Motion till riksdagen
1988/89:Sf38
av Maria Leissner m.fl. (fp)
med anledning av skr. 1988/89:82 om
flyktingpolitiken
Regeringen lämnar, sedan år 1985, årligen en skrivelse till riksdagen med
redovisning av Sveriges flyktingpolitik. I skrivelsen redovisas den svenska
invandrings- och flyktingpolitiken och dess tillämpning, invandringen till
Sverige av flyktingar och asylsökande samt det kommunala flyktingmottagandet
med tonvikt på år 1988. Vidare redovisas flyktingsituationen i världen,
det internationella flyktingarbetet och Sveriges roll i detta.
Folkpartiet har tagit del av skrivelsen, och vi tar upp ett antal punkter
som vi finnér vara otillräckligt belysta eller på annat sätt bristfälliga.
Det råder enligt lag ett principiellt förbud mot att ta barn i förvar. För att
detta skall kunna ske krävs ”synnerliga skäl”. Riksdagen har bestämt att
regeringen särskilt skall följa tillämpningen härvidlag. Det är därför förvånande
att regeringen inte redogör för hur många barn som regelmässigt
tagits i förvar. Det borde vara en självklarhet att sådana allvarliga åtgärder
regelbundet noterades. Folkpartiet kräver därför att statistik skall föras
kontinuerligt över hur många barn som tas i förvar.
Antalet direktavvisade har ökat med 20% mellan åren 1987 och 1988.
Dessa siffror står ej i proportion till ökningen av antalet asylsökande för
motsvarande tid. Ökningen av antalet asylsökande under perioden var inte
lika kraftig. Vi efterlyser därför en redogörelse för varför antalet direktavvisade
ökat relativt sett mer under perioden i jämförelse med antalet asylsökande.
Regeringen hävdar i skrivelsen att antalet asylsökande i Europa ökat
under senare delen av 1980-talet. Detta är en vilseledande beskrivning eftersom
siffran under hela 1980-talet pendlat ibland under och ibland strax
över 200 000 asylsökande/år i Europa. T.ex. fanns det år 1980 ungefär lika
många asylsökande i Europa som det fanns år 1987.
Vi har noterat att antalet asylsökande i Europa för år 1987 uppräknats i
jämförelse med fjolårets skrivelse. 1 fjolårets skrivelse angavs att år 1987
sökte 157 000 personer asyl i Europa, i årets skrivelse anges siffran vara
188 000 för år 1987. Denna skillnad bör närmare förklaras.
För år 1988 beräknas antalet asylsökande i Europa vara 237 000. Denna
ökning i förhållande till föregående år förklaras av att antalet asylsökande i
Västtyskland ökat mycket kraftigt, från 57 000 till 103 000. Även inom den
västtyska inrikespolitiken ifrågasätts dessa siffrors tillförlitlighet. Den ökning
som noterats i Västtyskland förklaras till stor del av ett ökat antal
&
Mot.
1988/89
Sf38
1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Sr Sf38
flyktingar från Polen. En eventuell ökning av antalet asylsökande i Europa Mot. 1988/89
förklaras därmed av en ökad inomeuropeisk flyktingström. Sf38
Att som regeringen enbart redovisa de senaste årens utveckling och med
detta som grund påstå att det sker en trendmässig ökning av antalet flyktingar
är direkt felaktigt. Dessutom underbygger ett sådant redovisningssätt
en myt om ett ökat antal flyktingar. Vi begär därför en långsiktig beskrivning/analys
av trenden beträffande antalet asylsökande i Europa.
Regeringen konstaterar att de beviljade uppehållstillstånden minskat
kraftigt för dem som kommer från Bangladesh samtidigt som antalet asylsökande
därifrån har ökat. Regeringen bör redogöra närmare för skälen till
att antalet asylsökande därifrån ökat och anledningen till att färre från
Bangladesh får uppehållstillstånd.
Intergovernmental Organization for Migration (IMC) är en organisation
som har utvecklat olika typer av program. Däribland kan nämnas återvandring
till utvecklingsländer av utbildade experter från de industrialiserade
länderna, återvandring av flyktingar inkl. hjälp med integrations- och arbetsmarknadsfrågor,
hjälp med återvandring och återanpassning av asylsökande
som förvägrats uppehållstillstånd samt rekrytering av experter till
medlemsländerna. IMC är den främsta internationella organisationen när
det gäller transport — inkl. hälsoundersökningar, social- och arbetsmarknadsrådgivning
— av flyktingar och migranter. I skrivelsen anges att Sverige
var medlem i I MC fram till 1962, och sedan 1980 har Sverige observatörsstatus.
Det framgår inte i skrivelsen varför Sverige intagit denna roll. Folkpartiet
efterlyser här ett klargörande angående Sveriges engagemang i IMC.
Hemställan
Med hänvisning till vad ovan anförts hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående regeringens skrivelse om flyktingpolitiken.
Stockholm den 18 april 1989
Maria Leissner (fp)
Sigge Godin fp) Barbro Sandberg fp)
Ingrid Ronne-Björkqvist fp) Ingela Mårtensson fp)
Svenskt Tryck Stockholm 1989