Motion till riksdagen
1988/89:Sf353

av Sten Svensson m.fl. (m)
Överkompensation i sjukförsäkringen m.m.

Är svenskarna allt sjukare?

Sjukförsäkringens kostnader och det ökande antalet sjukanmälningar har
debatterats livligt under det senaste halvåret. Sambandet mellan denna
utveckling och de förändrade ersättningsreglerna vid sjukdom som varar
högst 14 dagar och för de första 14 dagarna av en sjukperiod är uppenbart. Av
statistik från riksförsäkringsverket framgår t.ex. att antalet sjukskrivningar
ökade med 36 procent under augusti 1988 jämfört med samma tid förra året.
Antalet ersatta sjukpenningdagar ökade från 53,7 till 55,1 miljoner dagar
under första halvåret 1988. Sjukpenningutbetalningen ökade under samma
tid från 11,7 till 15,2 miljarder kronor. Som framgår av tabellen nedan har
kostnaden för sjukpenningförsäkringen beräknats öka med ca 9,7 miljarder
kronor från 1987 till 1989!

Sjukpenningförsäkringens kostnadsutveckling (exkl. föräldraförsäkringen)
enligt budgetpropositionen:

1970 2 683 miljoner kronor

1975	8 024
1980	12 635
1985	17 925
1986	20 212
1987	23 lil
1988	30 505	” (beräknat)
1989	32 787	” (beräknat)

Antalet sjukdagar, sjukfailsfrekvens m.m. enl. budgetpropositionen:

Ersatta sjukdagar per försäkrad	Sjukfailsfrekvens Antal fall per försäkrad	Genomsnittligt antal dagar per fall
1965 15,7	0,66	23,9
1970 19,8	1,09	18,2
1975 22,0	1,37	15,6
1978 22,8	1,52	15,2
1980 21,2	1,49	14,9
1983 18,4	1,46	12,5
1985 20,9	1,68	11,8
1986 21,5	1,66	12,2
1987 23,1	1,75	12,3
1988 23,4 (beräknat)

Sjukkontrollen avskaffad Mot. 1988/89

Sf353

Dagens Nyheter fäste den 2 november 1988 uppmärksamheten på att
försäkringskassans kontroll av sjukskrivna är mer eller mindre avskaffad. Av
de tidigare 148 tjänsterna för sjukkontroll finns numera endast sju kvar. I
Stockholm finns inte en enda sjukkontrollant!

Försäkringskassan har fortfarande en kontrollfunktion, men den mycket
stora arbetsbelastningen med det förändrade sjukpenningsystemet (timsjukpenning
eller schabloniserad dagsjukpenning vid kortare tids sjukdom) och
prioriteringen av arbetsskadeförsäkringen har gjort att sjukkontrollen
praktiskt taget legat nere de senaste åren.

Missbruk av försäkringen

Att bristande kontrollmöjlighet från kassans sida föreligger i en tid när
antalet sjukskrivningar ökar och sjukskrivningen t.o.m. har börjat användas
som ett konfliktvapen uppfattas av de flesta som både oroväckande och
anstötligt. Att kräva läkarintyg från första dagen tycks numera vara enda
möjligheten till kontroll - en möjlighet som orsakat dispyt mellan staten och
vissa myndigheter.

Vi anser att varje försök att använda socialförsäkringen för annat syfte än
det avsedda måste beivras och att kassans kontrollfunktioner bör förstärkas.

Förtroendet och respekten för socialförsäkringen riskerar annars att avsevärt
undergrävas.

Rehabiliteringsverksamheten försämrad

Rehabiliteringsverksamheten vid försäkringskassorna fungerar i dag inte alls
som den borde, trots att kassorna har ett lagenligt ansvar för rehabiliterande
åtgärder enligt 2 kap. 11§ AFL (Lagen om allmän försäkring). Inom
arbetsskadeförsäkringen ligger den i praktiken helt nere på grund av de långa
handläggningstiderna (ca 1 år i första instans).

De långa sjukskrivningarna förorsakar onödigt lidande och förtidspensionering
samtidigt som de medför enorma kostnader såväl inom sjukförsäkrings-
som pensionssystemet. Därtill kommer väldiga kostnader för samhället
i övrigt i form av produktionsbortfall. Det bör noteras att en förhöjning av
det genomsnittliga antalet ersatta sjukdagar med en dag motsvarar en
kostnadsfördyring inom sjukförsäkringen med 1,1 miljard kronor! De
rehabiliterande åtgärderna borde alltså högprioriteras, vilket också rehabiliteringsberedningen
föreslår i betänkandet SOU 1988:41.

”Nio av tio får felaktig sjukersättning”

Vid en undersökning av den nya sjukpenningreformen från den 1 dec. 1987,
som gjorts av försäkringskassan i Östergötland, framkom att nio av tio
sjukskrivna fått felaktig ersättning under de första fjorton dagarna. Vissa fick
bara hälften av sin 90-procentiga sjukersättning, medan andra fick i det
närmaste dubbelt så hög ersättning som de skulle ha haft. En undersökning
som gjorts vid tre lokalkontor i Värmlands län under fjolåret visade att cirka
15 miljoner kronor troligen betalades ut felaktigt under första halvåret 1988.

Jämfört med en liknande undersökning 1983 görs åtta gånger så många Mot. 1988/89

felaktiga utbetalningar idag enligt Värmlands-kassan. Liknande rapporter Sf353
har kommit från flera försäkringskassor i landet.

Mer lönande att vara sjukskriven än att arbeta?

Den nya timsjukpenningen har visat sig mycket komplicerad och arbetskrävande.
Därtill kommer att sjukpenningreformens konstruktion gjort det mer
lönande för många att vara korttidssjukskrivna än att gå i arbete. I
LO-tidningen nr 38/88 kunde man läsa om Metallklubben vid SKF i
Göteborg, som träffat avtal med sin arbetsgivare om sjuklön istället och
samlar det överskott, som sjukpenningen ger i en särskild fond. ”Det är inte
moraliskt försvarbart att sjuka skall få mera i lön än de som jobbar”, säger
man från fackets sida. Vi delar den uppfattningen.

För undvikande av missförstånd vill vi tillägga, att vi från moderat håll i
många år har arbetat för ett rättvisare sjukpenningsystem för deltids- och
skiftanställda, men vi ville ha ett enklare system än det som valdes och som nu
visat sig vara utomordenligt komplicerat och ge orimliga effekter.

RFV (Riksförsäkringsverket) har i en rapport den 29 september 1988
redovisat följderna av sjukpenningreformen och föreslagit vissa regeländringar.
Föredragande statsrådet ”finnér det angeläget att en fortsatt utvärdering
av sjukpenningreformen sker så att erfarenheter även kan redovisas
grundade på utfallet för hela kalenderåret 1988”. (Bilaga 7 till budgetpropositionen,
sid 44).

Regeringen har dock ändå dragit vissa slutsatser: Man redovisar i
budgetpropositionen en prognos för nuvarande års sjukpenningkostnader
som vida överträffar RFV:s.

Vi anser att det nya sjukförsäkringssystemet redan medfört sådana
konsekvenser att regeringen snarast bör föreslå riksdagen förändringar.

Vad bör göras?

Inte minst försäkringskassans personal har engagerat sig i det förhållandet att
socialförsäkringens - och i hög grad sjukpenningförsäkringens - kostnader
stigit långt mer än vad som beräknats. (Arbetsskadeförsäkringen svarar
också för en dramatisk kostnadsökning. Vi tar upp denna försäkring i en
annan motion, nämligen 1988/89:Sf302). Man har på sina håll gått ut i en
öppen diskussion om detta. Regeringen däremot tycks inte reagera över
miljardrullningen.

Det borde prövas om man inte på lite sikt kunde lösa problemen inom
sjukförsäkringen genom sjuklön under en sjukperiods första skede. Det
förutsätter ett system med så kallat arbetsgivarinträde, t.ex. ett sådant som
tillämpas i Danmark och som i Sverige omfattar statsanställda.

De flesta sjukförsäkrade uppbär numera full ersättning, d.v.s. 100 procent
av lönen under de första nittio dagarna och för tid därefter uppemot 95
procent. Vid arbetsskador ligger ersättningen kvar på en 100-procentig nivå.

Vid ett sjukfall utges idag ersättningar från flera olika håll utöver den
allmänna försäkringen, vilket bl.a. medför onödiga administrativa kostnader.
I vissa fall kan ersättningsnivån bli högre vid sjukdom än om 8

vederbörande är i arbete, vilket knappast är rimligt.

Under den första tiden av ett sjukfall, t.ex. 14 dagar, kunde sjuklön utges
från arbetsgivaren enligt branschanpassade avtal, som ger i princip full
ersättning för inkomstbortfallet men som till skillnad från det nu gällande
sjukpenningsystemet inte möjliggör högre ersättning vid sjukdom än vid
arbete.

Sjuklön och arbetsmiljö

Sjuklönesystemet skall innebära en god trygghet vid sjukdom för arbetstagaren,
samtidigt som arbetsgivaren får ett ökat incitament till att motverka
arbetsskador genom arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Företagshälsovården
är en resurs, som kan ha goda förutsättningar för att förebygga och eliminera
ohälsa och olycksfall i arbetsmiljön och ytterligare satsningar på företagshälsovården
bör kunna göras från arbetsgivarens sida.

Om arbetsgivaren genom avtal påtar sig ett sjuklönesystem bör en viss
nedsättning av sjukförsäkringsavgiften kunna ske.

Mindre företag och företag som av olika anledningar kan ha svårt att
administrera ett sjuklönesystem bör kunna ersätta sjuklönesystemet genom
en försäkring, förslagsvis genom den allmänna försäkringen.

Med ett s.k. arbetsgivarinträde på två veckor skulle personalbehovet vid
försäkringskassorna kunna minskas med ca 2500 årsarbetare vad gäller
sjukförsäkringens administration. Denna personal, liksom en stor del av den
personal, som idag handlägger arbetsskadeärenden, (totalt ca
1 100 personer) skulle istället kunna arbeta med rehabiliteringsuppgifter,
som är ägnade att förkorta sjukdomstiden eller häva nedsättningen av
arbetsförmågan. Förslagen i vår ovan nämnda motion om en reformering av
arbetsskadeförsäkringen skulle lösgöra ytterligare resurser. Försäkringskassan
skulle få goda möjligheter att ikläda sig ett samordnande och övergripande
ansvar för rehabiliteringsfrågor och förebyggande av förtidspensioneringar,
något som vi i moderata samlingspartiet länge förordat.

Hemställan

Med stöd av det anförda hemställer vi

1. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag till sådana
förändringar i det nya sjukpenningsystemet att överkompensation
undviks och att det blir administrativt hanterligt samt

2. att riksdagen hos regeringen begär utredning om ett visst
arbetsgivarinträde i sjukpenningförsäkringen i enlighet med vad i
motionen anförts.

Mot. 1988/89

Sf353

9

Stockholm den 25 januari 1989
Sten Svensson (m)

Gullan Lindblad (m)
Charlotte Cederschiöld (m)
Ingvar Eriksson (m)

Margit Gennser (m)

Ingrid Hemmingsson (m)
Inger René (m)

Per Stenmarck (m)

Ingegerd Troedsson (m)

Mot. 1988/89

Sf353

Görel Bohlin (m)

Hans Dau (m)

Karin Falkmer (m)

Ann-Cathrine Haglund (m)

Bertil Persson (m)

Mona Saint Cyr (m)

Karl-Gösta Svenson (m)

Göran Åstrand (m)

10