Motion till riksdagen
1988/89:N423
av Birgitta Hambraeus och Göran Engström
(båda c)
Vätgas
Miljön fordrar nya drivmedel
Vägtrafiken står för en dominerande del av de skadliga utsläppen till
miljön. Tåget har överlägsna fördelar ur miljö-, hälso-, säkerhets-, energihushållnings-
och bekvämlighetssynpunkt. Bilen, bussen och flyget är
emellertid nödvändiga som komplement till tåg. Målet måste vara att helt
eliminera de skadliga avgaserna. Förbränningen av fossila bränslen ökar
mängden koldioxid och kan därför inte bli miljövänliga hur man än
förbättrar reningen. Riksdagen har beslutat att tillstånd inte får ges som
medfor att koldioxidhalten ökar.
Vätgas
Det energirikaste och miljövänligaste bränsle som finns
Råvaran är vatten och den kan framställas med solen som energikälla. När
vätgasen reagerar med syre sker den intensivaste energiutveckling sakkunskapen
känner och ”avfallet” blir vanligt vatten. Alla komponenter finns
tillgängliga för att bygga upp ett system med vätgas som energibärare.
Vätgasen är beprövad
Vätgas användes i de forsta förbränningsmotorerna under 1800-talet, före
otto-motorn. Den första vätgasdrivna bilen tillverkades i Frankrike 1917.
Utvecklingen avbröts på grund av billig olja, säkerhetsskäl, svårigheter att
lagra gasen och obefintligt intresse för miljöaspekterna. Rymdfarkoster
använder dock vätgas som bränsle. Samtliga skäl som talade mot vätgasen
är nu borta. Oljan har visserligen blivit billigare igen, men man ser den
inte längre som en energikälla för framtiden. Särskilt länder utan egen olja,
som Sverige, har ett intresse av att snabbt minska beroendet. Därtill
kommer den alltmer allmänna medvetenheten om miljöskadorna. Genom
ny teknik för att lagra vätgasen har också säkerhetsproblemen lösts. Vissa
legeringar absorberar vätgasen som därmed kan lagras och transporteras
enkelt och säkert. En liter lantan-nickellegering lagrar cirka tusen liter
väte.
Welgas-projektet i Härnösand visade att en Saab-bil kan köra på vätgas,
att spisen kan eldas med vätgas och att det går att producera vätgas också i
liten skala med vindkraft.
Stora mängder vätgas framställs i vissa företag i Sverige utan att tas Mot. 1988/89
tillvara. Massaindustrierna får fram vätgas som biprodukt och kunde få N423
det också med en miljövänlig blekningsteknik.
Sedan år 1985 prövas vätgasdrift i tio ombyggda Mercedesbilar och
Mercedesbussar i Tyskland. Energiförbrukningen blir 15 — 20% lägre jämfört
med bensin.
I Sovjet har man byggt om ett flygplan till vätedrift, till storlek och
prestanda ungefär som en Boeing 727. Med vätgasteknik kan man också
t. ex. framställa miljövänliga el-batterier och värmepunpar utan freon för
värme och kyla.
Utvecklingen går för långsamt
I tidskriften Forskning och framsteg nr 1 1989 framhålls att vätgasforsk
ningen nu ” gått in i ett skede av långsiktig kunskapsuppbyggnad
— — — i väntan på att energipriserna stiger och medvetandet om att även
miljön har ett pris ökar — ” (sid 21). Utvecklingen fördröjs alltså trots att
miljömedvetandet är stort, trots att Mercedesbilarna med vätgas rullar och
trots att det byggts framgångsrika demonstrationsanläggningar för att lagra
vätgas och använda den för att kyla och värma.
Transportforskningsberedningen arbetar tillsammans med Karlstad och
Uppsala kommuner med en förstudie beträffande en vätgasdriven demonstrationsbuss
och diskuterar eventuella fortsättningsprojekt. Man räknar
med att det behövs flera års arbete för utveckling och utprovning av en
kommersiellt intressant vätgasversion av en Volvo- eller en Scania-motor.
Det är viktigt att forskningen och utredandet fortsätter! Men vi måste
självfallet också dra nytta av historiska och internationella erfarenheter.
Tiden är mogen för att introducera vätgasen på marknaden.
Att erövra marknaden
Det går aldrig att utveckla ett system ”färdigt” innan det prövats i praktiken.
Det är först på marknaden som de stora resurserna rinner till. För att
ett nytt system skall förverkligas måste personer med kompetens och
resurser sätta igång och handla praktiskt: tillverka, marknadsföra och
sälja. Det räcker inte med forskning,utredningar och aldrig så övertygande
resonemang.
Hindren för lansering på marknaden av nya system ligger främst i
motståndet från intressenterna i de system som redan finns på marknaden.
Detta är varken förvånande eller upprörande. Problemet ligger i att regeringen
oftast låter de etablerade intressena utreda det nya systemets möjligheter
och att det anses förolämpande när man påtalar att det kan vara
ett uppenbart partsintresse som får dem att fördöma eller fördröja ett
konkurrerande system. Sveriges förvaltning, liksom den allmänna opinionen,
påverkas i stor utsträckning direkt och indirekt av dessa etablerade 12
intressen. Det är ju där resurserna och handlingskraften finns. Genom den
allt större andelen uppdragsforskning vid universiteten finns det risk för
att också forskarna blir allt försiktigare. Kontrollmyndigheter är också
måna om att inte avskaffa den riskabla hantering som man är satt att
övervaka, hur än goda alternativ som kan finnas.
Metoder
Riksdagen måste göra tillräckligt kraftfulla markeringar och fatta vittgående
beslut om ett nytt system ska kunna inforas, särskilt när det sker i strid
med rådande intressen. När Sverige beslöt att bygga ut vattenkraften i
början av seklet fattades betydelsefulla beslut i riksdagen. Det gällde
inrättandet av statens vattenfallsverk, vattendomstolen, särskilda linjer
vid tekniska högskolan och stiftandet av lagar som underlättade utbyggnaden.
Likaså när atomkraften lanserades skedde det genom lagstiftning och
en miljardsatsning i samarbete mellan stat och näringsliv. I båda fallen
blev det klart för näringslivet att samhället menade allvar och att här fanns
utvecklingsmöjligheter, som man var angelägen att få medverka i. Beslut
av liknande omfattning bör fattas för att vätgasen ska kunna introduceras
så fort som möjligt i Sverige.
Borlänge har blivit något av ett centrum för myndigheter på trafikens
område med trafiksäkerhetsverket, vägverket och banverket. Falun/Borlänge
högskola och Dalarnas forskningsråd har profilerat sig i fomybarenergifrågor.
SERC, ett internationellt institut för solenergi, har skapats i
Borlänges Teknikdalen. En lämplig lokaliseringsort för ett vätgascentrum
vore Borlänge.
Hemställan
Vi föreslår
att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utredning och ett
förslag om införande av vätgas som energibärare i Sverige, i enlighet
med vad som anförs i motionen.
Stockholm den 23 januari 1989
Birgitta Hambraeus (c) Göran Engström (c)
Mot. 1988/89
N423
13