Motion till riksdagen
1988/89 :Sf251

av Claes Roxbergh m.fl. (mp)
Föräldraförsäkringen

Vi har idag ett samhälle som alltför mycket anpassat sig efter de vuxnas krav
och intressen. Barn och ungdom åsidosätts alltför ofta och har svårt att hävda
sig gentemot andra intressegrupper.

Den strukturomvandling och inflyttning till storstäderna som skett har inte
varit svaret vare sig på barnens eller de vuxnas behov. Med strukturomvandlingen
har människors sociala förankring blivit sämre, man har i många fall
förlorat kontakt med släkt, vänner och uppväxtmiljö och blivit rotlös. Det
har inte varit lika lätt att känna sig själv som en naturlig del i ett större
sammanhang då den egna identiteten har fått sig svåra törnar. Den här
situationen har kanske drabbat de uppväxande barnen i ännu högre grad än
de vuxna.

Ett fungerande grannskap är oftast en förutsättning för att människors
behov av gemenskap, skapande aktivitet, social förankring och identitet ska
tillgodoses. Samhället måste utformas så att föräldrarna får mera tid att
umgås med sina barn.

Föräldrar måste få vara delaktiga i omsorgen om barnen och inte tvingas
släppa huvudansvaret för dessa. Föräldrar kan inte ersättas av samhällets
institutioner. De skall också ha möjlighet att välja tillsynsform för sina barn.

Statens stöd till barnomsorg bör vara så konstruerat att kvalitetshöjande
åtgärder och ett rikare utbud av alternativa barnomsorgsformer stimuleras.
Kommunen bör stödja föräldrar som vill starta kooperativa daghem eller
trefamilj ssystem. Rekrytering av män - gärna med egna barn - till
dagbarnvårdare bör stimuleras. Alla hemmaföräldrar och dagbarnvårdare
skall ha tillgång till öppen förskola. Stöd ska utgå till föräldrar som vill starta
och driva öppna förskolor och fritidhem.

De resurssvaga familjerna måste ges ytterligare stöd, för att undvika
omhändertagande av barn. Resurserna ska bl a utgöras av kvalificerat
familje- och nätverksarbete. Socialtjänsten har ansvaret för att familjen får
dessa resurser.

Föräldraförsäkring

Föräldraförsäkringen föreslås byggas ut till att omfatta 24 månader med
ersättning som motsvarar förälderns sjukpenning. Utbyggnaden skall ske i
etapper och vara helt genomförd den 1 juli 1991. I den första etappen, som
genomförs den 1 juli 1989, byggs försäkringen ut med ytterligare fem
månaders ersättning på sjukpenningnivå och sju månader på garantinivå till

totalt 14 månader på sjukpenningnivå och 10 månader på garantinivå. Den 1 Mot. 1988/89

juli 1990 resp. 1991 byts vardera fem månader på garantinivå ut mot fem Sf251

månader på sjukpenningnivå.

Ersättningen ska kunna tas ut i form av hel, halv eller fjärdedels
föräldrapenning under en längre tid.

Fördelning mellan föräldrarna

Enligt de senaste tillgängliga uppgifterna om pappornas uttag av föräldrapenning
tog år 1987 29 % av papporna i familjer med gifta förvärvsarbetande
föräldrar ut föräldrapenning under barnens två första levnadsår. Miljöpartiet
anser att det, både för barnens och för pappornas skull, är ytterst angeläget
att möjligheten att vara hemma en tid hos barnen när de är små utnyttjas av
alla pappor. Därför bör en del av föräldrapenningen kvoteras. Från den 1 juli
1989 skall således gälla att minst två månader av den del av försäkringen som
ersätts på sjukpenningnivå tas ut av vardera föräldern, från 1 juli 1990 minst
fyra och från 1 juli 1991 minst sex månader.

Rätt till ledighet

Samtidigt som föräldraförsäkringen byggs ut enligt vårt förslag måste rätten
till föräldraledighet utökas i motsvarande grad.

Miljöpartiet vill emellertid gå ett steg längre och föreslår att alla
arbetstagare skall ha rätt att sänka sin arbetstid, med motsvarande löneavdrag,
till 20 eller 30 timmar per vecka. Förslag härom lägger vi i en annan
motion.

Konsekvenser

Även om vårt förslag till en utbyggd föräldraförsäkring till 24 månader kan
bli dyrt i bruttokostnad uppvägs detta till en del av ett minskat resursbehov på
andra områden, framför allt inom den kommunala barnomsorgen. Det är
inte orealistiskt att räkna med att knappt hälften av bruttokostnaden för
utökningen kan kompenseras på detta sätt.

Rätt för dagbarnvårdare att räkna in egna barn i tjänsten

Kvalité inom barnomsorg är viktig. Detta skall gälla alla barnomsorgsformer,
även familjedaghem. Dagbarnvårdarna är en viktig yrkeskår som bör
behandlas lika som alla andra, med rätt att få kommunal barnomsorg för sina
egna barn. I dag utgår inte statligt bidrag till dessa barn. Miljöpartiet kräver
därför att dagbarnvårdarna och deras barn behandlas som alla andra
yrkesarbetande.

Rätt att bli kommunal dagbarnvårdare åt eget barn

De föräldrar som väljer att vara hemma medan barnen är små får idag en
mycket liten del av samhällets stöd till den kommunala barnomsorgen.

Miljöpartiet anser att detta är en stor orättvisa och kräver att förälder ska ha

rätt att bli kommunal dagbarnvårdare även åt eget barn. Detta skall gälla 6

både dem som idag är barnvårdare åt andras barn - de skall få räkna in även Mot. 1988/89
de egna barnen i underlaget för tjänsten - och övriga föräldrar som föredrar Sf251
att vara hemma hos barnen medan de är små. Principen skall vara att förälder
som anställs som kommunal dagbarnvårdare åt eget barn skall ges samma
villkor som en ”vanlig” dagbarnvårdare i familjedaghem: samma grundlön,
kostnadsersättning, sociala förmåner, inkl ATP, utbildning, etc. Dagbarnvårdare
åt eget barn skall, precis som föräldrar som har vanlig familjedaghemsplats,
betala daghemsavgift.

Endast en förälder i varje familj skall samtidigt kunna vara anställd som
dagbarnvårdare åt eget barn.

Bastillägg

Miljöpartiet de gröna föreslår att ett bastillägg ersätter nuvarande bostadsbidrag
för barnfamiljer. Tanken är att öka valfriheten för människor att
bosätta sig var de vill. I glesbygd kan bostadskostnaden vara liten men å
andra sidan kan transportbehovet vara betydligt större än i storstad.

Alla som nu får bostadsbidrag och även vissa andra barnfamiljer kommer
att få ökat ekonomiskt stöd med vårt bastillägg. För dem som redan nu får
högsta möjliga bostadsbidrag blir ökningen liten.

Bostadskostnaderna är mycket höga. Idag vet byggföretagen att de inte
behöver dämpa kostnadsökningarna - samhället betalar en stor del av
ökningen. När bostadsbidraget ersatts med bastillägg ökar människors
valfrihet att själva avgöra vad pengarna ska användas till. Detta bör rimligen
leda till en press nedåt på bygg- och boendekostnader.

Bastillägget per månad beräknas enligt formeln:

Bastillägg = 2 100 + 480 x antal barn (max 3) - (0,20 x hushållets
månadsinkomst)

Begränsningen till 3 barn i formeln är samma som för nuvarande
bostadsbidrag. De som har fler barn har i stället kompenserats genom en
extra höjning av flerbarnstillägget i barnbidraget.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att föräldraförsäkringen till den 1 juli 1991
förlängs till 24 månader på sätt som finns angivet i motionen,

2. att riksdagen i en första etapp beslutar att från den 1 juli 1989
förlänga föräldraförsäkringen till 14 månader med ersättning på
sjukpenningnivå och 10 månader på garantinivå,

3. att riksdagen beslutar att rätten till ersättning fördelas mellan
föräldrarna så att vardera föräldern från 1 juli 1989 måste ta ut minst
två månader, från 1 juli 1990 minst fyra och från 1 juli 1991 minst sex
månader av ersättningen på sjukpenningnivå, dock på sådant sätt att
ensamförälder skall ha rätt att ta ut hela ersättningen,

[att riksdagen beslutar att kommunala dagbarnvårdare skall få
räkna in även egna barn i underlaget för tjänsten på samma villkor som
för andras barn,1]

7

[att riksdagen beslutar att även andra hemmavarande föräldrar Mot. 1988/89
ska ha rätt att bli kommunal dagbarnvårdare åt eget barn på samma Sf251
villkor som annan kommunal dagbarnvårdare,1]

[att riksdagen beslutar ersätta nuvarande bostadsbidrag för
barnfamiljer med ett bastillägg enligt vad som anförts i motionen.2]

Stockholm den 17 januari 1989

Claes Roxbergh (mp)

Inger Schörling (mp) Marianne Samuelsson (mp)

Anita Stenberg (mp) Ragnhild Pohanka (mp)

Eva Goés (mp)

'1988/89: So 611
21988/89: Bo 213

8