Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: Sf282

av Lars Werner m. fl. (vpk)

En plan för förbättringar av grundpensioner,
pensionstillskott och KBT

Andelen ATP-pensionärer ökar men fortfarande beräknas ca 674000 pensionärer
få helt eller reducerat pensionstillskott. Majoriteten av dessa
pensionärer är kvinnor.

Om man jämför beloppet som socialstyrelsen använder som skälig levnadsnivå
med inkomsten för en pensionär som saknar ATP eller har låg
ATP och får fullt kommunalt bostadstillägg, framkommer följande:

Folkpensionen eller pensionstillskottet utgör 3 348 kronor per månad.
Fullt KBT för en ensamstående ger 1 136 kronor. Disponibel inkomst
uppgår då till 4 484 kronor. Med en hyra på 2 000 kronor i månaden, vilket
inte är ovanligt i dagsläget, återstår 2 284 kronor. Den summan är 189
kronor lägre än den av socialstyrelsen för året fastställda normen för skälig
levnadsnivå.

Vid en presentation av årets budget framhölls pensionärerna som en
grupp som fått stora förbättringar. Vad som egentligen åsyftades med
dessa förbättringar var basbeloppshöjningen på 600 kronor, vilken bara
var den slutliga kompensationen för devalveringen 1982. Men den kompensationen
fördelades inte rättvist bland pensionärerna. Pensionärer
med enbart folkpension och pensionstillskott fick en höjning med 252
kronor per månad. Utdelningen för en pensionär med max ATP blev 850
kronor per månad. Ändå drabbades de lågavlönade pensionärerna av lika
stora pris- och hyreshöjningar genom devalveringen, som de mer välbeställda.

För att utjämna orättvisorna mellan lågavlönade folkpensionärer och
välbeställda grupper, måste folkpensionens grundbelopp och pensionstillskottet
höjas. KBT har också en avgörande inkomstutjämningseffekt för
de sämst ställda. Det nu gällande taket för KBT, 1 500 för ensamstående
och 1 650 kronor för makar, är för lågt i förhållande till boendekostnaderna.
Därtill kommer den nedre gränsen på 80 kronor, vilket i praktiken
innebär att det övre taket på 1 500 respektive 1 650 kronor minskas med 80
kronor.

Vpk anser att KBT skall betalas i förhållande till den faktiska hyran.
Som norm bör gälla kostnaden för en tvårumslägenhet på orten. Vpk anser
dessutom att staten bör ta ett större kostnadsansvar för pensionärernas
boende. I dag fördelas kostnaderna för KBT så att staten endast betalar
25% och kommunerna får betala merparten.

Det är inte acceptabelt att en så stor grupp pensionärer fortfarande lever
under ekonomiska förhållanden som ligger under gränsen för skälig lev

nadsnivå. Regeringen måste därför redovisa en plan över i vilken takt
grundpension och pensionstillskott kan höjas. Ett första etappmål där
grundpensionen beräknas efter 100% av basbeloppet och motsvarande
höjning av pensionstillskottet, framstår som rimligt.

Planen bör också omfatta höjningar av KBT, enligt motionens förslag,
samt en höjning av statsbidraget till kommunerna för KBT.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjningar av folkpensionens
grundbelopp, pensionstillskottet och KBT enligt motionens
förslag.

Stockholm den 23 januari 1989

Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk) Lars-Ove Hagberg (vpk)

Margo Ingvardsson (vpk) Berith Eriksson (vpk)

Mot. 1988/89
Sf282

Bo Hammar (vpk)

Hans Petersson (vpk)