Motion till riksdagen

1988/89 :N418

av Inger Schörling m.fl. (mp)
Avveckling av kärnkraften, m.m.

1. Grundläggande värderingar

Miljöpartiet de gröna sätter in alla samhällsfrågor i ett långsiktigt globalt
perspektiv och frågar sig vad solidariteten mellan människor och mellan
dagens och morgondagens generationer kräver.

Vår analys av dagsläget är att mänskligheten lever kortsiktigt och
ansvarslöst och förslösar de tillgångar som borde reserveras för framtiden.
De största syndarna är industriländerna som trots att de endast utgör ca 20 %
av jordens befolkning förbrukar ca 75 % av de ändliga naturtillgångarna. Ett
nytänkande-ja, en kulturrevolution-är nödvändigt om mänskligheten skall
ha en framtid.

Energipolitiken är central vid val av framtid. Utan energi inget liv, men
med energislöseri uppstår skador på hela livsmiljön samtidigt som ändliga
råvaror förslösas inklusive själva energiråvarorna. Människan behöver
energi för sin mat, sin värme, sina redskap och sina transporter. Men det är
med energibehovet som med matbehovet; får vi inte hälsosam mat i
tillräcklig mängd svälter vi, men äter vi för mycket mat blir vi också sjuka.
Alltför många människor i vårt land gräver - bildligt talat - sin grav med
tänderna.

En lagom energinivå kan illustreras med nedanstående figur:

Nytta

resp

skada

av

energi

omsätt

ning

Nytta med energiförsel

Optimal nytta (lagom-nivå)

Verklig nytta

Skada av energitillförsel

Energiomsättning

Ju mer vi stegrar energiomsättningen, det må gälla en enskild individ eller Mot. 1988/89
ett helt samhälle, desto mindre blir den tillkommande nyttan per ener- N418
gienhet. Med skadorna är det tvärtom, ju mer energi människorna vill
utnyttja desto svåråtkomligare blir den och skadorna ökar mer än linjärt.

Dessvärre är det inte säkert att skadorna drabbar samma människor som
njuter av fördelarna. Resultatet blir att det finns en punkt där den effektiva
nyttan minskar vid ökande energiomsättning. Miljöpartiet de gröna påstår
att industrisamhället har passerat ”lagom-nivån” och ligger på höger sida av
optimalpunkten. För att undvika miljökatastrofer och för att ta ansvar för
framtiden bör energiomsättningen i det svenska samhället (liksom i hela
industrivärlden) minskas. Miljöpartiets grundinställning är sålunda att vårt
samhälle förbrukar mer energi än vad som är nyttigt. En hög energiförbrukning
har påtagliga knarkeffekter. Den skapar en rastlös konsumism, som
ständigt söker tillfredsställelse i att äga och förbruka istället för att vara,
vårda och ta vara på vänskap. Redan betraktandet av konsumtionssidan
motiverar därför en sänkt energiomsättning. Men än starkare argument för
detta får man om man betraktar de skadliga bieffekterna av en hög
energiomsättning.

2. Val av energikällor

Det blir alltmer uppenbart att de energikällor som industrisamhället valt att
satsa på har lett in i en återvändsgränd, som motiverar ett radikalt
nytänkande vid val av energiframtid. Miljöpartiet menar att mänskligheten
inte blint måste gå mot en katastrof utan att det finns möjlighet att välja
framtid. De allra flesta energikällor som står människan till buds har sitt
urprung i solenergin. Solen - dennna gigantiska fusionsreaktor - är den enda
form av kärnkraft som är miljömässigt acceptabel tack vare säkerhetsavståndet
150 miljoner kilometer. Den jordiska fissionsenergin är däremot
miljömässigt oacceptabel och kommer, om mänskligheten fortsätter att
använda den, på längre eller kortare tid att leda till strålningsförgiftning av
vår planet. Den är miljömässigt oacceptabel från urangruvan till slutförvaring
både i sin militära bombvariant och i sin civila reaktorvariant.

Miljöpartiet kräver att Sverige snabbt avvecklar all uranenergi och menar
att detta kan ske på tre år eller mindre med måttliga svårigheter för
folkhushållet. Denna energimotion förordar att avvecklingen startar omedelbart.

Men inte endast uranenergin måste avvisas. De fossila bränslena - kol,
olja, fossilgas, torv, skiffer etc. - utgör visserligen lagrad solenergi, men
genom att föra upp de stora mängder kol som finns lagrade i jordens inre till
atmosfären i form av koldioxid, stör man på ett oacceptabelt sätt atmosfärens
sammansättning. Mycket pekar på att vi redan nu ser de första tecknen på de
väderförändringar som följer av den s.k. växthuseffekten. Lyckligtvis tillförs
Sveriges yta årligen solenergi 5 256 000 TWh (värme), vilket är ungefär
12 000 gånger Sveriges årliga energiomsättning. Det finns alltså anledning att
tro att Sverige genom förnuftig energihushållning och energiteknik kan bli

7

praktiskt taget självförsörjande på energi. De energislag som miljöpartiet vill Mot. 1988/89

satsa på direkt och indirekt solenergi i form av: N418

- vattenkraft

- vindkraft

- biologiska bränslen

- direkt solvärme

- ord- och sjövärme via värmepumpar.

På sikt kan solceller för elproduktion bli av betydelse.

De biologiska bränslena kan förekomma i många varianter, såsom: Ved,
vedavfall, energiskog, energigrödor såsom lucern, halm, vass etc.

De biologiska bränslena kan användas direkt som ved, flis etc, men de kan
också förädlas till biogas, metanol, etanol etc.

De energiråvaror som bör avvecklas är: uran, kol, petroleum, fossilgas och
torv.

Miljöpartiet kräver följande planering för omställningen:

Uranenergin (kärnkraften) avvecklas på tre år, huvuddelen (minst 85 %)
av de fossila bränslerna avvecklas på 25 år.

Under denna 25-årsperiod bedrivs ett intensivt energihushållningsprogram,
som går ut på att energiomsättningen skall minska med minst 2 % om
året (eller 40 % på 25 år).

3. Samhällsstruktur och styrmedel

Miljöpartiet de gröna godtar som bekant inte konventionell ekonomisk
tillväxt som samhällsmål. En sådan tillväxt förenas normalt med ökad
varuproduktion och varuanvändning, den leder med all säkerhet till onödig
förbrukning av ändliga råvaror både energiråvaror och metaller men också
ändliga råvaror kan komma att överförbrukas. I många fall bör produktionen
minska genom att man väljer en politik som satsar på hushållning, reparation
och återanvändning.

De områden där energislöseriet är mest påtagligt måste bli föremål för
styrning så att förbrukningen minskar, det kan gälla papper (tidningar,
förpackningsmaterial), aluminiumförpackningar, plastvaror och energislösande
byggprojekt. Stora energivinster finns sannolikt att hämta på
transportområdet där transporter per bil, lastbil och flyg drastiskt minskas till
förmån för cykel, buss, spårvagn, tåg och båt. Men även i befintliga bostäder
och lokaler kan stora vinster göras genom förbättrad isolering, värmeåtervinning
och mycket energieffektivare apparater och maskiner. Teknik för allt
detta finns redan idag men den kan ytterligare utvecklas. Politikens uppgift
är att genom lämpliga styrmedel uppmuntra användning av miljövänlig och
energisnål teknik.

När det gäller elektricitet bör betonas att elkraft inte är en energiform som
finns i naturen utan är en metod att överföra energi från en primär
energikälla till en energiförbrukare. Energikällan kan vara rörelseenergi i ett
vattendrag eller värmeenergi i ett värmekraftverk. Elektriciteten överför
delar av den avgivna energin till en mottagare som normalt använder den i
form av mekaniskt arbete (elmotorer), ljus, ljud eller värme.

8

De operativa målen för energipolitiken bör vara: Mot. 1988/89

1. Minska snabbt kärnkraftsanvändningen. Detta kräver sträng hushåll- N418
ning med elenergi. Framför allt bör alla former av elvärme - särskilt s. k.
direktvärmande - ersättas med andra slag av värmeenergi, på kort sikt

ofta olja och på litet längre sikt biologiska bränslen, solvärme mm.

2. Stoppa all nybyggnad av anläggningar som använder fossila bränslen.

3. Stoppa all ökning av trafik som drivs med petroleumbränslen, d.v.s.
huvuddelen av bil-, lastbils- och flygtrafiken, och inled en övergång till
miljömässigt bättre, energisnåla transporter.

Staten bör använda alla de redskap som står till buds för att styra
energisystemet i ovan angiven riktning. De styrmedel som bör användas är
energiskatter, subventioner, utsläppsskatter och lagstiftning. En av de första
åtgärder som bör vidtas är förstatligande av samtliga kärnkraftverk i enlighet
med kraven på linje 2:s valsedel i folkomröstningen om kärnkraft år 1980.

Energiskatterna har sålunda följande syften:

1. Att bidra till finansiering av statlig verksamhet. I synnerhet sådan som
direkt krävs för omställning av energiutnyttjandet i miljövänlig riktning.
Dock bör miljöskadliga utsläpp där så kan ske beskattas direkt
genom utsläppsskatter.

2. Att minska importberoendet och skapa ett tryggare energisystem
baserat på självförsörjning. Därigenom förbättras även bytesbalansen.

3. Att begränsa energislöseriet och gynna miljövänlig energisnål teknik.

4. Att skapa många inhemska arbetstillfällen i ett decentraliserat energiförsörjningssystem
där produktion och förädling av biobränslen spelar
en stor roll liksom produktion och installation av solvärmeanläggningar.

4. Dagens energiskattesystem

Det nuvarande energiskattesystemet har byggts upp stegvis och förefaller
inte vara baserat på en genomtänkt princip. Skatten tas ibland ut i
producentledet, ibland i konsumentledet, ibland både - och. Elektricitet
beskattas i både producent- och konsumentledet, trots att den inte är någon
energikälla. Miljöpartiet de gröna anser att skatt skall tas ut på råvaran, ej på
den förädlade produkten. Detta uppmuntrar till hushållning med råvarorna
och gynnar de effektiva metoderna framför de ineffektiva.

Av nedanstående tabell framgår dagens energiskattesystem. Alla skatter
har här översatts till en gemensam energibas och uttryckt i öre per
kilowattimme, oberoende av om det gäller mekanisk, elektrisk eller värmebaserad
energi.

Dagens energiskatter:

9

Mot. 1988/89

Kolbränslen
Eldningsolja 1
Eldningsolja 5
Dieselolja
Naturgas
Gasol, industriell
Bensin, blyad
Bensin, oblyad
Metanol
Etanol

Gasol, fordon
El för hushåll
El för hushåll
(vissa kommuner)

El för industri

Elproducentskatt för kärnkraft
Vattenkraft före 1973
Vattenkraft 1973—1979
Flygbensin/diesel
Eldningsolja för fartyg
Eldningsolja för elproduktion
Kol för elproduktion
Uran för elproduktion

410 kr./ton

5,3 öre/kWh

9.8 öre/kWh

9.1 öre/kWh

9.8 öre/kWh

3.1 öre/kWh
1,5 öre/kWh

32.6 öre/kWh

30.3 öre/kWh

18.4 öre/kWh

13.6 öre/kWh

12.6 öre/kWh

7.2 öre/kWh

6.2 öre/kWh

N418

978 kr./m1
978 kr./m1
978 kr./m1

308 kr./l 000 m1

185 kr./ton
284 öre/liter
264 öre/liter
80 öre/liter
80 öre/liter
92 öre/liter

7.2 öre/kWh

6.2 öre/kWh

5,0 öre/kWh

5.0 öre/kWh
0,2 öre/kWh

2.0 öre/kWh

1.0 öre/kWh
0 öre/kWh
0 öre/kWh
0 öre/kWh
0 öre/kWh
0 öre/kWh

2 öre/kWh
1 öre/kWh

5. Kommentarer till dagens skattesystem

Det framgår med all önskvärd tydlighet att skattesystemet inte är särskilt

konsekvent och därför bör reformeras efter några enkla principer.

1. I möjligaste mån bör alla fossila bränslen beskattas likartat med hänsyn
till deras nytta - deras energiinnehåll. När bränslena används för
icke-energiändamål bör de eventuellt särbehandlas. Denna fråga tas ej
upp här. I den mån bränslena leder till sekundära effekter i form av
miljöskadliga utsläpp bör om möjligt utsläppen beskattas, om detta ej är
möjligt är en tilläggsskatt på användningen motiverad. De fossila
bränslena har alla följande egenskaper gemensamma:

a) De alstrar alla koldioxid vid sin förbränning. Om kolets koldioxidavgivning
sätts till 100 % blir halten per energienhet 80 % för olja och 50 %
för naturgas. Kolet skapar dessutom betydande askproblem. Att kol är
lägre beskattat än olja och naturgas är inte acceptabelt.

b) Alla fossila bränslen utom torv skapar ett stort utlandsberoende och en
påfrestning på handelsbalansen samt en därav följande osäkerhet.

c) De kräver storskaliga system för import, distribution och användning,
vilket är särskilt påtagligt för naturgasen.

2. Alla fossila bränslen bör därför - trots vissa olikheter - enligt
miljöpartiets uppfattning beskattas lika. Visserligen har naturgasen
lägre utsläpp av koldioxid, men med hänsyn till att uppbyggnaden av ett
dyrbart distributionsnät för ett nytt importbränsle bör motverkas,
menar vi att skatten skall vara densamma som för övriga fossila
bränslen. Förutsättningen för lika skatt är som tidigare nämnts att
utsläppen beskattas separat.

3. För vissa bränslen kan man som nämnts inte med fördel beskatta de

miljöfarliga utsläppen. Det finns då anledning att ha en tilläggsskatt för 10

Mot. 1988/89

N418

Det framgår med all önskvärd tydlighet att den mest ineffektiva
energianvändningen har den lägsta energiskatten. Naturligtvis borde
det snarare vara tvärtom. Ett minimikrav borde vara att alla fossila
bränslen beskattas lika. Därigenom får brukaren ett incitament att
använda de mest effektiva energiomvandlingsmetoderna. Dagens system
premierar ineffektiv energianvändning.

5. Lika orimligt är det givetvis att flygtrafik och fartygstrafik skall ha helt
obeskattad energianvändning. De bör beskattas dels med samma
råvaruskatt som alla andra energianvändare, dels med särskild skatt
med hänsyn till miljöfarliga utsläpp, dels med hänsyn till att deras
infrastruktur delvis bör betalas via bränslet på samma sätt som
bilismen.

6. Vattenkraften bör beskattas som en energiråvara. Egentligen borde
givetvis naturresursen: medel-vattenflöde gånger fallhöjden beskattas.
I snitt omvandlas 85 % av tillgänglig energi till elektrisk energi. Av detta
förloras ytterligare ca 1,4 % i vattenkraftverkens egenförbrukning samt
ca 10 % i transmissionsförluster. 5,2 öre/kWh i konsumentskatt motsvarar
sålunda 4,6 öre/producerad kWh vid kraftverket.

sådan energianvändning. De viktigaste är bilismen och flyget. Dessa
tilläggsskatter avser alla miljö- och hälsoeffekter samt betalning av
infrastrukturen: vägar och flygplatser m.m.

4. Det förefaller minst sagt ologiskt att energianvändning för generering av
elektrisk energi skall vara obeskattad. Visserligen är elenergin beskattad
med 5-7,2 öre/kWh, i snitt 5,2 öre/kWh, och detta kan översättas till
en skatt på energiråvara.

Om man antar distributionsförlusten vara 8 % och verkningsgraden
vara

- kärnkraft 33 %

- oljekondensverk 38 %

- kraftvärmeverk 90 %

finner man att skatten på råvarorna uran och olja blir

- kärnkraftverk bränsle 1,6 öre/kWh

- kondenskraftverk olja 1,9 öre/kWh

- kondenskraftverk kol 1,9 öre/kWh

- kraftvärmeverk olja/kol 4,3 öre/kWh

6. Miljöpartiets skatteförslag

Principerna framgår i stora drag av vad som ovan anförts som kritik av
nuvarande skattelagstiftning, men sammanfattas här:

a) Förslaget avser beskattning under nästa budgetår och innehåller
kompromisser med hänsyn till att en snabb omläggning till ett rättvisare
system leder till alltför plötsliga prisändringar, framför allt på elenergi.
Skatteharmoniseringen måste ta flera år. Huvudsaken är att alla
energiråvaror blir dyrare utom de inhemska nya förnyelsebara energiformerna,
vilka skall uppmuntras.

b) Sorn tidigare sagts bör skatten för vissa energislag uppfattas som en Mot. 1988/89

summa av ren energiskatt, skatt på miljöeffekter och skatt för att N418

bekosta infrastruktur.

c) All skatt redovisas som öre/kWh men kan för uppbördsändamål
översättas till mera praktiska mått såsom kronor/ton eller öre/liter
varvid normerade översättningstal används.

d) I möjligaste mån tas skatten ut på energiråvaran. Det betyder att
elskatten avskaffas. Differentieringen av vattenkraftsskatten bibehålls.

Torven som är ett inhemskt men fossilt bränsle föreslås beskattas med
hälften av de importerade bränslenas skatt per kWh.

e) Miljöpartiet tar avstånd från alla idéer om mervärdeskatt på energi. En
mervärdeskatt skulle innebära en omotiverad skatterabatt för exportindustrin.
Dessutom strider den mot ovan angivna värderingar att
skatten skall ta hänsyn till energiinnehåll och ett flertal andra egenskaper.Under
en övergångstid föreslår miljöpartiet vissa omställningsbidrag
till särskilt energikrävande industri.

f) Förslaget innebär ökade energiskatter som medför tillfälligtvis ökade
skatteintäkter. Dessa extra skatteintäkter bör användas för engångskostnader
i förbindelse med kärnkraftsavvecklingen och omställningen
till ett energisnålt samhälle. Endast sådana energiskatteintäkter som
bedöms vara långsiktigt stabila kan användas till transfereringar eller
kontinuerliga konsumtionsändamål.

g) De energislag som baserar sig på inhemska energislag ger obetydliga
miljöeffekter och (med undantag för torven) ingen ökning av koldioxideffekten.
Därför är vindkraft, biobränslen, solkraft, spillvärme, jordvärme
etc. helt skattefria. Det gäller även metanol och etanol från
inhemska energiråvaror.

h) Bensinskatten höjs med 1,25 kr/liter för oblyad och 2,25 kr/liter för
blyad bensin. Särskilt utsatta grupper med stort bilberoende kompenseras
i särskild ordning för skattehöjningen.

i) Den föreslagna skatten på uran, 3,5 öre/kWh, och på kol och olja, 3
öre/kWh, leder till kostnadsökningar för producenten med 10,5 öre/
kWh el vid kärnkraftverken och 7,9 öre/kWh el vid olje- och kondensverken
(medelverkningsgrad 33 respektive 38 procent). Samtidigt
föreslås att elskatten 7,2 öre/kWh el för hushåll, 5 öre/kWh el för
industri samt den särskilda kämkraftsskatten på 0,2 öre/kWh el skall
slopas. Om transmissionsförlusterna är 8 % kommer - om producenten
kan ändra sitt pris i förhållande till sina kostnader - priset för elenergi i
konsumentledet då att öka med:

Hushåll öre/kWh el Industri öre/kWh el

Kärnkraftsel ^,2 6,4

Olj e/kolkondens 3,6

Oljekondens kommer dock knappast att vara aktuellt förrän en stor del
av kärnkraften är avvecklad. Konsekvensen av en råvaruskatt blir att
alla elkonsumenter behandlas lika. Miljöpartiet finner ingen anledning

12

övergångsskede kommer dock den relativt kraftiga prisökningen på el Mot. 1988/89

för industrin att i starkt elkrävande industrier leda till akuta problem. N418

Därför föreslås nedan vissa stödåtgärder för sådan industri under en
övergångstid.

j) Vattenkraftsskatten föreslås bli 10,6 öre/kWh el för äldre vattenkraft
(byggd före 1973) och 9,6 öre/kWh el för nyare vattenkraft levererad
från kraftverket. Eftersom konsumentskatten som är i snitt 5,2 öre/kWh
el har slopats betyder ovanstående en reell höjning av skatten hos
producenten med 4 öre/kWh el.
k) Miljövårdsavgifter för utsläpp av kolväten, kväveoxider och svaveldioxid
skall uttagas av industrier och kraftverk med utsläpp över 1 ton per
år med 23 000 kr per ton utsläpp. Detta redovisas mer i detalj i vår
miljövårdsmotion.

1) De avgifter som erfordras för att hantera kärnkraftens giftiga radioaktiva
avfall redovisas också i en separat motion,
m) Kilometerskatten för dieseldrivna fordon leder till att dessa får en
betydligt lägre skattebelastning per kWh än bensindrivna fordon.

Kilometerskatten höjs i proportion till skattehöjningen för blyad
bensin, d.v.s. med 79 procent.

Miljöpartiets förslag till energiskatter

Allt i öre/kWh

Energiråvara	Basskatt	Miljöskatt	Skatt för infrastruktur	Total skatt
Vattenkraft1 äldre	10,6			10,6
Vattenkraft nyare Vindkraft	9,6			9,6
Biol.bränslen		Anm. 2
Solenergi
Kol3	11,8	Anm. 2		11,8
Torv	5,9	Anm. 2		5,9
Naturgas4	11,8	Anm. 2		11,8
Gasol, industri	11,8	Anm. 2		11,8
Eldningsolja'' Dieselolja	11,8	Anm. 2		11,8
11,8	Kilometeravgift bilar	11,8
Bensin blyad	11,8	46,6		58,4
Bensin oblyad	11,8	32,9		44,7
Metanol och etanol från inhemsk råvara
Metanol och etanol från importråvara Gasol, fordon	(råvaruskatt 11,8		11.8 öre/kWh) 32.9	44,7
Flygbränsle	11,8	3,3		15,1
Fartygsbränsle	11,8	Anm. 2		11,8
Kol f. elprod.7	3	Anm. 2		3
Olja f. elprod.7	3	Anm. 2		3
Gas f. elprod.7	3	Anm. 2		3
Kärnbränsle för elprod.	3,5	Anm. 8		3,5

13

Anm. 1 Skatten avser kWh ut från stationen. Mot. 1988/89

Anm. 2 Som tidigare angivits utgår en miljöskatt på alla utsläpp över 1 N418

ton/år av svaveloxider, kväveoxider och kolväten på 23 000 kronor/
ton.

Anm. 3 Metallurgiska kol är obeskattade, däremot beskattas användning av
koksverksgas och masugnsgas för energiändamål utanför verket
med 11,8 öre/kWh.

Anm. 4 Redan i drift varande naturgasanläggningar betalar bara 2/3 av
skatten, d.v.s. 7,9 öre/kWh.

Anm. 5 Oljefraktioner som råvara i kemisk industri: plast, färger, läkemedel
etc. är tillsvidare skattefria.

Anm. 6 Det bör utredas om kilometerskatten kan slopas och energiskatten

för dieselfordon harmoniseras med bensinskatten. Detta måste
kombineras med stödåtgärder för vissa förbrukare såsom jordbrukstraktorer.

Anm. 7 Det finns ingen rimlig anledning varför skatten på elkraftsindustrins
råvaror skall vara lägre än för annan industri, men en harmonisering
måste genomföras stegvis för att inte konsekvenserna skall bli
drastiska.

Anm. 8 Kärnkraftsindustrin belastas idag med miljöavgifter (avfallsavgifter)
som dock är otillräckliga. Miljöpartiet återkommer i en särskild
motion om detta. Till miljöavgifterna bör läggas den riskpremie
som svarar mot statens och svenska folkets risktagande vid ev.
kärnkraftshaverier. Hänsyn bör även tas till skador utanför vårt
land (uranbrytningen, stödet till kärnvapenindustrin m.m.).

7. Skatteintäkter

Först beräknas skatteintäkterna vid oförändrad energiförbrukning, därefter
diskuteras kärnkraftsavveckling och dynamiska effekter.

Skatteintäkter budgetåret 1989/90

	Enligt nuvarande system/milj.kr.	Enligt mp:s förslag/milj.kr.
Vattenkraftsskatt	1 030	6 825 (65 TWh)
Elskatt1	6 572	0
Kol		2 500
Torv		60
Olja (ej för	10 520	10 200
Gasol fordons		350
Naturgas drift)		460
Bensin	16 300	27 400
Diesel	2 680	3 230
Kilometerskatt	2 300	6 180
Flygbränsle	0	1 360
Kol, elprod	0	72
Olja, elprod	0	63
Gas, elprod	0	30
Kärnbränsle (200 TWh)	0	7 000
Summa	39 402	65 730

Mot. 1988/89

N418

Elpannor används ej	4 TWh
Elvärme byts till oljevärme	4 TWh
Elvärme byts till biobränsle	2 TWh
Industrin ställes om till olja	3 TWh
Besparing	4 TWh
Summa reduktion	17 TWh

När transmissionsförlusterna inräknats blir resultatet att kärnkraftsproduktionen
kan minskas med i medeltal 18,5 TWh under året - mindre i
början, mer i slutet av året, vilket betyder att uranskatten minskar med 1 665
milj.kr.

Samtidigt ökar förbrukningen av olja med ca 13 TWh och av biobränsle
med ca 2,5 TWh.

Nettoeffekten blir: minskad uranskatt 1 800 milj. kr.

ökad oljeskatt 1 534 milj. kr.

Den höga skatteökningen på bensin och kilometerskatt bör leda till
minskad biltrafik. Antag att såväl personbils- som lastbilstrafiken minskar
med 13 % det första året. Skattebortfallet blir 4 785 milj.kr.

Höjningen av skatten på bränslen är från 9,8 öre/kWh till 11,8 öre/kWh för
olja och större höjningar för kol och naturgas. Genomsnittshöjningen är
25,4 %, vilket antas leda till en förbrukningsminskning med 3 % och en
skatteminskning med 400 milj.kr.

8. Dynamiska effekter

Uppenbarligen kommer så stora skattejusteringar att påverka förbrukningen
av energi, dels genom incitament till besparingar, dels genom övergång från
en dyrare energiform till en billigare. De billigare är då i första hand de
miljövänliga inhemska alternativen. Med utgångspunkt från de nya skattenivåerna
kommer även fortsättningsvis kärnkraften under 1989/90 att stå för
den högsta elproduktionskostnaden och därför vara prisstyrande. Höjningen
4,2 öre/kWh för hushåll och 6,4 för industrin kan förväntas leda till följande
effekter:

Elvärmen 25 TWh reduceras och industrin ställer delvis om från el till olja.
Därtill kommer besparingseffekterna:

15

Summa skatter efter dynamiska effekter

Vattenkraft	6 825
Kol	2 400
Torv	60
Olja	11 434
Naturgas	460
Gasol	350
Drivmedel
+ kilometerskatt	32 025
Flygbränsle	1 180
Kol, elprod	72
Olja, elprod	63
Kärnbränsle	5 200
Summa	60 069
Enligt tidigare skattesatser	39 402
Budgetförstärkning	20 667
9. Treårig kärnkraftsavveckling
Förutsättningen är att en tredjedel av kärnkraftseffekten (67 TWh) avvecklas
varje år vilket leder till att kärnkraftsproduktionen blir:
1989/90 56 TWh (el)	168 TWh (termisk) i medeltal
1990/91 33 TWh (el)	99 TWh (termisk) i medeltal
1991/92 11 TWh (el)	33 TWh (termisk) i medeltal
1992-06-30 0 TWh (el)	0 TWh (termisk)

Vi har sett att det första året leder prisökningarna till en avvecklingseffekt
som är större än ovanstående: 67 - 18,5 = 48,5. Även in på andra året
kommer förmodligen skatteinstrumentet att vara tillräckligt för en avveckling.
Senare under året krävs en ökning av elproduktionen i kondenskraftverken
som är oljeeldade. Då uppstår en press uppåt på elpriset. Rörlig
marginalkostnad är därvid ca 21 öre. Råkraftspriset ökar alltså från 16 till 21
öre. Härtill kommer skatteeffekten som ger en ökning för hushåll med 1,4
öre/kWh och för industri med 3,6 öre/kWh. Med hänsyn till överföringsförluster
blir då nettohöjningen för elkraft ca 5,4 öre/kWh för hushåll och 9,1
öre/kWh för industri. Detta kommer att vara ett kraftigt incitament till den
reduktion av elförbrukningen som är nödvändig för att en kärnkraftsavveckling
skall kunna genomföras. Den budgetförstärkning på 20 667 milj.kr. som
redovisats ovan kommer att stegvis att minska under de följande avvecklingsåren.
Skulle elknapphet uppstå kan detta justeras kommande budgetår
genom att oljeskatten för elproduktion ökas. Detta är också ur harmoniseringssynpunkt
önskvärt. Av budgetförstärkningen används ca 2 000 milj.kr.
till att täcka omställningskostnader i samband med avvecklingen.

Ca 500 milj.kr. används till konsekvenslindrande åtgärder för hushåll

med direktverkande elvärme
ca 500 milj.kr. används för stöd till husägare som ställer om från

elvärme till annan energi

Mot. 1988/89

N418

Alla dessa kostnadsposter kommer att behövas under awecklingstiden

och avtrappas stegvis under och efter avvecklingen.

10. Kärnkraftsavvecklingen och den långsiktiga energiplanen

a) Det första steget vid en kärnkraftsavveckling är lämpligen att de
kärnkraftverk som ägs av privata och kommunala intressen helt
överförs i statens ägo. Detta sker genom ett exproprieringsförfarande.
Ägarna skall därvid kompenseras för eget kapital och obeskattade
reserver. Hänsyn tas också till att de fonder för kärnkraftens avfall som
föreligger är helt otillräckliga för att omhänderta det avfall som
föreligger då snabbavvecklingen är avslutad.

b) Nästa steg är införandet av energiskatter enligt ovan. Regeringen bör
därefter utarbeta detaljerade bestämmelser för hur de 2 000 milj.kr.
skall användas som kompensation och stöd till omställning för de
grupper som särskilt drabbas av kärnkraftsawecklingens negativa
konsekvenser.

c) Elproduktionen måste reduceras kraftigt under den treåriga avvecklingstiden
enligt nedanstående tabell.

Netto elproduktion i TWh/år:

Producerat	1987	Efter avveckling
Vattenkraft	71	65
Kärnkraft	64	0
Industrimottryck	3	4
Kraftvärmeverk	3	6
Oljekondensverk	0	20
Import	- 4	5
Summa	137	100

ca 1 000 milj.kr. används för konsekvenslindrande åtgärder i elkrävan

de industri

ca 1 000 milj.kr. används till ersättning till kärnkraftsbolagen i samband

med förstatligandet.

Minskningen av elkonsumtionen uppnås genom följande:

Besparingar 17

Ersättning i form av värmeenergi 15 (inkl. förluster)

Minskade elförluster 5

Summa 37

17

Ökad oljeförbrukning (omedelbart efter avvecklingen): Mot. 1988/89

N418

Oljeeldade kraftverk 55 TWh

Oljepannor 8 TWh

Summa 63 TWh

d) Med en besparing på 8 TW/år tar det åtta år att återkomma till 1988 års
oljeförbrukning (ca 210 TWh). Vid en fortsatt besparing på ca 2 % per
år är man efter ytterligare 17 år nere i 149 TWh. Målsättningen är 15 %
av 210 TWh eller 32 TWh.

e) Detta innebär att 117 TWh oljeenergi skall ha ersatts med andra
energiformer. Den totala energibalansen förändras då enligt följande.
Detta kräver en kraftig omläggning av energiproduktionen på alla
områden och särskilt inom transportområdet.

Tillförd energi TWh/år:

Energislag	1987	efter 25 år
Fossila bränslen	246	32
Kärnkraft (netto)	64	0
Vattenkraft	71	65
Biobränslen	66	134
Vindkraft	0	20
Solenergi, spillvärme	71	20
Summa	454	271

Anm. 1. Solenergi tillföres huvudsakligen via värmepumpar (jordvärme, sjövatten).

Exakt hur energiförbrukningen skall fördelas efter 25 år och 40 %
besparing kan givetvis ej i detalj fastställas nu. Nedanstående tabell anger
hur miljöpartiet kan tänka sig en energibalans omkring år 2015:

Sektor Elenergi Värmeenergi Total

TWh el TWh termisk TWh

Industri	38	57	95
Trafik	7	33	40
Ovrig sektor	45	55	100
Förluster mm	10	26	36
	100	171	271
Den elektriska	energin baserar sig på:

Vattenkraft 66

Vindkraft 20 (ev vågenergi)

Kraftvärme (mottryck) 8

Industriellt mottryck 4

Import 2

Summa 100

18

De fossila bränslen som fortfarande används förbrukas inom transportvä- Mot. 1988/89

sendet och vissa industrier. Inom transportväsendet används även förädlade N418

biobränslen (biogas, metanol, etanol). Biobränslen används också för
generering av de 12 TWh el mottryckskraft som anges i tabellen.

Med den totala energipolitik, miljöpolitik och ekonomiska politik som
miljöpartiet de gröna förordar bör en sådan omläggning av energipolitiken
vara fullt möjlig. Omläggningen kommer att eliminera vissa arbeten i
energislösande och resursslösande industrier men kommer säkerligen att
skapa lika många inom områden som inhemsk energiförsörjning (särskilt i
glesbygd), reparation och återanvändning. Den bör leda till ett miljövänligare,
mindre resursslösande samhälle men med ökad livskvalitet som lever i
samklang med naturens krav.

11. Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen beslutar att nuvarande elskatter och kärnkraftsskatt
slopas och ersätts med energiråvaruskatter,

2. att riksdagen beslutar om nya skatteskalor för energi i överensstämmelse
med tabell i avsnitt 6 i motionen,

3. att riksdagen beslutar att samtliga kärnkraftverk som ej är i
statens ägo skall förstatligas,

4. att riksdagen begär att regeringen utarbetar en avvecklingsplan
för kärnkraftsavveckling på tre år enligt de principer som anges ovan,

5. att riksdagen beslutar att kärnkraftsavvecklingen skall börja
1989,

6. att riksdagen begär att regeringen utarbetar en långsiktig
energiplan med målsättningen minst 2 % energibesparing per år de
närmast 25 åren, enligt principer som ovan angetts,

7. att riksdagen begär att regeringen i den i föregående moment
angivna energiplanen skall inkludera reduktion av fossilbränsleanvändning
med 85 % jämte förslag på erforderliga styrmedel för att
genomföra detta,

8. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning för att
utreda om kilometerskatten för dieselfordon kan ersättas med en
energivaruskatt,

9. att riksdagen, därest yrkande 1 ej bifalles, begär att regeringen
tillsätter en utredning som utarbetar förslag om hur elskatterna skall
kunna ersättas av energiråvaruskatterna.

Stockholm den 18 januari 1989

Inger Schörling (mp)

Lars Norberg (mp) Claes Roxbergh (mp)

Elisabet Franzén (mp)

Eva Goés (mp)

19