Motion till riksdagen
1988/89 :Sf25
av Sten Svensson m.fl. (m)
med anledning av prop. 1988/89:111 om
utlandssvenskarnas avgifter vid sjukvård i
Sverige, m.m.
I proposition 1988/89:111 föreslås att utlandssvenskars rätt till sjukvårdsförmåner
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) ersätts av ett
åtagande från sjukvårdshuvudmännen att ge dem. som inte har sina
sjukvårdskostnader i Sverige täckta på annat sätt, vård enligt villkor som
skall tas in i en rekommendation från Landstingsförbundet till huvudmännen.
Rekommendationen innebär att utlandssvensks patientavgift vid öppen
värd skall uppgå till 6 gånger den patientavgift som gäller för inomlänspatienter.
Undantag görs för akut vårdbehov då patientavgiften fastställs till belopp
som gäller för inomlänspatient. Vissa andra undantag anges också i
rekommendationen.
Vid sluten vård fastställs vårdavgiften i enlighet med taxor enligt riksavtalet
för hälso- och sjukvård, dvs i de flesta fall ca 2 000 kr per dag. Vid
högspecialiserad vård kan högre självkostnader i vissa fall förekomma. Vid
akut vårdbehov som uppkommit under vistelse i Sverige kan vårddagsavgiften
lägst fastställas till ett belopp som i dagsläget skulle motsvara 55 kr. Vid
vårdbehov av icke akut art utgår vårddagsavgift med lägst 550 kr.
Avgiftsuttaget för sjukhusvård för svenska pensionärer bosatta i utlandet
har aktualiserats i motioner till tidigare riksmöten. Under sin aktiva tid har
den pensionerade i regel betalat sjukförsäkringsavgifter och landstingsskatt
som även skall bidra till att täcka sjukvårdskostnaderna under pensionstiden.
Pensionärer som bosätter sig utomlands i samband med pensioneringen kan i
de flesta fall inte erhålla sjukförsäkring på privat väg. Till detta kommer att
svenska pensioner i nyare dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
främmande land beskattas i Sverige vid bosättning i utlandet. Den svenska
skatten utgår då med full statlig inkomstskatt samt 10 procents kommunaloch
landstingsskatt.
Bakom de nu beskrivna reglerna i de nyare dubbelbeskattningsavtalen har
måhända legat en önskan från statsmakterna att stoppa något som man
förmodat vara ”skatteflykt”. Men beslutet att flytta utomlands, inte minst
när en person uppnått pensionsåldern, grundar sig säkerligen i de flesta fall
på andra motiv än fiskala, vilket indirekt framgår av de skäl som i
propositionen anges för en ny ordning vad gäller utlandssvenskars sjukvårdskostnader.
De föreslagna förändringarna i AFL motiveras av en alltmer
internationaliserad värld. Detta innebär att pensionärer sannolikt i växande
utsträckning flyttar till länder där deras barn och barnbarn är bosatta.
1* Riksdagen 1988/89.3sami. Nr S/24-28
Mot. 1988/89
Sf25
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till särskilda avgiftsregler
för utlandssvenska pensionärers sjukvård i Sverige i enlighet med vad i
motionen anförts.
Stockholm den 22 mars 1989
Sten Svensson (m)
Gullan Lindblad (m)
Charlotte Cederschiöld (m)
Ingvar Eriksson (m)
Margit Gennser (m)
Ingrid Hemmingsson (m)
Inger René (m)
Per Stenmarck (m)
Ingegerd Troedsson (m)
Görel Bohlin (m)
Hans Dau (m)
Karin Falkmer (m)
Ann-Cathrine Haglund (m)
Bertil Persson (m)
Mona Saint Cyr (m)
Karl-Gös ta Svenson (m)
Göran Åstrand (m)
Utlandsflyttning av hälsoskäl är redan ett vanligt motiv.
De skatter och avgifter som betalas under den yrkesverksamma tiden har
också till syfte att täcka ålderdomens sjukvårdskostnader. Denna anledning
samt med hänsyn till att svenska pensioner till utlandssvenskar enligt nyare
dubbelbeskattningsavtal beskattas i Sverige motiverar att svenska utlandsbosatta
pensionärer som inte omfattas av utländska försäkringar/konventioner
erhåller sjukvård på samma villkor som gäller för pensionärer bosatta i
Sverige.
Regeringen bör ta upp förhandlingar med Landstingsförbundet i detta
syfte.
4