Motion till riksdagen
1988/89 :N462
av Kjell Johansson (fp)
Studsviks AB
Mot.
1988/89
N462-463
Kritik har ofta framförts mot bristen på långsiktighet och konsekvens i den
svenska energipolitiken. Kritiken är uppenbarligen berättigad och har sin
grund i den osäkerhet som än idag råder om säkerhetsrisker och långsiktig
miljöpåverkan vid olika former av energiomvandling. Denna osäkerhet är
stor.
Riksdagen har beslutat att kärnkraften skall vara avvecklad till år 2010. En
majoritet har också ställt sig bakom planerna på en tidigare avveckling än vad
som följer av det övergripande beslutet baserat på tolkning av folkomröstningen.
Oavsett om man ställer sig bakom avvecklingsbeslutet eller ej måste
ambitionen vara att undanröja osäkerheten - inte att öka den. Detta kräver
långsiktiga, målmedvetna och framgångsrika forskningsinsatser för att
uppnå målet.
Studsviks AB och dess föregångare har spelat en oerhört viktig roll för
utvecklingen på det kärntekniska området, inte minst då det gäller den
säkerhetstekniska utvecklingen. Och man gör det än idag.
Kommersiell inriktning
Studsviks AB har sedan ett antal år tillbaka ställts inför uppgiften att
väsentligen finansiera verksamheten kommersiellt. Den som inser vidden av
denna uppgift måste uttrycka beundran för det sätt på vilket man hittills
lyckats i denna målsättning.
Företaget är idag huvudsakligen finansierat på kommersiell bas. Verksamheten
har breddats och spänner över i det närmaste hela energiområdet.
Endast 50 miljoner (10 % av koncernomsättningen) består av direkta anslag.
Även dessa 50 miljoner är specificerade för speciella ändamål och utgör
således ersättning för prestationer.
Medlen är huvudsakligen avsedda för energiteknisk forskning och utveckling
samt för utnyttjandet av R2-reaktorn för ren grundforskning.
Dessa medel anslås för ett år i taget. Även om stora förändringar ej skett
mellan åren hittills är den korta planeringshorisonten mycket otillfredsställande.
1
1 Riksdagen 1988189. 3 sami. Nr N462 - 463
Säker kärnkraftsdrift Mot. 1988/89
N462
Riskerna för en kompetensuttunning på kärnkraftsområdet till följd av
avvecklingsbeslutet har ofta betonats. Kompetent personal kan komma att
välja andra branscher eller rent av flytta utomlands. Forskning och utvecklingsarbete
för att öka säkerheten kan avstanna.
En sådan utveckling måste med kraft förhindras. Här kommer Studsviks
AB med hela sin bredd in.
Företagets styrka ligger i hög grad i kombinationen av personalens
teoretiska och praktiska kompetens samt de tunga fysiska resurserna i
Studsviks laboratorier och anläggningar. Bolaget har etablerat branschsamarbete
med kärnkraftsindustrin men också med övriga energisektorer. Det
skulle vara till fördel om man kunde ge programmmen en längre planeringshorisont
på säg 3-5 år.
Samma sak gäller också för R2-reaktorn. Bränsleprovning och program
för materialutveckling kräver ofta program som spänner över flera år.
R2-reaktorn används också för ren grundforskning med Uppsala Universitet
som huvudman. Om inte denna möjlighet fanns skulle denna forskning
och övriga uppdrag behöva förläggas utomlands vilket vore mycket olyckligt.
För att garantera Uppsala Universitet en säkerhet i sin forskningsplanering
samt möjliggöra långtidsavtal med externa kunder skulle det vara av stort
värde om statliga uppdrag och insatser kunde finansieras med större
långsiktighet.
Därmed skulle också staten medverka till att den kärntekniska kompetensen
i Studsvik bevaras vilket är mycket viktigt inte minst ur säkerhetssynpunkt.
Hemställan
Mot bakgrund av det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om långsiktighet i finansieringen av statliga uppdrag
och insatser i Studsvik.
Stockholm den 23 januari 1989
Kjell Johansson (fp)
2