Motion till riksdagen

1988/89 :Sf206

av Bengt Harding Olson och Elver Jonsson (båda fp)
Biståndsarbetares sociala skyddsnät

I vår värld finns ett omfattande behov av biståndsverksamhet i de s.k.
u-länderna. Sverige bidrar i hög grad med såväl ekonomiska som personella
resurser. Denna hjälp kanaliseras såväl genom statliga SIDA som - i ökande
omfattning - enskilda och ideella organisationer.

Biståndspersonalen spelar här en nyckelroll för verksamhetens framgång.
Därför är det synnerligen viktigt att vi har god tillgång till personer som är
villiga att arbeta inom biståndsverksamheten. Detta förutsätter i sin tur att
dessa personer erbjuds rimliga anställningsförhållanden.

Därvid är det särskilt angeläget att det sociala skyddsnätet fungerar - inte
minst vid återkomsten från biståndsarbetet till hemlandet. Idag är denna
biståndspersonals sociala trygghet urholkad och framför allt gäller detta icke
statligt anställd personal. Så tycks vara fallet beträffande sjukpenning vid
sjukdom enligt lagen om allmän försäkring (AFL), föräldrapenning enligt
AFL, tilläggspension i vissa fall, delpension enligt lagen om delpensionsförsäkring,
arbetslöshetsunderstöd och arbetsskadeersättning men kanske även
i andra fall.

Det borde vara en självklarhet att all biståndspersonal skall åtnjuta ett
socialt skyddsnät av samma omfattning som följer av arbete som utförs inom
landet. Särskilt nödvändigt är det med likställighet mellan personal som är
anställd av staten och som är anställd av enskilda eller ideella organisationer.

Hemställan

I anledning härav hemställs

att riksdagen begär att regeringen gör en översyn av biståndspersonalens
sociala skyddsnät.

Stockholm den 12 januari 1989

Bengt Harding Olson (fp)

Elver Jonsson (fp)