Motion till riksdagen
1988/89 :Sf410

av Sigge Godin (fp)

Den studiesociala administrationen m.m.

Under de senaste årtiondena har allt fler krav ställts på den statliga administrationen
vad gäller besparingar och effektivitet. Inte minst har dessa
krav ställts därför att medborgarna kräver en rationellare och mera servicevänlig
förvaltning. Trots att en del gjorts finns sannolikt flera möjligheter
att gå vidare för att effektivisera stora delar av den statliga handläggningen
av ärenden. Inte minst har denna fråga aktualiserats efter det att kraven
från regeringen på ett lönetak slopats. Utifrån finansministerns uttalanden
måste sannolikt den s.k. osthyvelsmetoden fortsätta vilket kan innebära
svåra problem i vissa delar av statsförvaltningen. Det är därför av yttersta
vikt att nya vägar prövas. Det kan vara samverkan, rationellare handläggning,
rationellare datorisering etc.

Sedan lång tid har frågan om ett administrativt samarbete mellan högskolan
och studiestödsorganisationen varit aktuell för centrala studiestödsnämnden.

Nämndens utgångspunkt är att det går att rationalisera handläggningen
av studiemedelsärenden vid studiemedelsnämnderna om man samordnar
de administrativa systemen för handläggning av studiemedelsärenden med
de administrativa system som finns för antagning till högskolan respektive
studiedokumentation. En sådan samverkan borde kunna förenkla arbetet
för högskolorna genom att exempelvis det manuella arbetet med utfärdandet
av studieintyg och intyg om studieresultat reduceras.

Studiesociala utgångspunkter för samordning/samverkan

Med utgångspunkt från att den studiesociala verksamheten är ett stöd till
utbildningen bör det finnas administrativa eller organisatoriska samband
mellan högskolans elevadministration och studiestödsadministrationen i
bl.a. följande funktioner:

1. information till målgrupper före studiernas början

2. ansökan om utbildningsplats och ansökan om studiestöd

3. antagning till utbildningsplats och beviljning av studiestöd

4. verifiering av att studier bedrivs före utbetalning av studiestöd

5. redovisning av studieresultat inför prövning av rätten till fortsatt studiestöd

6. avbrott i studier och rätt till fortsatt utbetalning av studiestöd

Effektiviteten i den samlade administrationen är bl.a. beroende av i vilken
utsträckning som ovan nämnda samband tillvaratas.

Trots att det finns samband har ännu inte någon mer omfattande samver- Mot. 1988/89

kan/samordning kommit till stånd mellan högskolan och studiestödsmyn- Sf410

digheterna i den löpande utbildningsadministrationen.

Intagningssystemet

En samordning med intagningssystemen borde kunna medföra förenklad
handläggning av studiestödansökningar från nybörjare i högskolan som
också är förstagångssökande av studiestöd.

I ett första steg kan information om vilka personer som antagits till utbildning
överföras till CSN för utsändande av förpantade ansökningsblanketter
för studiestöd.

1 ett senare steg bör undersökas om inte ansökningshandlingen för studiestöd
kan samordnas med ansökan om utbildningsplats.

Studiedokumentationssystemet

En samordning av studiestödssystemen med högskolans olika system för
studerandeadministration och studiedokumentation bör kunna medföra:
förenklat ansökningsförfarande vid ansökan om studiestöd för fortsatta
studier vid den påbörjade utbildningen. T.ex. skulle enbart ett förstärkt
studieintyg erfordras i stället för en ny ansökan,

manuellt utfärdade studieintyg skulle kunna tas bort för flertalet studerande,

studiemeritförteckningen skulle kunna förenklas eller tas bort liksom
blanketten för rektors/klassföreståndares yttrande.

Intyg för utbetalning av studiestöd

För utbetalning av studiestöd till högskolestuderande gäller att den studerande
skall styrka att han/hon bedriver de studier för vilka studiestödet
beviljats. Frågan om skolans intygande av att studier bedrivs har ofta diskuterats.
Möjligheterna att via STUDOK/LADOK för den statliga högskolan
klara studiekontrollen har också aktualiserats. För många utbildningar
inom högskolan kan sannolikt en ADB-baserad rutin liknande den som
sedan i mitten av 1970-talet tillämpas för studerande vid Chalmers tekniska
högskola vara möjlig att använda.

Utgångspunkten för utformningen av studieintygsrutinen vid Chalmers
var det redan existerande utbildningsdatasystemet. I detta finns registrerade
uppgifter om:

att en studerande är studerande vid Chalmers,
inte tagit examen,
inte anmält avbrott,

visat studieaktivitet i form av deltagande i laborationer/övningar eller prov
under närmast föregående tre månader (terminstid).

De läroanstalter som kan utfärda studieintyg om närvaro enligt de villkor
som gäller för Chalmers bör kunna anslutas till den maskinella rutinen.

6

Uppgifter om studieresultat Mot. 1988/89

Sf410

För att beviljas studiestöd i samband med ansökan om studiestöd för fortsatta
studier måste den studerande styrka att de tidigare studierna bedrivits
med sådan framgång att studierna kommer att kunna avslutas inom normal
tid.

Det bör Finnas möjligheter att förenkla ansökningsförfarandet för studiestöd
för fortsatta studier. Det borde således vara möjligt att samordna skolans
intygande beträffande studieresultaten och skolans intygande om påbörjade
studier införs terminens första utbetalning av studiestöd. Om skolans
uppgifter överförs till studiestödsorganisationens datasystem på ADBmedia
viss tid före det är aktuellt att skicka ut blankett för studieintyg till
den studerande skulle ansökningsförfarandet kunna förenklas för ett stort
antal studerande som söker studiestöd för fortsatta studier.

Vid ett förenklat ansökningsförfarande enligt denna modell är det naturligtvis
nödvändigt att den studerande informeras om vilka uppgifter som
studiestödsorganisationen får tillgång till liksom att den studerande har
möjligheter att ”reagera”.

Den i motionen skisserade samordningen på studiemedelssidan kan ge
stora fördelar, dels för högskolorna, men framför allt för eleverna, de studiemedelssökande.
Samordningen ger också betydande ekonomisk rationalisering
vilken kan uppskattas till ett antal miljoner kronor.

Statskontoret har bl.a. pekat på betydande vinster med förslaget. Detta
bör ges regeringen till känna.

Västernorrlands län är det enda län som även 1988 minskade sin befolkning.
I motionen skisserad samordning av studiemedelssidan ger självklart
ett antal arbetstillfällen till Sundsvall. Riksdagen beslutade för ett par år
sedan att forskning och utveckling vid de databaserade statliga verken skulle
läggas ut dit verksamheten var lokaliserad. Till Sundsvall/Härnösands
högskola har knutits systemvetenskaplig linje. Tillgången på kvalificerad
datapersonal är därför tillgodosedd. CSN har därför goda möjligheter att
åta sig att utveckla en bättre samordning inom den studiesociala sektorn.

Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

7

Hemställan

Mot. 1988/89
Sf410

Med hänvisning till vad i motionen framförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen framförts beträffande besparingar och rationaliseringar
inom studiemedelssektorn,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen framförts beträffande Västernorrlands läns behov av sysselsättningstillfällen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen framförts om CSNs förutsättningar att samordna den studiesociala
administrationen.

Stockholm den 24 januari 1989

Sigge Godin (fp)