Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:N441

av Roland Larssson och Anna Wohlin-Andersson
(båda c)

Produktion av biobränslen i Östergötland

Trots riksdagens beslut att kärnkraften skall vara avvecklad år 2010 har ännu
alltför lite gjorts för att stimulera utvecklingen och utnyttjandet av miljövänliga,
förnybara och inhemska energikällor.

Avsaknaden av signaler och konkreta kraftfulla satsningar på biobränslen
innebär en uppenbar risk för att vi för vår omställning av energisystemet
tvingas utnyttja kol och olja med den ökade försurning och belastning av
miljön som följer av detta.

Åkermark för energiråvara

Det är beklagligt att man från statens sida ännu inte insett vilken potential
åkermarken har som energiproducent. Framtidens energiförsörjning måste
inrymma en mångfald energikällor. Åkern är en av de viktigaste inhemska.
Det gäller även med centerns utgångspunkt att åkern i första hand skall
utnyttjas för produktion av livsmedel.

Det är nu hög tid att den nödvändiga omställningen av vårt energisystem
sammanfasas med omställningen av jordbruket.

Bra för miljön

Produktion av energiråvara i jordbruket bygger på fotosyntesen, vilket ger
både trygghet och bättre miljö. Eftersom riksdagen fattat beslut om att
Sverige inte skall bidra till ett ökat koldioxidutsläpp, som förvärrar den s.k.
växthuseffekten, är en ökad kolanvändning inte möjlig. Vid förbränning av
biobränslen motsvarar tillskottet i atmosfären den koldioxid som bundits i
grödan under tillväxten. Man får med andra ord ett perfekt cirkulerande
system. Beträffande energiskog är också själva odlingen miljövänlig. Energiskogens
gödslingsbehov är lägre än för andra jordbruksgrödor räknat per
producerad mängd. Kan den fosfor- och kaliumrika askan återcirkuleras
behövs bara tillförsel av kväve motsvarande vad som förts bort med bränslet.
Risken för växtnäringsläckage är också mycket liten då marken hela tiden är
bevuxen, växtperioden under året är mycket lång och behovet av vatten är
stort.

Forskning behövs

En omställning av stora delar av jordbruket för produktion av energiråvara
kräver forskning och utveckling. Det gäller inte bara i fråga om produkter

och produktionsmetoder utan också i hög grad miljöaspekterna. Vi tänker då Mot. 1988/89
framför allt på den påverkan på odlingslandskapet som följer av en sådan N441
omställning. Vårt odlingslandskap utgör ett omistligt natur- och kulturvärde
som på ett varsamt sätt måste förvaltas för kommande generationer.

Igenplanteringar av stora åkerarealer med granskog är ett exempel på en
olycklig och oacceptabel produktionsomläggning som bör förhindras. Genom
forskning och utveckling kan den mångfald av grödor skapas som
möjliggör bevarande av odlingslandskapets karaktär.

Jordbrukets omställning

1985 års livsmedelspolitiska beslut innebär bl.a. att landets animalieproduktion
skall anpassas till marknaden samt att staten och jordbruket skall dela
ansvaret för jordbruksöverskottet. Det delade ansvaret skall enligt riksdagens
beslut minskas vad gäller statens åtagande och helt upphöra år 1990.

Det svenska spannmålsöverskottet är av livsmedelskommittén (LMK)
beräknat till 1,8 milj. ton 1990 och ca 2,0 milj. ton år 2000. Enligt
Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) motsvarar nettoöverskottet ett minskat
arealbehov år 2000 med ca 500 000 ha. I sin plan för åkerarealen har man
bl.a. räknat med att ca 100 000-200 000 ha av överskottsarealen skall
omställas till produktion av energiskog och 40 000 ton till råvara för
etanolframställning.

Östergötland

För jordbrukslandskapet Östergötland får omställningen inom jordbruket
vittgående konsekvenser om den genomförs i den omfattning som den
socialdemokratiska regeringen tänkt sig. Ca 60 000 ha av länets totalt ca
220 000 ha kommer att få ställas om. (Se tabell 1). För länet kommer detta att
få kännbara inomregionala effekter där enligt Lantbrukets utredningsinstitut
(LUI) 20-30 % av sysselsättningen i vissa av länets kommuner berörs (se
t;>bell 2 och 3).

Lantbruket är alltså en tung ekonomisk motor i Östgötaekonomin. (Se
tabell 4.)

Skulle överskottssituationen lösas genom dålig lönsamhet och därmed
sammanhängande prispress utan tillskapande av nya alternativ är risken
mycket stor att 60 000 ha av länets åkerareal är utslagen år 2000. Det innebär
i sin tur att 11 000 arbetstillfällen försvinner i primärproduktionen, livsmedelsindustrin
och därtill hörande servicenäringar. Därtill kommer de katastrofala
effekterna för den regionala balansen och för landsbygdens utveckling.

Det är önskvärt med en reducering av kemikalieanvändningen i jordbruket.

Men även med en sådan reducering kommer potentialen för produktion av
energiråvaror att vara mycket stor i Östergötland. Goda förutsättningar finns
därför att här sammankoppla den nödvändiga omställningen av energiproduktionen
med den planerade omställningen av jordbruket på ett konstruktivt
sätt. En förutsättning är att staten tar sin del av ansvaret för detta.

Östergötlands läge i landet ger också bra förutsättningar för avsättning av 13

producerade energiråvaror utan långa transporter. Goda förutsättningar Mot. 1988/89
finns dessutom för vidareförädling inom länet. N441

Energiskog

Inom länet finns flera användare av träbränsle. Störst är Tekniska Verken i
Linköping som är en av landets största träbränsleanvändare. Genom de låga
priserna på kol och olja minskar tyvärr användningen av träbränsle medan
kol- och oljeanvändningen ökar. En förutsättning för att träbränsle skall bli
konkurrenskraftigt är att antingen priset på olja och kol ökar genom t.ex.
högre beskattning eller att framställningen och utvecklingen av träbränsle i
varje fall inledningsvis får ett statligt stöd. En lämplig stödform kan då vara
ett planteringsbidrag av energiskog. En annan tänkbar form kan vara statliga
garantier för avsättning av produktionen.

Etanol

Olika former av etanoldrift av fordon, antingen genom låginblandning eller
genom ren etanoldrift av dieselfordon är ett av de mest närliggande
alternativen till fossila drivmedel. Det kräver både vad gäller utnyttjandet
och produktionen en hel del forsknings- och utvecklingsarbete. På produktionssidan
krävs det för att komma vidare en fullskaleanläggning för
framställning av etanol. I Östergötlands slättbygd inom Mjölby kommun,
finns, vad gäller bl.a. tillgångar på råvaror, goda förutsättningar för en
etanolfabrik.

För att få till stånd en sådan fullskaleanläggning krävs att staten ger någon
form av garantier antingen för själva investeringen eller i fråga om
avsättningen.

Forskning och utveckling

En övergång till produktion av energiråvara i större skala inom jordbruket
kräver forskning och utveckling både på produktions- och användarsidan
men också i ledet däremellan.

Inom Linköpings universitet bedrivs forskning inom olika områden, bl.a.
temaforskning om vattnet, med vilka det skulle vara lämpligt att knyta
samman en forskning och utveckling om energiråvaror från jordbruket.

Genom integrering av en del av den forskning som bedrivs vid Lantbruksuniversitetet
till institutionen för temaforskning i Linköping skulle för detta
framtidsinriktade forskningsområde en ny mycket värdefull resurs skapas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts beträffande stöd för plantering och produktion av
energiskog och för anläggande av en fullskaleanläggning för produktion
av etanol i Östergötland,

2. att riksdagen begär att regeringen låter utreda förutsättningarna

14

för en integrering av viss forskning vid Lantbruksuniversitetet med Mot. 1988/89
institutionen för temaforskning vid Linköpings universitet. N441

Stockholm den 24 januari 1989

Roland Larsson (c) Anna Wohlin-Andersson (c)

15

Tabell 1.

Mot. 1988/89

N441

Bilaga

Tabell 2. Jord- och skogsbruk

Näringsaggregat: Jord- och skogsbruk

Kommun

FoB 1980
Sysselsättning

% i kommunen

Motala

1 143

6,1

Vadstena

441

12,4

Mjölby

915

8,7

Ödeshög

536

24,7

Boxholm

373

14,8

Ydre

510

34,9

Kinda

917

22,8

Åtvidaberg

588

12,1

Linköping

2 418

4,1

Finspång

722

6,5

Norrköping

1 650

2,8

Söderköping

747

17,3

Valdemarsvik

636

16,4

Länet

11 596

6,3

Areal

1985

Förändring

ha

%

Ha

%

Östergötlands län

220 000

21 630

10

59 400

27

Ödeshög

9 657

1 530

16

4 200

43

Ydre

4 114

1 380

34

3 790

92

Kinda

10 039

2 770

28

7 600

76

Boxholm

4 006

1 430

36

3 930

98

Åtvidaberg

7 905

1 630

21

4 480

57

Finspång

8 904

2 720

31

7 470

84

Valdemarsvik

11 393

2 340

21

6 430

56

Linköping

46 663

2 410

5

6 620

14

Norrköping

37 538

1 020

3

2 800

7

Söderköping

15 327

1 360

9

3 740

24

Motala

26 170

2 470

9

6 780

26

Vadstena

14 268

190

1

520

4

Mjölby

25 016

380

2

1 040

4

16

Tabell 3. Arbetstillfällen Mot. 1988/89

LUI, Sektionen för lantbruks- och konsumtionsfrågor

Kommun

Arbetstillfällen
i jord- och
skogsbruk

Livsmedels

industri

Skogs

industri

Summa

Arbetstillfällen
i
industri

Ödeshög

696

127

823

441

Ydre

663

168

831

227

Kinda

1 192

39

1 320

2 551

883

Boxholm

484

39

356

879

971

Åtvidaberg

764

391

1 155

1 610

Finspång

938

52

356

1 346

5 327

Valdemarsvik

826

202

1 028

1 415

Linköping

3 143

3 835

707

7 685

13 207

Norrköping

2 145

2 753

9 634

14 532

13 757

Söderköping

971

971

892

Motala

1 485

145

140

1 770

5 839

Mjölby

1 189

585

306

2 080

3 211

Vadstena

573

124

697

609

Multiplikatoreffekt: (underlev.

, transport m.

m)

Primärproduktion 1,3

Förädlingsindustri 2-3

Tabell 4.

Sektor

Saluvärde
(Omsätta.)
milj. kr.

Primär

sysselsättning

Total

sysselsättnings

effekt

Jordbruk

1 760

9 651

22,6 %

25 000

Livsmedelsindustri

2 787

2 962

Skogsbruk

2 101

1 945

14,0 %

19 000

Skogsindustri

4 711

5 906

36,6 %

44 000

Övrig industri

19 371

35 327

63,4 %

Länet totalt

30 731

55 791