Motion till riksdagen
1988/89:N433

av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s)
Energipolitiska åtgärder

Riksdagen fastställde 1985 riktlinjer för den långsiktiga energipolitiken.
Utgångspunkten är att olja successivt ersätts med förnybara energikällor och
kärnkraften avvecklas fram till år 2010.

Svenska folket beslutade 1980 att satsningen på kärnkraft skulle avbrytas.
Under 1988 har vi fått de första konkreta besluten om avveckling. Redan nu
borde dock en plan för avvecklingen av samtliga kärnkraftverk tas fram. I en
sådan plan bör de olika anläggningarnas geografiska läge och säkerhet vara
avgörande för när de ska avvecklas. Barsebäck med dess närhet till
tättbefolkade områden i Sverige och Danmark ska avvecklas först. I
allmänhet dröjer det 10 till 20 år innan besparingsåtgärder får effekt eller ny
teknik slår igenom. Därför kan vi inte vänta med ett heltäckande energipolitiskt
sparprogram, om vi ska klara en kärnkraftsavveckling till år 2010.

En utveckling av inhemska förnybara energikällor är en viktig utgångspunkt
i den långsiktiga energipolitiken och som också skulle få stora positiva
effekter på miljön. Omställningen till ett nytt energisystem innebär den
unika möjligheten att tillgodose miljökraven från början. Omfattande
satsningar måste ske på förnyelsebar och miljövänlig energi. Vi måste
skyndsamt ta ställning för utbyggnad av solvärme, vindkraft och biobränslen
och genom olika bidragsformer se till att dessa energiformer blir konkurrenskraftiga.
Även prissättningen på el spelar stor roll härvidlag och bör
utformas så att alternativen premieras.

En annan viktig utgångspunkt är effektivare energianvändning. Värmeåtervinning
av olika slag, värmepumpar, jordvärme, nya typer av lampor och
energisnålare bilar är redan idag en möjlighet. Energisnål teknik för
uppvärmning av bostäder och andra byggnader måste användas. Direktverkande
el för uppvärmning innebär stort energislöseri och bör snarast ersättas.
Hushåll som idag värms med direktverkande el måste ges ekonomiska
möjligheter att byta energisystem. Industrin har stora möjligheter att spara
energi. Både inom industrin och fjärrvärmeverken finns idag anläggningar
som producerar både el och värme. Den samproduktionen behöver stimuleras
och byggas ut väsentligt.

Forskning och utveckling, liksom kunnig rådgivning, för energisparande är
också av stor betydelse för ett effektivare utnyttjande av energin. Den
kommunala energirådgivningen ska behållas och utvecklas.

Behovet av ersättningsenergi får inte leda till en ohämmad utbyggnad av
vattenkraften. De fyra Norrlandsälvarna ska enligt riksdagsbeslut 1986
undantas från utbyggnad. Det är viktigt dels utifrån att vi inte har rätt att

beröva kommande generationer dessa älvlandskap, dels att vi ur naturveten- Mot. 1988/89
skaplig synpunkt behöver någorlunda opåverkade ekosystem som referens- N433
områden för att kartlägga förändringar i miljön och dels att dessa områden är
värdefulla för turismen. Rennäring och fiske skadas också vid utbyggnad.

Bland de övriga vattendragen som är aktuella för kraftutbyggnad finns också
älvsträckor och mindre vattendrag med högt natur- och miljövärde. Dessa
vattendrag bör ges ett fullgott skydd.

Hårda miljökrav måste ställas på de energikällor som vi idag har i bruk.

Kraven måste skärpas för de anläggningar som eldas med kol och olja.

Oljeläckage till havs medför skador i den marina miljön. Oljeförbränning
medverkar kraftigt till försämringar. Högsta tillåtna svavelhalt i tunna
respektive tjocka eldningsoljor bör sänkas till 0,15 % respektive 0,5 %.

Miljöriskerna vid koleldning är minst lika allvarliga som vid oljeeldning,
framför allt frigörs giftiga tungmetaller. Dessutom bildas stora mängder
avfall som måste tas om hand på speciellt sätt för att inte skada miljön. Kol
bör av dessa skäl endast användas i större industripannor och i energianläggningar
med hög reningsgrad.

Naturgas har ur miljösynpunkt avsevärda fördelar och kan på sikt vara ett
intressant alternativ till olja. Sydgasprojektet, som bygger ut gasledningar i
Öresundsregionen, kommer att ge oss erfarenheter. Samarbete med andra
länder t.ex. Danmark och Norge bör utvecklas.

Den s.k. långsiktiga marginalkostnadsprissättningen som förordas av
statens energiverk innebär att elpriset på sikt kommer att höjas. I det
sammanhanget bör undersökas möjligheten för de norrländska kraftverken
att sälja el regionalt till lägre pris, eftersom produktionskostnaden för redan
utbyggd vattenkraft är mycket låg. Norrland skulle därmed få stora
konkurrensfördelar och vi skulle få en gynnsam regionalpolitisk effekt.

De energipolitiska åtgärder som bör vidtas är följande:

1. Avvecklingsplanen för kärnkraftverken upprättas omedelbart. Barsebäck
tas ur drift först.

2. Kraftfulla satsningar görs för att utveckla och bygga ut vindkraft,
solkraft och andra förnyelsebara energikällor.

3. Hushåll som i dag värms med direktverkande el ges ekonomiska
möjligheter att byta energisystem.

4. Installation av direktverkande el som enda energikälla förbjuds i
nybyggnad.

5. Den offentliga sektorn ska använda den energisnåla teknik som finns
utvecklad.

6. Ytterligare energibesparande åtgärder sätts in på alla områden, inklusive
information till hushållen.

7. Den centrala uppföljningen av kommunernas energiplanering intensifieras.

8. Stor återhållsamhet iakttas vid eventuell utbyggnad av mindre vattendrag
och att man i första hand effektiviserar befintliga kraftverk.

9. Reningskraven för olje- och koleldade kraftanläggningar skärps ytterligare.

10. Högsta tillåtna svavelhalt i tung eldningsolja sänks till 0,5 viktprocent
och för lätt eldningsolja till 0,15 viktprocent.

11. Naturgassystemet byggs ut. Mot. 1988/89

12. Regionala hänsyn tas, både när det gäller uppvärmning av bostäder och N433
industrins energibehov, när skatter och avgifter förändras.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av energipolitiska åtgärder.

Stockholm den 24 januari 1989

Maj-Inger Klingvall (s)

Ulla Pettersson (s) Maj-Lis Lööw (s)

Lahja Exner (s) Margareta Winberg (s)

13