Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: Sf230

avLarsWernerm.fi.

Sjukvårdskostnader förorsakade av arbetsskador

I debatten om de snabbt ökande arbetsskadorna har det förts fram förslag om
att skapa ekonomiska incitament för arbetsgivarna som skulle påskynda
arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Nackdelarna med hittillsvarande förslag,
exempelvis arbetsgivaransvar för första delen av sjukskrivningsperioden, är
att det finns risk för att hälsokraven vid anställningar hårdnar och arbetsgivarkontrollen
kan bli godtycklig och okontrollerbar. I dag är det samhället
som får ta de största kostnaderna för arbetsskadorna. Arbetsskadeförsäkringen,
som skall betalas genom avgifter från arbetsgivarna och egenföretagama,
täcker inte den faktiska kostnaden. Det framstår som rimligt att
arbetsmiljöer som förorsakar stora samhällskostnader får ersätta en större
del av uppkomna skador än vad som sker i dag.

En väg, som närmare bör undersökas, är att lyfta ut sjukvårdskostnaderna
från arbetsskadeförsäkringen. I dag ersätts patientavgiften för sjuk- och
tandvård efter samordningstidens slut av arbetsskadeförsäkringen. Under
1987 uppgick dessa kostnader till 40 miljoner kronor, vilket är en ökning med
25% från 1985. Men den faktiska kostnaden för sjukvård förorsakad av
brister i arbetsmiljön är avsevärt högre eftersom patientandelen utgör endast
en del av hela kostnaden.

Vpk föreslår att en utredning tillsätts om möjligheterna att påföra
arbetsgivarna hela kostnaden för sjukvård förorsakad av arbetsskador. Om
arbetsgivaren får betala hela kostnaden för sjukvård förorsakad av arbetsskador,
privatiseras enbart kostnaden och inte samhällskontrollen. Det
skulle också innebära att en större del av de faktiska kostnaderna för
arbetsskadorna synliggjordes och arbetsgivarna får ett ekonomiskt incitament
att förändra arbetsmiljön. Dessutom avlastas kostnader för sjukvården.

Mot förslaget kan anföras att många arbetsskador är resultatet av längre
tids påfrestningar och att ”fel” arbetsgivare får stå för kostnaden. Men man
kan också hävda att påfrestningarna på den sista arbetsplatsen var det som
direkt utlöste skadan. Om förslaget genomförs kommer troligen arbetsgivarna
att genom privata försäkringar fördela kostnaderna. Den fördelningen
kommer troligen även att resultera i att företag-branscher, med större andel
arbetsskador än genomsnittet, får högre premier.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheten att
påföra arbetsgivarna hela kostnaden för sjukvård förorsakad av
arbetsskador.

Stockholm den 19 januari 1989

Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk)

Lars-Ove Hagberg (vpk)

Margo Ingvardsson (vpk)

Berith Eriksson (vpk)
Bo Hammar (vpk)
Hans Petersson (vpk)

Mot. 1988/89
Sf230

11