Motion till riksdagen
1988/89:N409
av Nic Grönvall (m)
Ett förtydligande av riksdagens energipolitiska
beslut
Riksdagens senaste beslut avseende energipolitiken vilar på näringsutskottets
betänkande 1987/88:40. Betänkandet föranleddes främst av regeringens
proposition 1987/88:90. En central fråga i propositionen och därmed i
näringsutskottsbehandling av denna var frågan om en förtida avveckling av
delar av den svenska kärnkraftsresursen skulle genomföras.
Efter utskottsbehandlingen uttalade utskottsmajoriteten och därmed
senare riksdagens majoritet skälen för att regeringens i propositionen
framlagda förslag avseende tidpunkten för den förtida avvecklingen av
kärnkraftsreaktorer var godtagbara.
Emellertid gjorde utskottsmajoriteten och riksdagen i detta sammanhang
en hel serie uttalanden som skänkte åtskillig osäkerhet till den verkliga
innebörden av detta riksdagens beslut. Således uttalade riksdagsmajoriteten,
med referens till riksdagens tidigare beslut, att den säkra tillförseln av energi
inte skulle få äventyras. Vidare uttalade riksdagen att det skulle vara en
central uppgift ”inför kontrollstationen” att det konkret klargjordes vilka
åtgärder för energitillförsel, som måste vidtas för att inte den tidigarelagda
avvecklingen av två reaktorer skulle resultera i elbrist eller osäker eltillförsel
vid mitten av 1990-talet. Majoriteten uttalade att den elintensiva industrins
försörjning måste tryggas.
Vidare uttalade riksdagen att det vore angeläget att regeringen vid
kontrollstationen redovisade sin bedömning av de samhällsekonomiska
kostnaderna för en förtida avveckling.
Av det som nu framgår torde få anses helt klarlagt att riksdagens majoritet
i verkligheten avsett en verklig kontrollstation och icke blott en kontrollstation,
som syftat till att bedöma urvalet av reaktorer.
Av statsrådet Birgitta Dahls uttalanden under senare tid framträder en
alltmer militant hållning till industrins krav på visshet om blivande energipriser
och kravet på garantier för försörjning av tillräcklig mängd elektrisk
energi. Ej heller respekteras kravet om rimlig planeringstid för utbyggnad av
ett nytt energisystem.
Den stora mängden konsumenter av elenergi för hushållsuppvärmning
känner stark oro för den framtida prisutvecklingen och stor osäkerhet om
huruvida el kommer att vara tillgänglig för sådan uppvärmning. Hela den
energipolitiska situationen i Sverige präglas av mycket stor osäkerhet om
vilka beslut som gäller och om osäkerhet om framtida försörjning av energi i
allmänhet och av elenergi i synnerhet.
Trots att stora tekniska och ekonomiska resurser lagts ned på ansträng
ningen att utveckla nya elenergiproduktionsmedel och trots att omfattande Mot. 1988/89
ansträngningar gjorts att åstadkomma en väsentlig minskning av energiför- N409
brukningen i samhället kan nu konstateras att de energiprognoser som legat
till underlag för tidigare riksdagsbeslut i dessa frågor än en gång visar sig ha
varit riktiga. Man torde ha att räkna med att Sverige måste ha tillgängligt en
elektrisk energiresurs som förmår att leverera till olika konsumenter
omkring 150-160 twh per år.
Riksdagsbeslutet om begränsning av koldioxidutsläpp och annan miljöhänsyn
gör att det är omöjligt i dag att utpeka någon energikälla som kan
ersätta den kärnkraftsproducerade elenergin utan att mycket omfattande
miljöskador uppkommer. Sådana kommer inte att accepteras.
Med hänvisning till det som anförts kan konstateras att planeringen av det
svenska samhället kräver att ett förtydligande av nu föreliggande energipolitiskt
beslut göres. Den enklaste metoden att åstadkomma ett sådant
förtydligande vore att riksdagen uttryckligen förklarade att kontrollstationen
1990 skall omfatta hela den strategiska planen för Sveriges elenergiförsörjning.
Därvid måste priset på den nödvändiga försörjningen av elektrisk
energi särskilt beaktas.
Hemställan
Med hänvisning till det som anförts yrkas
att riksdagen uttryckligen förklarar att den tidigare beslutade
kontrollstationen för energipolitiken år 1990 skall omfatta en total
översyn av det energipolitiska läget och en total omprövning av
strategin för kärnkraftens avveckling.
Stockholm den 18 januari 1989
Nic Grönvall (m)
12