vi borde kunna ge dem som frivilligt åker
tillbaka för att delta i det mödosamma demokratiseringsarbetet bättre
förutsättningar för att lyckas med sin återvandring.

I motion 1985/86:Sf 505 finns en rad förslag till åtgärder som enligt vårt
förmenande nu på allvar måste tas upp till prövning. Där heter det bl. a.:

Förslag till åtgärder

Det är uppenbart att återvändandet är en svår process som måste förberedas
väl om det inte skall bli ett misslyckande eller utsätta människor för
onödigt stora påfrestningar. Det individuella ekonomiska stödet till återvändande
flyktingar bör förstärkas och utvidgas enligt vad som ovan
angetts.

Sveriges stöd till återvändande flyktingar måste börja med åtgärder
medan de fortfarande är kvar här i landet.

Ett steg i denna riktning är det studiematerial om återvändandet som
ABF håller på att ta fram. Med detta som grund bör studiecirklar kunna
komma igång under hösten 1986, vilket bör kunna medverka till att
kunskapen om den nuvarande situationen i hemlandet och återvändandets
problem blir större bland dem som planerar för ett återvändande. Barns
och ungdomars intressen i dessa och andra sammanhang bör särskilt
beaktas.

Inriktningen på stöd till sysselsättningsskapande projekt i kooperativ
form är mycket tilltalande. Det knyter an till en gammal folkrörelsetradition
här i landet. Flyktingar i Sverige bör få bättre möjligheter att aktivt
planera för sitt återvändande, särskilt om detta sker i anslutning till ett
kooperativt projekt eller ett projekt med folkbildningsinriktning.

För att detta skall kunna ske kan det vara nödvändigt att särskilda
kurser anordnas, kurser som kan erbjuda den typ av kunskaper som krävs
för att ett sådant projekt skall kunna lyckas. Den enda utbildning med

Mot. 1988/89

Sf518

2

kooperativ inriktning som nu erbjuds latinamerikaner i Sverige är den 38veckorskurs
som sedan hösten 1983 anordnas vid LO:s folkhögskola
Runö. Denna folkhögskola gjorde också under hösten 1984 en särskild
kurs i folkbildning för latinamerikaner. Denna kurs har av ekonomiska
skäl inte kunnat upprepas, trots de goda erfarenheter som den gav.

Ett sätt att underlätta det slaget av specialinriktade kurser är att göra det
möjligt att erbjuda deltagarna utbildningsbidrag. Detta är för närvarande
inte möjligt, eftersom de bara utgår för utbildning med inriktning på den
svenska arbetsmarknaden.

Det vore kanske också möjligt att koppla ett regelbundet sparande i
någon svensk bank till möjligheten att erhålla särskilda krediter till stöd
för projekt med kooperativ eller folkbildningsinriktning. Dessa krediter
skulle ges på fördelaktiga villkor.

De organisationer i framför allt Chile, Argentina och Uruguay, som
stödjer återvändande flyktingar, måste få större resurser för att kunna
stödja olika projektförslag. Detta måste särskilt bli fallet om ett förberedelsearbete
inför återvändandet i Sverige skall kunna kopplas till stöd till ett
projekt i hemlandet, eftersom det enbart är i ringa utsträckning som
flyktingar från Sverige får del av de resurser som ställs till mottagande
organisationers förfogande i Latinamerika.

Ett väl förberett sysselsättningsskapande projekt med kooperativ eller
folkbildningsanknytning måste vara ett bra sätt för integrering vid återvändandet.
De som återvänder hjälper till med att skapa arbetstillfällen,
samtidigt som de tillför nya idéer, stärker demokratin och ger stöd till
framväxten av starka folkrörelser. Så långt motion 1985/86:Sf 505.

Det studiematerial som ABF Stockholms län höll på att ta fram våren
1986 används sedan ett par år i studiecirklar som förberedelsearbete inför
återvändandet. Boken ”El Retorno”, Återvändandet, har väckt stor internationell
uppmärksamhet, eftersom det är unikt i sitt slag. ABF har verkligen
gjort en pionjärinsats.

Men ett studiematerial som detta måste följas upp och bearbetas. Ny
erfarenhet görs av dem som försöker sig på att återvända, nya vetenskapliga
undersökningar utförs och den verklighet som möter vid ett återvändande
förändras. Det innebär att det är mycket angeläget att samhället
ställer medel till förfogande för att en ny upplaga av studiematerial om
återvändandet kan tas fram.

LO:s folkhögskola Runö fortsätter att erbjuda flyktingar från Latinamerika
en kurs om 38 veckor i kooperation och folkbildning som en möjlighet
att förbereda sig inför ett återvändande. I motionen från januari 1986
föreslås att utbildningsbidrag i ökad utsträckning skall ställas till förfogande
till dem som vill förbereda sig inför återvändandet genom att delta i
kursen. Utvecklingen har varit den omvända. Under de första fem kurserna
hade en klar majoritet av deltagarna utbildningsbidrag. Innevarande
läsår är det endast tre deltagare som finansierar sina studier på detta sätt.

AMS nya riktlinjer till de lokala arbetsförmedlingarna som alltså innebär
avslag på så gott som alla ansökningar om utbildningsbidrag har gjort
att folkhögskolans styrelse fattat beslut om en klarare markering av kursen
som förberedelse inför återvändandet.

Mot. 1988/89

Sf518

3

Vi anser därför att utbildningen vid LO:s folkhögskola Runö och eventuellt
andra folkhögskolor med likartad inriktning från och med läsåret
1989/90 skall kunna finansieras på samma sätt som de s.k. anpassningskurser
som arbetsmarknadsdepartementets rapport talar om, dvs. via
SIDA:s budget och dess konto för humanitärt bistånd.

Kurser med inriktning på kooperation och folkbildning måste ju i allra
högsta grad ”bidra till att stärka de demokratiska krafterna i ursprungslandet”
för att nu använda rapportens egna ord.

Utvärderingen av en studieresa som en av lärarna vid LO:s folkhögskola
Runö genomförde i Chile kring månadsskiftet november/december 1988
visar med önskvärd tydlighet på den betydelse folkbildningen och kooperationen
har i strävandena att bygga en demokrati underifrån genom ett
aktivt deltagande från ”gräsrötterna”. Stöd till projekt med inriktning på
dessa områden framstår i dag som om möjligt än väsentligare än när den
förut citerade motionen skrevs i januari 1986.

I arbetsmarknadsdepartementets rapport heter det också: ”Sveriges bistånd
till program i ursprungsländerna för återvandrare förutsätts fortsätta
med samma inriktning som hittills.” Vi anser att detta stöd måste öka och
att därvid de organisationer som arbetar med folkbildning i Sverige får ett
utökat inflytande.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om den
framtida inriktningen av och förstärkta stödåtgärder till frivilligt
återvändande av flyktingar från Latinamerika i enlighet med vad
som anges i motionen.

Stockholm den 24 januari 1989

Anita Johansson (s)

Sylvia Pettersson (s)

Björn Ericson (s)

Eva Johansson (s)

Christina Pettersson (s)
Lennart Andersson (s)

Mot. 1988/89

Sf518

4