Motion till riksdagen

1988/89:N410

av Birgitta Hambraeus och Pär Granstedt (båda c)
Ett taxesystem som stimulerar elhushållning

Om vi bara skulle använda de ca 65 TWh som den utbyggda vattenkraften
ger, skulle vi ändå ha totalt 50 % mer el per person i Sverige än vad man får i
t.ex. Väst-Tyskland per person. Elströmmen är mycket billig att framställa i
vattenkraftverk där kapitalkostnaderna har hunnits avskrivas. Ju större andel
av den totala elförbrukningen i landet som utgörs av vattenkraft, desto billigare
el får vi. En minskad elförbrukning, t ex genom höjd el-skatt, skulle alltså ge
samhället stora vinster. Dessa kunde tas ut t.ex. i sänkta arbetsgivaravgifter
och sänkt moms.

1. Hushållen

Det finns erfarenhet av el-taxesystem som gör det lönsamt för hushållen att
spara ström. Samtidigt skulle det ge alla en viss mängd el billigt, i princip
motsvarande hushållens andel av den billiga vattenkraften. Umeå stads
elverk praktiserade förr i tiden följande system: Hushållen abonnerade på en
viss tim-effekt, t.ex. 3 kW. Det fungerade så att under dagtid - alltså från kl 6
till någon gång på kvällen efter biodags - fick man använda 3 kW i kök osv. till
det billiga priset i grundtaxan. Tog man ut mer, kostade det fem gånger mera
per kW-timme. El-mätaren varnade genom en signal. Husets varmvattenberedare
värmdes med billig natt-taxa. Den kopplades automatiskt in och ut
och räckte sen till disk och dusch och bad m.m. Stadenselverk gick med vinst.
Genom ett sådant taxesystem skulle sparsamma hushåll inte drabbas av den
höjda el-skatten.

I USA mer eller mindre skänker kraftföretagen el-snåla apparater till
hushållen för att minska deras el-förbrukning. De slipper då dyra investeringar
i ny kraftproduktion och kan hålla en taxa som är betydligt högre än
vår, utan att hushållens el-räkningar höjs.

2. Företagen

Ännu större möjligheter finns att stimulera el-hushållning inom företagen.
Många industrier som behöver värme i sina processer kan producera el på
köpet genom mottrycks-anläggningar. Detta har länge motarbetats av de
stora kraftföretagen. Företag som stod i begrepp att bygga en mottrycksanläggning,
erbjöds fördelaktiga och långa el-kontrakt om man lät bli.
Samtidigt upplystes företaget om att det skulle bli mycket dyrt att köpa extra
el från nätet om man inte kunde producera allt man behövde själv. Vidare
skulle man kunna stimulera företagen att klara sig med lägre effekt genom ett

taxesystem liknande Umeås ovan beskrivna. Det skulle då vara ekonomiskt Mot. 1988/89

fördelaktigt att låta olika el-krävande verksamheter turas om, s.k. laststyr- N410

ning. Fläkten kan t ex stå ett tag medan ugnen drar som mest. Potentialen i

sådana system utreds för Vattenfalls ”Uppdrag 2000”. Moderna maskiner

drar mindre el än de gamla. Det finns exempel från Avesta järnverk på

investeringar som fördubblat produktionen, halverat energianvändningen

och varit avskrivna på ett år. Därför medför en förnyelse av näringslivet att

el-förbrukningen går ned. Det är fel att konservera en gammal, onödigt

el-krävande process genom en felaktig taxe-sättning.

3. Kommunerna

har på många håll byggt fjärrvärmeverk och närvärmeverk (för kvarter) som
eldas med flis. Dessa kan byggas om så att de ger el nästan på köpet. I
Hedemora planeras ett sådant kraftvärmeverk . För att kommunerna ska
göra investeringen krävs att kraftföretagen inte dumpar priserna genom sin
taxesättning.

4. Småskalig el-produktion

För att människor ska vilja producera el själva, t.ex. genom att köpa ett
vindkraftverk eller sätta i stånd ett litet vattenkraftverk, måste de kunna sälja
överskotts-el till fördelaktigt pris. Enligt lag är koncessionsinnehavare av
distributionsnät skyldig att ta emot el som produceras inom dess område.

Betalningen är reglerad men inte särskilt hög. I Danmark praktiseras ett
elegant system. När hushållet inte gör av med elen från den egna vUdsnurran
matas strömmen in på nätet och elmätaren går baklänges. När får vi så enkla
och praktiska regler i Sverige?

5. Nuvarande el-taxesystem

är konstruerat så att vi ska göra av med så mycket el som möjligt, för att få
avsättning också för de sista stora kärnkraftreaktoremas produktion. Den
förbrukade mängden el i landet ger därför ingen god uppfattning om hur
mycket el vi egentligen behöver.

En utredning bör skyndsamt ta fram förslag till rättvisa, differentierade
taxesystem, för att stimulera hushållningen med el och viljan att producera el
i mindre anläggningar och i samband med industriprocesser.

Hemställan

Vi föreslår

att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag till
eltaxesystem för att stimulera till hushållning i enlighet med vad som
anförts i motionen.

Stockholm den 20 januari 1989

Birgitta Hambraeus (c)

Pär Granstedt (c)

14