Motion till riksdagen
1988/89:N441
av Roland Larssson och Anna Wohlin-Andersson
(båda c)
Produktion av biobränslen i Östergötland
Trots riksdagens beslut att kärnkraften skall vara avvecklad år 2010 har ännu
alltför lite gjorts för att stimulera utvecklingen och utnyttjandet av miljövänliga,
förnybara och inhemska energikällor.
Avsaknaden av signaler och konkreta kraftfulla satsningar på biobränslen
innebär en uppenbar risk för att vi för vår omställning av energisystemet
tvingas utnyttja kol och olja med den ökade försurning och belastning av
miljön som följer av detta.
Åkermark för energiråvara
Det är beklagligt att man från statens sida ännu inte insett vilken potential
åkermarken har som energiproducent. Framtidens energiförsörjning måste
inrymma en mångfald energikällor. Åkern är en av de viktigaste inhemska.
Det gäller även med centerns utgångspunkt att åkern i första hand skall
utnyttjas för produktion av livsmedel.
Det är nu hög tid att den nödvändiga omställningen av vårt energisystem
sammanfasas med omställningen av jordbruket.
Bra för miljön
Produktion av energiråvara i jordbruket bygger på fotosyntesen, vilket ger
både trygghet och bättre miljö. Eftersom riksdagen fattat beslut om att
Sverige inte skall bidra till ett ökat koldioxidutsläpp, som förvärrar den s.k.
växthuseffekten, är en ökad kolanvändning inte möjlig. Vid förbränning av
biobränslen motsvarar tillskottet i atmosfären den koldioxid som bundits i
grödan under tillväxten. Man får med andra ord ett perfekt cirkulerande
system. Beträffande energiskog är också själva odlingen miljövänlig. Energiskogens
gödslingsbehov är lägre än för andra jordbruksgrödor räknat per
producerad mängd. Kan den fosfor- och kaliumrika askan återcirkuleras
behövs bara tillförsel av kväve motsvarande vad som förts bort med bränslet.
Risken för växtnäringsläckage är också mycket liten då marken hela tiden är
bevuxen, växtperioden under året är mycket lång och behovet av vatten är
stort.
Forskning behövs
En omställning av stora delar av jordbruket för produktion av energiråvara
kräver forskning och utveckling. Det gäller inte bara i fråga om produkter
och produktionsmetoder utan också i hög grad miljöaspekterna. Vi tänker då Mot. 1988/89
framför allt på den påverkan på odlingslandskapet som följer av en sådan N441
omställning. Vårt odlingslandskap utgör ett omistligt natur- och kulturvärde
som på ett varsamt sätt måste förvaltas för kommande generationer.
Igenplanteringar av stora åkerarealer med granskog är ett exempel på en
olycklig och oacceptabel produktionsomläggning som bör förhindras. Genom
forskning och utveckling kan den mångfald av grödor skapas som
möjliggör bevarande av odlingslandskapets karaktär.
Jordbrukets omställning
1985 års livsmedelspolitiska beslut innebär bl.a. att landets animalieproduktion
skall anpassas till marknaden samt att staten och jordbruket skall dela
ansvaret för jordbruksöverskottet. Det delade ansvaret skall enligt riksdagens
beslut minskas vad gäller statens åtagande och helt upphöra år 1990.
Det svenska spannmålsöverskottet är av livsmedelskommittén (LMK)
beräknat till 1,8 milj. ton 1990 och ca 2,0 milj. ton år 2000. Enligt
Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) motsvarar nettoöverskottet ett minskat
arealbehov år 2000 med ca 500 000 ha. I sin plan för åkerarealen har man
bl.a. räknat med att ca 100 000-200 000 ha av överskottsarealen skall
omställas till produktion av energiskog och 40 000 ton till råvara för
etanolframställning.
Östergötland
För jordbrukslandskapet Östergötland får omställningen inom jordbruket
vittgående konsekvenser om den genomförs i den omfattning som den
socialdemokratiska regeringen tänkt sig. Ca 60 000 ha av länets totalt ca
220 000 ha kommer att få ställas om. (Se tabell 1). För länet kommer detta att
få kännbara inomregionala effekter där enligt Lantbrukets utredningsinstitut
(LUI) 20-30 % av sysselsättningen i vissa av länets kommuner berörs (se
t;>bell 2 och 3).
Lantbruket är alltså en tung ekonomisk motor i Östgötaekonomin. (Se
tabell 4.)
Skulle överskottssituationen lösas genom dålig lönsamhet och därmed
sammanhängande prispress utan tillskapande av nya alternativ är risken
mycket stor att 60 000 ha av länets åkerareal är utslagen år 2000. Det innebär
i sin tur att 11 000 arbetstillfällen försvinner i primärproduktionen, livsmedelsindustrin
och därtill hörande servicenäringar. Därtill kommer de katastrofala
effekterna för den regionala balansen och för landsbygdens utveckling.
Det är önskvärt med en reducering av kemikalieanvändningen i jordbruket.
Men även med en sådan reducering kommer potentialen för produktion av
energiråvaror att vara mycket stor i Östergötland. Goda förutsättningar finns
därför att här sammankoppla den nödvändiga omställningen av energiproduktionen
med den planerade omställningen av jordbruket på ett konstruktivt
sätt. En förutsättning är att staten tar sin del av ansvaret för detta.
Östergötlands läge i landet ger också bra förutsättningar för avsättning av 13
producerade energiråvaror utan långa transporter. Goda förutsättningar Mot. 1988/89
finns dessutom för vidareförädling inom länet. N441
Energiskog
Inom länet finns flera användare av träbränsle. Störst är Tekniska Verken i
Linköping som är en av landets största träbränsleanvändare. Genom de låga
priserna på kol och olja minskar tyvärr användningen av träbränsle medan
kol- och oljeanvändningen ökar. En förutsättning för att träbränsle skall bli
konkurrenskraftigt är att antingen priset på olja och kol ökar genom t.ex.
högre beskattning eller att framställningen och utvecklingen av träbränsle i
varje fall inledningsvis får ett statligt stöd. En lämplig stödform kan då vara
ett planteringsbidrag av energiskog. En annan tänkbar form kan vara statliga
garantier för avsättning av produktionen.
Etanol
Olika former av etanoldrift av fordon, antingen genom låginblandning eller
genom ren etanoldrift av dieselfordon är ett av de mest närliggande
alternativen till fossila drivmedel. Det kräver både vad gäller utnyttjandet
och produktionen en hel del forsknings- och utvecklingsarbete. På produktionssidan
krävs det för att komma vidare en fullskaleanläggning för
framställning av etanol. I Östergötlands slättbygd inom Mjölby kommun,
finns, vad gäller bl.a. tillgångar på råvaror, goda förutsättningar för en
etanolfabrik.
För att få till stånd en sådan fullskaleanläggning krävs att staten ger någon
form av garantier antingen för själva investeringen eller i fråga om
avsättningen.
Forskning och utveckling
En övergång till produktion av energiråvara i större skala inom jordbruket
kräver forskning och utveckling både på produktions- och användarsidan
men också i ledet däremellan.
Inom Linköpings universitet bedrivs forskning inom olika områden, bl.a.
temaforskning om vattnet, med vilka det skulle vara lämpligt att knyta
samman en forskning och utveckling om energiråvaror från jordbruket.
Genom integrering av en del av den forskning som bedrivs vid Lantbruksuniversitetet
till institutionen för temaforskning i Linköping skulle för detta
framtidsinriktade forskningsområde en ny mycket värdefull resurs skapas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts beträffande stöd för plantering och produktion av
energiskog och för anläggande av en fullskaleanläggning för produktion
av etanol i Östergötland,
2. att riksdagen begär att regeringen låter utreda förutsättningarna
14
för en integrering av viss forskning vid Lantbruksuniversitetet med Mot. 1988/89
institutionen för temaforskning vid Linköpings universitet. N441
Stockholm den 24 januari 1989
Roland Larsson (c) Anna Wohlin-Andersson (c)
15
Tabell 1.
Mot. 1988/89
N441
Bilaga
Tabell 2. Jord- och skogsbruk
Näringsaggregat: Jord- och skogsbruk
Kommun |
FoB 1980 |
% i kommunen |
Motala |
1 143 |
6,1 |
Vadstena |
441 |
12,4 |
Mjölby |
915 |
8,7 |
Ödeshög |
536 |
24,7 |
Boxholm |
373 |
14,8 |
Ydre |
510 |
34,9 |
Kinda |
917 |
22,8 |
Åtvidaberg |
588 |
12,1 |
Linköping |
2 418 |
4,1 |
Finspång |
722 |
6,5 |
Norrköping |
1 650 |
2,8 |
Söderköping |
747 |
17,3 |
Valdemarsvik |
636 |
16,4 |
Länet |
11 596 |
6,3 |
Areal 1985 |
Förändring ha |
% |
Ha |
% |
|
Östergötlands län |
220 000 |
21 630 |
10 |
59 400 |
27 |
Ödeshög |
9 657 |
1 530 |
16 |
4 200 |
43 |
Ydre |
4 114 |
1 380 |
34 |
3 790 |
92 |
Kinda |
10 039 |
2 770 |
28 |
7 600 |
76 |
Boxholm |
4 006 |
1 430 |
36 |
3 930 |
98 |
Åtvidaberg |
7 905 |
1 630 |
21 |
4 480 |
57 |
Finspång |
8 904 |
2 720 |
31 |
7 470 |
84 |
Valdemarsvik |
11 393 |
2 340 |
21 |
6 430 |
56 |
Linköping |
46 663 |
2 410 |
5 |
6 620 |
14 |
Norrköping |
37 538 |
1 020 |
3 |
2 800 |
7 |
Söderköping |
15 327 |
1 360 |
9 |
3 740 |
24 |
Motala |
26 170 |
2 470 |
9 |
6 780 |
26 |
Vadstena |
14 268 |
190 |
1 |
520 |
4 |
Mjölby |
25 016 |
380 |
2 |
1 040 |
4 |
16
Tabell 3. Arbetstillfällen Mot. 1988/89
LUI, Sektionen för lantbruks- och konsumtionsfrågor
Kommun |
Arbetstillfällen |
Livsmedels industri |
Skogs industri |
Summa |
Arbetstillfällen |
Ödeshög |
696 |
127 |
823 |
441 |
|
Ydre |
663 |
168 |
831 |
227 |
|
Kinda |
1 192 |
39 |
1 320 |
2 551 |
883 |
Boxholm |
484 |
39 |
356 |
879 |
971 |
Åtvidaberg |
764 |
391 |
1 155 |
1 610 |
|
Finspång |
938 |
52 |
356 |
1 346 |
5 327 |
Valdemarsvik |
826 |
202 |
1 028 |
1 415 |
|
Linköping |
3 143 |
3 835 |
707 |
7 685 |
13 207 |
Norrköping |
2 145 |
2 753 |
9 634 |
14 532 |
13 757 |
Söderköping |
971 |
971 |
892 |
||
Motala |
1 485 |
145 |
140 |
1 770 |
5 839 |
Mjölby |
1 189 |
585 |
306 |
2 080 |
3 211 |
Vadstena |
573 |
124 |
697 |
609 |
|
Multiplikatoreffekt: (underlev. |
, transport m. |
m) |
|||
Primärproduktion 1,3 |
|||||
Förädlingsindustri 2-3 |
Tabell 4. |
||||
Sektor |
Saluvärde |
Primär sysselsättning |
Total sysselsättnings effekt |
|
Jordbruk |
1 760 |
9 651 |
||
22,6 % |
25 000 |
|||
Livsmedelsindustri |
2 787 |
2 962 |
||
Skogsbruk |
2 101 |
1 945 |
||
14,0 % |
19 000 |
|||
Skogsindustri |
4 711 |
5 906 |
||
36,6 % |
44 000 |
|||
Övrig industri |
19 371 |
35 327 |
63,4 % |
|
Länet totalt |
30 731 |
55 791 |