Motion till riksdagen
1988/89:N447

av Berith Eriksson och Bertil Måbrink (båda vpk)
Östgasprojektet

Ingen kolkraft i Forsmark. Starta snarast utbyggnaden av Östgasprojektet.
Inför kärnkraftsavvecklingen, som skall inledas i mitten av 90-talet enligt
regeringens förslag förra året, talas det nu mycket om ”ersättning för
kärnkraft”. Ofta resoneras det då som om det vore nödvändigt att ersätta alla
de 65 TWh som kärnkraften ger med ny elproduktion. Det måste än en gång
påpekas att så ingalunda är fallet. Av dessa 65 TWh går nämligen hälften,
drygt 30 TWh, till uppvärmning. Större delen används som direktverkande
elvärme men en del även som vattenburen. Denna elförbrukning skall inte
ersättas med ny elproduktion utan med andra uppvärmningssystem, fjärrvärme
i tätorter där sådana system är utbyggbara, spillvärme från industrier och
anläggningar där så är möjligt och inhemska bränslen i moderna system i
andra fall. Mycket kan också fortfarande sparas in och då blir ingen ny
produktion aktuell. Det är således grovt missvisande att generellt tala om att
kärnkraften måste ”ersättas”.

Vpk hävdar att kärnkraftsavvecklingen kan börja direkt med två eller tre
reaktorer och att sedan en reaktor om året kan tas ur drift, vilket innebär
avveckling inom en tioårsperiod. För sådana realistiska förslag finns det
uppenbarligen ingen majoritet, men inte ens det blygsamma ovannämnda
regeringsförslaget anses på sina håll som genomförbart. Därför talet om
”ersättning” där kolet nu en längre tid förts fram som ett alternativ.
Vattenfall har försökt att få till stånd en kolkraftanläggning i Oxelösund, som
dock stoppats genom folkligt motstånd.

Också i Uppland, i Forsmark, finns det långt framskridna planer på att
”ersätta” kärnkraften med kol - hamnbygge, förgasningsanläggningar m.m.
har diskuterats. Senaste budet från Vattenfall när det gäller Forsmark är
dock att ”i det kortare perspektivet kommer kolet inte att bli aktuellt”. Ett
informationsmöte med Östhammars nyvalda kommunfullmäktige, som
inplanerats den 24 januari, har skjutits på framtiden. Detta beror inte på att
Vattenfall har släppt tankarna på introduktion av kolkraft i Forsmark, bara
att det inte just nu är aktuellt. Det som förskjutit perspektivet är att planerna
för användning av naturgas, distribuerad från Sovjet via Finland/Åland till
Upplandskusten, det s.k. Östgasprojektet, nu tar allt fastare form.

Vpk motsätter sig en ökning av kolanvändningen i Sverige, vare sig den
planeras i Forsmark eller någon annanstans. Det behövs ingen utbyggnad av
kolkondens för elproduktion, eftersom kärnkraften inte behöver ersättas i
sin helhet. Därför bör alla planer på utbyggnad av kolkraft i Forsmark
avfärdas en gång för alla. Riksdagen bör fatta ett beslut med denna
innebörd.

Vpk graderar de importerade bränslena så att uran är det sämsta och Mot. 1988/89

absolut oacceptabla alternativet. Därnäst kommer kol, som förutom miljö- N447

påverkan vid hantering och förbränning också skapar avfallsproblem, som
det inte finns någon tillfredsställande lösning av. Olja kan vara tänkbar som
reservenergi om lågsvavliga fraktioner och bästa möjliga rening används.

Dessa två fossila energikällor ger dock stora tillskott av koldioxid till
atmosfären, vilket alltmer framstår som ett av de allvarligaste miljöproblemen.
Naturgas är det ojämförligt bästa alternativet när det gäller importerade
bränslen. Som vid all förbränning bildas koldioxid också vid användning
av naturgas, men i långt mindre grad än när det gäller kol och olja.

Vpk har i mer än tio år pläderat för en import av naturgas från Sovjet till i
första hand Mälarlandskapen och södra Norrlandskusten. Om dessa förslag
vunnit gehör hade utbyggnaden av kärnkraft i Forsmark aldrig blivit aktuell.

De förhandlingar som förs nu i början av 1989 mellan Sverige och Sovjet om
import av naturgas via Finland måste föras till ett positivt beslut så att en
utbyggnad av Östgasprojektet snarast kan komma till stånd. Som vpk i åratal
påpekat kommer en sådan utbyggnad att ge stora effekter för ökad
sysselsättning, ökade investeringar och bättre regional balans i hela östra
Mellansverige, framförallt i Norduppland, Gävle-Sandvikenområdet och
övriga angränsande delar av Bergslagen.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda yrkas

1. att riksdagen beslutar att någon ”ersättning” av kärnkraft med
kol i Forsmark inte skall genomföras,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om beslut och åtgärder
så att importen av naturgas från Sovjet över Ålands hav, Östgasprojektet,
snarast kan sättas igång.

Stockholm den 23 januari 1989

Berith Eriksson (vpk) Bertil Måbrink (vpk)

10