Motion till riksdagen
1988/89:N471

av Åsa Domeij m.fl. (mp)
Biogas

Vad är biogas?

Biogas bildas då organiskt material bryts ner av mikroorganismer i anaerob
(=syrefri) miljö. Gasen innehåller vanligen 55-65 volymprocent metan
(CH4), 30-40 volymprocent koldioxid (C02) och i övrigt vatten (H20) samt
små mängder svavelväte (H2S) och ammoniak (NH3).

Gasen är energirik eftersom metan har ett bränslevärde av 50 MJ/kg.
Översatt i andra termer kan grovt sägas att 1 m3 biogas med ovannämnda
sammansättning motsvarar en halv liter olja.

Från 1 kg torrt organiskt material erhålls vanligen 0,5-1,0 m3 biogas,
beroende på det organiska materialets sammansättning. Fettrik organisk
substans ger ett högt gasutbyte medan kolhydrater och proteiner ger mindre
mängder.

Biogasprocessen har flera stora fördelar. För det första kan ett stort antal
olika komplexa organiska material användas som råvara. Exempel är slam
från kommunal avloppsvattenrening, latrin, gödsel, matavfall, grödor och
organiskt material i olika sorters avloppsvatten, t.ex. sockerbruksavloppsvatten
och skogsindustriella avloppsvatten.

Genom att det är en biologisk process, försiggår den vid låga tryck och
måttliga temperaturer. Detta medför väsentligt lägre risker för bildning av
skadliga bi- och restprodukter (jfr. t.ex. förbränning). Förbränning av
biogas som bildats ur avfall eller skördade grödor ger ingen nettotillförsel av
kol eller svavel till atmosfären. Detta kol och svavel ingår i korta kretslopp.

Vad är biogasteknik?

Principiellt är biogastekniken enkel. Efter eventuell förbehandling värms
organiskt material och vatten till 35—40°C varefter det tillförs en sluten
behållare. Processen kan även drivas vid en högre temperatur (50-60)°C,
termofil process).

Ingående blandning bör innehålla minst 65 % vatten för att processen skall
fungera väl. Tekniken lämpar sig därför speciellt för våta avfall som är
svårbehandlade med andra metoder.

Tillförseln sker med fördel kontinuerligt och behållarens storlek och
utförande väljs så att materialet kan hållas vid konstant temperatur och
under omrörning i 15-30 dygn. Därefter är behandlingen avslutad.

Som ett resultat av processen erhålls följande produkter:

- en gas med ett energivärde av 5-6 kWh/m3

- ett väl hygieniserat slam som är ett utmärkt jordförbättringsmedel

Hygieniseringen är mycket effektiv. I stort sett alla patogena mikroorganis- Mot. 1988/89
mer slås ut vid behandlingen. N471

Genom att alla närsalter och spårämnen finns kvar har restprodukten ett
utmärkt gödselvärde. Detta förstärks av att humusämnen och annat biologiskt
material återfinns i restprodukten. En viktig förutsättning för att
slammet skall kunna användas som jordförbättringsmedel är att tungmetaller
eller andra gifter ej tillförs med ingående material.

Hur utnyttjas biogastekniken i dag?

I dagsläget utnyttjas biogastekniken i stor omfattning för att stabilisera slam
vid kommunala reningsverk. Ca 150 sådana anläggningar finns i drift inom
landet i dag. Tekniken har främst införts för att erhålla en volymminskning
hos slammet. Andra aspekter såsom energiutvinning, hygienisering och
recirkulering av näringsämnen har beaktats i mindre grad.

Ett annat område där biogastekniken vunnit insteg är inom industriell
avloppsvattenrening. Avloppsvattnet från 5 av Sveriges 7 sockerbruk renas i
biogasanläggningar liksom avloppsvatten från ytterligare några livsmedelsindustrier
och två skogsindustrier. Vid Mo och Domsjö AB sulfitfabrik i
Örnsköldsvik finns en biogasanläggning som producerar 20 000-25 000 m3
biogas per dag ur skogsindustriellt avloppsvatten.

Vid några jordbruk i Sverige har små biogasanläggningar för gödsel
byggts. Trots att de i de flesta fall fungerat väl har biogastekniken haft svårt
att vinna insteg inom lantbruket. Detta kan förklaras med att ekonomin för
små anläggningar ej varit tillfredsställande. Anläggningarna har varit för
dyra i förhållande till producerad energimängd.

Vilken biogaspotential finns i Sverige?

En utredning utförd vid jordbrukstekniska institutet i Uppsala pekar på en
svensk biogas-potential ur avfall och avloppsvatten enligt Tabell 1.

Tabell 1. Biogaspotential ur avfall och avloppsvatten i Sverige

Avfall/avloppsvatten Biogaspotential

Metan Energi
MmVår TWh/år

Avloppsvatten från skogs- och livsmedelsindustri	140	1,4
Slam vid reningsverk	50	0,5
Gödsel	630	6,1
Halm	300	2,9
Blast (potatis, beta)	120	1,2
Hushållsavfall (+soptippar)	250	2,4
Slam vid skogsindustrier	60	0,6
Mejeri-, slakteriavfall	30	0,3
Avfall från övriga livsmedelsindustrier + kadaver	30	0.3
Summa	1 610	15,7

Av den utpekade potentialen om 16 TWh/år torde det vara realistiskt att anta
att åtminstone 8 TWh/år kan utnyttjas. Detta är ett betydande tillskott,
särskilt mot bakgrund av att det kan erhållas genom att åtgärda avfallsproblem
som ändå kräver en lösning. 8

En stor biogaspotential finns i odling av speciella grödor som efter skörd Mot. 1988/89
förjäses till biogas. Tänkbara grödor är t.ex. sockerbeta, luzern, jordärt- N471
skocka och vall. Beroende på gröda, odlingsplats och insats av växtnäringsämnen
kan 5-15 ton torrsubstans erhållas per hektar och år. Detta motsvarar
vid bioförgasning en energipotential av 2-6 TWh/år per 100 000 ha utnyttjad
åkermark.

Hur kan biogastekniken utnyttjas i Sverige?

I dag utnyttjas endast en bråkdel av biogaspotentialen i Sverige.

En ökad effektivisering framför allt ur energisynpunkt och kapacitetssynpunkt
av befintliga biogasanläggningar vid kommunala reningsverk är
önskvärd.

Inom industrin kan potentialen bättre utnyttjas om avloppssystemen sluts i
större utsträckning så att flödena minskar och koncentrationerna ökar.

Framför allt inom skogsindustrin finns här en stor potential. Utvecklingen
mot minskande flöden och ökade koncentrationer är logisk mot bakgrund av
ökande miljökrav.

På något längre sikt kan biogastekniken utvecklas till ett slagkraftigt
alternativ för en lokal avfallsbehandling och energiförsörjning på landsbygden.
För detta ändamål behöver ny tillförlitlig, billig, småskalig teknik
utvecklas och utprovas. Den största potentialen för biogastekniken finns
tveklöst på landsbygden om ett ekologiskt helhetstänkande utvecklas och
värderas i ekologiska termer.

Vad sker utomlands?

På många håll i världen arbetas intensivt med att utveckla och sprida
biogastekniken. Många känner till att Kina och Indien satsat mycket på att
sprida enkel billig småskalig teknik. I industriländerna har de största
satsningarna gått till bioförgasning av industriavloppsvatten och avfall i
relativt stora och tekniskt mer sofistikerade anläggningar. För behandling av
industriavloppsvatten är biogastekniken numera väl etablerad och erfarenheter
börjar komma från bioförgasning av den organiska fraktionen i
hushållsavfall.

Speciellt intressant för Sverige är utvecklingen i Danmark. Där har staten
gått in och stött uppförandet av ett antal stora ”fellesanlegg”. Detta är
centrala biogasanläggningar dit bönder och industrier kan köra sitt organiska
avfall och få det behandlat. Med sig hem tar de en motsvarande mängd utjäst
material (=jordförbättringsmedel). Den statliga satsningen har resulterat i
en stor aktivitet inom biogasområdet och i flera fall synes väsentliga framsteg
ha uppnåtts. Det gäller såväl grundläggande mikrobiella erfarenheter som
erfarenheter av mer praktisk art.

Hemställan

Med anledning av vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett
nationellt biogasprogram bör upprättas enligt de riktlinjer som 9

angivits i motionen,

Mot. 1988/89
N471

uppföras.

Stockholm den 24 januari 1989
Åsa Domeij (mp)

Roy Ottosson (mp) Hans Leghammar (mp)

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
grundläggande forskning kring biogas bör intensifieras,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
utveckling av metoder att uppnå en högre grad av recirkulering av
toalett- och hushållsavfall bör stimuleras,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett antal
större demonstrationsanläggningar för behandling av olika sorters
organiskt avfall, enligt liknande modell som tillämpas i Danmark bör

10