Motion till riksdagen
1988/89: Sf511

av Lars Werner m. fl. (vpk)
Flyktingpolitiken

Vänsterpartiet kommunisterna anser att vi i Sverige i förhållande till vår
levnadsstandard, vår inkomst per capita, våra demokratiska traditioner
och arbetarrörelsens grundläggande värderingar om internationell solidaritet
borde ha en mer generös flyktingpolitik. Vpk anser också att vaktslående
om en generös och human flyktingpolitik nu är viktigare än någonsin.

1 samband med förverkligande av en generös och human flyktingpolitik
prövas en rad grundläggande värderingar. Värderingar som humanism,
solidaritet, medmänsklighet, alla människors lika värde osv. utgör grundstenar
för ett solidariskt samhälle.

Vpk anser att vi inte har råd att kompromissa bort de värderingarna för
att en human och generös flyktingpolitik innebär vissa administrativa
kostnader i initialskedet.

Särskilt i dag, när flyktingproblemen i världen är mycket stora och
växande, bör Sverige framstå som ett positivt exempel. I dag är det de
fattiga och underutvecklade länderna i tredje världen som bär den största
delen av bördan av flyktingströmmarna, medan de högt industrialiserade
länderna i Europa anstränger sig att bygga vattentäta murar omkring sig
för att skydda sig mot flyktingtillströmningen.

Också Sverige deltar i viss mån i den antihumanitära kapprustningen.

Genom att införa visumtvång försöker man stoppa flyktingvägarna och
göra det omöjligt för flyktingar att komma till Sverige och söka politisk
asyl. Det senaste exemplet är införande av visumtvång förchilenare. Detta
kan vpk inte acceptera.

Vpk är helt på det klara med att enstaka länder inte ensamma kan lösa
världens flyktingproblem. Men vi anser att regeringen på statsministernivå
bör ta initiativ till internationella överenskommelser för att på ett positivt
och konstruktivt sätt bidra till en lösning av flyktingproblemen.

Målsättningen ska vara att de övriga nordiska länderna, men också
övriga europeiska länder, på ett organiserat sätt tar sin — och en mycket
större — del av ansvaret för de stora flyktingproblemen i världen. Under
tiden får regeringen inte förhindra den spontana flyktinginvandringen till
Sverige genom ex. vis visumtvång.

Vänsterpartiet kommunisterna anser emellertid att det måste skapas
vissa förutsättningar för att förverkliga den humana och generösa flyktingpolitik
som riksdagen har beslutat. Den viktigaste frågan idag är svårigheterna
som det kommunala flyktingmottagandet har. Att vi lyckas lösa det
problemet är av avgörande betydelse för den framtida flyktingpolitiken. 1

Mot.
1988/89
Sf511 — 517

1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Sfi 11-517

När riksdagen behandlade frågan om det kommunala flyktingmottagandet Mot. 1988/89
rådde stor enighet bland riksdagspartierna om att invandrarverket i sina Sf511
frivilliga överenskommelser med de olika kommunerna för utplacering av
flyktingar skulle utgå från vissa på förhand bestämda kriterier.

Invandrarverket skulle överväga utplaceringar mellan olika kommuner
beroende på bl. a. tillgång till bostäder, en god arbetsmarknadssituation,
utvecklade servicerutiner i den kommunala administrationen. Avsikten
med det här förfarandet var naturligtvis att åstadkomma en så humanistisk
integrering av flyktingar som möjligt i de olika kommunerna.

Av olika skäl har den här ideala situationen inte inträffat. Vi kan idag
konstatera att vi befinner oss i en krissituation där invandrarverket i ren
desperation och till varje pris måste placera flyktingar i olika kommuner,
även om lämpligheten för vissa placeringar starkt kan ifrågasättas.

Det finns idag 13000 personer i flyktingförläggningar. 3000 av dem har
redan fått politisk asyl och därmed uppehålls- och arbetstillstånd. De kan
emellertid inte placeras i olika kommuner, i huvudsak på grund av den
stora bostadsbristen, trots en ökad efterfrågan och brist på arbetskraft som
redovisas åtminstone i de mest överhettade regionerna i landet.

Det allvarliga i situationen är att antalet personer som vistas i förläggningar
ökar. Under augusti och september 1988 t. ex. kom 2000 personer
per månad samtidigt som 1 000 personer per månad slussades ut från
förläggningarna. Enbart under de två senaste månaderna växte således
behovet av förläggningsplatser med 2000.

Varje år betalar invandrarverket hundratals miljoner kronor till olika
privatpersoner, som skor sig på invandrarverkets desperata behov av att
hitta tak över huvudet för flyktingar. Mot denna bakgrund anser vpk att
man inte längre kan tala om en human och generös flyktingpolitik, om
man inte löser de problem som är förknippade med det kommunala
flyktingmottagandet.

Inte heller den nya omorganisationen av invandrarverket, som förhoppningsvis
ska förkorta väntetiderna, kan förverkligas om ingenting görs på
det här området. Förkortningen av de så ofta omdebatterade och rättvist
kritiserade väntetiderna, liksom förläggningsvistelsetiden, är direkt beroende
av kommunernas benägenhet att ta emot flyktingar. Denna påverkas
i sin tur av bostadsbristen.

Vad gäller bostadssituationen för flyktingar har vpk redan tidigare föreslagit
en kraftfull statlig satsning på tillfälliga genomgångsbostäder för alla
som är i omedelbart behov av en bostad. Bostadssökande som erhåller
tillfällighetsbostad ska behålla sin plats i den ordinarie bostadskön. Detta
för att garantera att boendeformen inte får bli permanent.

Detta är en nödvändig lösning i den desperata situation vi befinner oss.

Invandrarverket har tagit upp detta i sin anslagsframställning. SIV framhåller
att det kommer att råda stor brist på permanenta boendemöjligheter
för flyktingar som utplaceras från förläggning under budgetåret 1989/90.

Verkets målsättning enligt principbeslut om ny organisation och avarbetningen
av såväl tillståndsärenden som förläggningsbeläggning kommer
helt att styras av hur verket kan påverka kommunerna ifråga om tillfälliga
och snabba bostadslösningar utanför det reguljära bostadsbeståndet. Där- 2

för kräver invandrarverket i sin anslagsframställning för kollektiva genomgångsbostäder
för asylsökande och flyktingar, för vård av barn utan egen
vårdnadshavare, samt för vissa transportkostnader 303 miljoner kronor
förbudgetåret 1989/90.

Regeringen är inte beredd att tillmötesgå kravet, vilket är beklagligt.
Vpk föreslår att SIV får 133 miljoner utöver regeringens förslag.

Vpk anser att de asylsökande som finns i olika kommuner och som i dag
får stöd enligt det s. k. flyktingbidraget, vilket i många kommuner är
avsevärt lägre än socialbidragsnormen, ska kunna få kompletterande ekonomiskt
stöd enligt socialtjänstlagen.

Dessutom anser vpk att asylsökande bör ha rätt till allmän sjukvård.
Den akutvård de får i dag är helt otillräcklig och den är oftast helt
beroende av respektive läkares välvilliga tolkning av vad som är akutvård.
Särskilda medel bör tilldelas landstingen för vård av flyktingars psykiska
och psykosomatiska sjukdomar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om riktlinjer för flyktingpolitiken,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att flyktingkvoten
för den organiserade överföringen av flyktingar till Sverige höjs till
3000 personer per år,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om att visumtvånget inte bör användas för att
förhindra utländska medborgare att söka politisk asyl i Sverige,1]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
visumtvånget för chilenska medborgare bör avskaffas,1]

3. att riksdagen hos regeringen begär initiativ för att åstadkomma
ett samordnat europeiskt ansvarstagande för flyktingproblemen i
enlighet med vad som anförs i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de
asylsökande som finns i landet skall ha rätt till allmän sjukvård,

5. att riksdagen till ersättning till kommunerna för åtgärder för
flyktingar för budgetåret 1989/90 anslår 133 miljoner kronor utöver
regeringens förslag avseende genomgångsbostäder för asylsökande
och flyktingar, vård av barn utan egen vårdnadshavare samt vissa
transportkostnader, eller således 2 090 500 000 kronor,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
asylsökande skall kunna få kompletterande ekonomiskt stöd enligt
socialtjänstlagen,2]

Mot. 1988/89
Sf511

1 1988/89: U5II

2 1988/89: So236

3

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om särskilda medel Mot. 1988/89
avsedda för landstingens ökade insatser för vård av flyktingars Sf511
psykiska och psykosomatiska sjukdomar.

Stockholm den 20 januari 1989

Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk) Berith Eriksson (vpk)

Lars-Ove Hagberg (vpk) Bo Hammar (vpk)

Margo Ingvardsson (vpk) Hans Petersson (vpk)

Alexander Chrisopoulos (vpk)

4