Motion till riksdagen
1988/89: Sf501

av Birthe Sörestedt och Bengt Silfverstrand (båda s)
Flyktingmottagningen

Flyktingar som söker sig till vårt land har ofta svårt att tydliggöra sina
problem. Detta leder inte sällan till att deras asylansökningar inte kan få en
rättvis behandling.

Det är av största vikt att den som verkligen behöver skydd inte avvisas eller
utvisas. Felaktiga beslut kan orsaka skada som ej går att reparera. Detta
ställer stora krav på att beslutsunderlaget är fullständigt när beslut tas i första
instans. Dessutom måste utredningen ske snabbt och säkert.

Trots att det är angeläget för den enskilde att utslagsgivande händelser i
det förflutna blir väl beskrivna tenderar flyktingen eller den asylsökande att
förtiga just sådana händelser som förföljelse, misshandel och tortyr. Fakta
som skall ligga till grund för deras asylansökan.

Rädsla är naturligtvis den främsta orsaken. Inte minst då den första person
som förhör en asylsökande är en polis. För dessa människor som kommer
från länder där polisen spelar en helt annan roll än i vårt land, där polisen är
terrorns redskap, är det självklart att man inte vågar anförtro sig åt en polis.
Skräck och förföljelse gör det svårt att lita på någon person. Inte bara
misstänksamhet hindrar ett öppet samtal utan psykiska mekanismer påverkar.
Det som människor upplever skamligt eller skrämmande förtiger man.
Ju mer förödmjukande en upplevelse är desto större tendens att förtiga den.

Offren för förtryck och misshandel känner skam trots att de inget ont gjort
utan blivit utsatta för tortyr eller förnedring av andra människor. Olika
försvarsmekanismer träder in och man vill ofta inte ens inför sig själv kännas
vid vad som verkligen hänt.

Därför är den första kontakten alldeles särskilt viktig för hur utredning och
beslutsunderlag ska kunna innehålla allt väsentligt i ärendet. Om flyktingen
kan få en känslomässig kontakt med den första undersökaren kan skräcken
vika, förtroendet kan byggas upp och en sådan trygghet kan infinna sig att
samtalen kan bli mera öppna. Då är det av största vikt att speciellt utbildade
socionomer, psykologer eller andra som i flyktingens ögon inte representerar
ordningsmakten har den första kontakten och kan utföra de första förhören.

Mot.

1988/89

Sf501-502

1 Riksdagen 1988/89.3 sami. NrSf501-502

Hemställan Mot. 1988/89

Sf501

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om behovet av speciellt utbildad personal vid första förhör
med flyktingar som ankommer till Sverige.

Stockholm den 16 januari 1989

Birthe Sörestedt (s) Bengt Silfverstrand (s)

2