Motion till riksdagen
1988/89 :Sf 19
av Maria Leissner m.fl. (fp)
med anledning av prop. 1988/89:105 om ny
organisation, hantering av asylärenden och resurser
för statens invandrarverk m. m.
I propositionen beskrivs huvuddragen i den nya regionaliserade organisationen
för statens invandrarverk som skall gälla från den 1 juli 1989. Vidare
redovisas den nya anslagsstrukturen för övergången till ny organisation och
nya arbetsformer och föreslås anslag till statens invandrarverk för budgetåret
1989/90, utöver vad riksdagen tidigare beviljat, som uppgår till knappt
1 600 milj. kr. Därav föreslås 259,4 milj. kr. gå till verkets förvaltningskostnader
(dvs. den centrala organisationen i Norrköping, fyra regionkontor och
tillståndsprövningen vid fyra s.k. utredningsslussar), 512,7 milj. kr. till
invandrarverkets fasta förläggningsorganisation (dvs. fyra utredningsslussar
och 18 fasta asylförläggningar) samt knappt 820 milj. kr. för förläggningskapacitet.
I övrigt rekapitulerar propositionen den omorganisation av SIV som
riksdagen beslutade i fjol och som vi ställde oss bakom.
En värdig flyktingmottagning
I propositionen beskrivs inledningsvis (s. 3) målen för SIVs nya organisation
och syftet med att ge invandrarverket ytterligare resurser: ”Med detta arbete
vill regeringen åstadkomma minskade påfrestningar för de asylsökande, en
mer rättvis och rättssäkrare tillståndsprövning, bättre förutsättningar för en
snabb integration för dem som får stanna här och minskade kostnader för
samhället.” Vi har ingenting att invända mot dessa fyra, men vill därtill lägga
ett femte och mera övergripande mål: Nämligen att vi i svensk flyktingmottagning
skall sträva efter att erbjuda ett värdigt mottagande för dem som
kommer hit och ansöker om asyl. Med ett sådant övergripande mål är risken
mindre att de angelägna ansträngningarna att vara så snabb och effektiv som
möjligt inte skymmer det faktum att det är enskilda människor det handlar
om.
Detta individperspektiv leder oss också till viss kritik av vad den föreslagna
utvärderingen föreslås omfatta. På s. 13 i propositionen beskriver föredragande
statsråd vikten av att följa upp hur den nya organisationen och de nya
arbetssätten lyckats nå uppställda mål. Statsrådet avser att noga följa och
analysera resultaten av reformarbetet mot bakgrund av uppgifter om
- tillströmningen av asylsökande,
- polisens möjligheter att snabbt klara utredningarna,
- invandrarverkets och regeringskansliets handläggningstider,
- takt och kontinuitet i utplaceringen av flyktingar i kommunerna och Mot. 1988/89
- kostnadsutvecklingen. Sf 19
Utvärderingen skall enligt regeringen därmed koncentreras helt till "producentsidan"!
Vi vill till dessa fem mål lägga vikten av att följa upp resultatet
också med utgångspunkt i flyktingperspektivet. Huruvida det blivit bättre
eller inte för de berörda människorna måste vara ett centralt inslag i en sådan
utvärdering. Därvidlag är rättssäkerheten en mycket viktig aspekt att beakta
vid utvärderingen.
I detta sammanhang förtjänar det också att påpekas att även om det - med
nya arbetssätt - lyckas att nedbringa tiderna i utredningsslussar och
förläggningar, så är det viktigt att meningsfull sysselsättning kan erbjudas
under väntetiden. Resonemanget i propositionen (s. 9-10) tyder på att
statsrådet nu inte finner det lika angeläget att arbeta för sådan sysselsättning
för att motarbeta tristess, isolering och passivisering. Vi vill därför understryka
att detta är oerhört viktigt även med kortare väntetider, och framförallt
därför att vi ännu inte har sett effekterna av omorganisationen och därför inte
kan ta för givet att de eftersträvade kortare väntetiderna omedelbart blir den
verklighet som huvuddelen av flyktingarna kommer att få uppleva.
Tid är pengar
Det är bra att regeringen nu anvisar ökade resurser till flyktingmottagningen
så att den kan effektiviseras i alla led. Det finns mycket starka humanitära
skäl för att korta ned den tidsperiod som förflyter från det att en person söker
asyl i vårt land till dess att denna person kan få sin kommunplacering och
börja leva ett mera normalt liv.
Förutom dessa humanitära skäl finns, som SIV på ett övertygande sätt
visar i sin anslagsframställan. mycket starka ekonomiska argument för att
korta ned de långa väntetiderna, de växande ärendebalanserna och längden
på förläggningsvistelserna. "För varje dygn som handläggningstiden kan
förkortas (för de 18 000 som passerar förläggningsorganisationen) sparar
SIV 5 Mkr". konstateras bi.a. i verkets petita.
Föredragande statsråd knyter an till detta resonemang i propositionen,
men fullföljer det inte helt. "Det är (...) nödvändigt att lägga fram (..) förslag
om effektivisering av invandrarpolitiken (...) Reformen innehåller nämligen
ett antal åtgärder som sammantaget skall leda till ett mer rationellt system
och därmed till kostnadsminskningar inom andra delar av invandringsområdet,
vilka minst motsvarar det reala medelstillskottet till invandrarverkets
organisation."
Vi håller med invandrarministern om detta synsätt, men anser till skillnad
från henne att det leder till slutsatsen att SIV behöver få ytterligare resurser
utöver dem som föreslås i propositionen. Annars finns det risk att grundtanken
i omorganisationen och syftet att nu skapa reella möjligheter att
effektivisera hela flyktingmottagandet förfuskas. Snålheten får inte bedra
visheten.
Detta innebär inte att vi är beredda att tillstyrka alla de medel som SIV
äskat. På sikt bör dessutom den centrala förvaltningen i Norrköping kunna
dras ned när den regionaliserade organisationen börjat fungera tillfredsstäl
lande. I det läge som SIV nu befinner sig tycker vi däremot inte att det är Mot. 1988/89
rimligt att, som regeringen föreslår, dra ned löneanslagen med 10 milj. kr., Sf 19
dvs. ungefär 25 tjänster för SIV centralt, regionkontoren och tillståndsverk
samheten vid utredningsslussarna. Vi bedömer det inte heller som särskilt
förnuftigt att resurserna för resor, översättningar, information och kontakt
dras ned med ungefär lika mycket. Vi vill därför föreslå att anslaget El.
Statens invandrarverks förvaltningskostnader för 1989/90 ökas med 20 milj.
kr., till 279,4 milj. kr., varav ungefär hälften av påslaget avser regionkontoren
och hälften anslaget till omkostnader.
Övriga personalförstärkningar
Förutom den ovan beskrivna ökningen av SIVs personalresurser, anser vi att
en viss förstärkning av ett annat slag också behöver ske: En angelägen
förbättring vöre att knyta personal med psykosocial kompetens till i första
hand de fyra utredningsslussarna, men på sikt även de 18 fasta asylanläggningarna.
Det kan vara t.ex. kuratorer som kan bistå flyktingen med
kontakter med sjukvården, men även andra problem. Människor på flykt
undan förföljelse har behov och problem som sträcker sig bortom kravet på
en snabb och korrekt hantering av själva asylansökan, kommunplacering
etc.
Vi anser att ett första steg bör tas nu genom att de fyra utredningsslussarna
till att börja med får en sådan tjänst var. Vi beräknar kostnaden för dessa fyra
tjänster till ca 1,5 milj. kr.
Kvotflyktingarna
I folkpartiets partimotion i januari (Sf502) föreslog vi att Sverige bör ta på sig
ett större ansvar för att ta emot s.k. kvotflyktingar, dvs. de flyktingar som
lever i flyktingläger i andra länder. Vi anförde att mot bakgrund av det
jämförelsevis låga flyktingtrycket och vår höga levnadsstandard bör vi för
1989/90 öka vår andel från de av regeringen föreslagna 1 250 med 500 till
1 750 och därmed också anvisa ett ökat anslag för detta (Sf502, yrk. 3).
Konsekvensen av denna ökning är att även de kostnader som skall täckas av
anslaget E4. Överföring av flyktingar m.m. (i denna proposition) bör stiga i
samma proportion. Regeringen föreslår 12 milj. kr. för 1 250 kvotflyktingar,
medan vi alltså föreslår 16,8 milj. kr. för 1 750 kvotflyktingar.
Hemställan
Med anledning av det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om ett värdigt mottagande som ett mål för flyktingmottagningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om att utvärdering av den nya organisationen också
bör ske i ett flyktingperspektiv,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om vikten av meningsfull sysselsättning för flykting- 5
arna i utredningsslussarna.
4. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1989/90 anslå Mot. 1988/89
279 400 000 kr. på anslaget El Statens invandrarverks förvaltning- Sfl9
skostnader,
5. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1989/90 anslå 16 800 000
kr. på anslaget E4 Överföring av flyktingar m.m.,
6. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1989/90 anslå 1,6 milj.
kr. till fyra nya tjänster med psykosocial kompetens vid utredningsslussarna.
Stockholm den 16 mars 1989
Maria Leissner (fp)
Sigge Godin (fp) Barbro Sandberg (fp)
Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)
6