Motion till riksdagen
1988/89:N401

av Martin Olsson m.fl. (c, m, fp)

Omlokalisering av statens vattenfallsverks huvudkontor

Mot.
1988/89
N401-403

Vid de båda senaste riksmötena har undertecknade Olsson och Godin jämte
dåvarande riksdagsledamoten Per-Rickard Molén väckt motionerna 1986/

87:N511 respektive 1987/88:N401 med krav på utredning och förslag om
omlokalisering av statens vattenfallsverks huvudkontor eller delar därav till
Västernorrlands län. Motionerna avslogs tyvärr av riksdagsmajoriteten (NU
1986/87:34 respektive 1987/88:41). Vid den första omröstningen i kammaren
om det senare betänkandet blev röstresultatet 150 mot 150 mellan utskottsmajoritetens
(s och vpk) avslagsyrkande och reservationen (m, fp och c) för
bifall till motionen. Hade alla i omröstningen deltagande riksdagsledamöter
från Västernorrland stött reservationen hade den segrat.

Bakgrunden till motionerna har främst varit Västernorrlands läns fleråriga
mycket negativa befolkningsutveckling och därav föranledda behov av
betydande ökning av antalet arbetstillfällen genom en större omlokalisering
av statlig verksamhet till länet.

Sedan vi väckte den första motionen har stödet för vårt förslag ökat
avsevärt. Vid sin distriktskongress våren 1987 beslöt exempelvis socialdemokraterna
i Medelpad - visserligen efter votering med röstsiffrorna 95 mot 89 att
arbeta för vårt motionskrav.

Vad gäller utlokaliseringar av delar av Vattenfalls huvudkontor vill vi
erinra om att inom ramen för regeringens Bergslagspaket och satsningar på
Norrbottens län sker utlokaliseringar av 100 tjänster till Ludvika och 70
tjänster till Luleå. I det första fallet gäller det enheten för projektering av
vattenkraftsanläggningar jämte hus- och industribyggnader. I det senare
fallet är det enheterna för byggnadsentreprenadverksamhet och central
ADB-behandling. Däremot har några motsvarande lokaliseringar till Västernorrlands
län ej aktualiserats av regeringen eller av Vattenfalls styrelse.

Det enda som berör Västernorrland i detta fall är att dit sker - liksom till
övriga region- och distriktskontor - viss mycket begränsad överföring av
verksamheter från huvudkontoret.

Eftersom stödet för våra tidigare framförda motionskrav är stort och det av
debatt och frågesvar i riksdagen blivit klart att regeringen ej avser att initiera
något förslag som kan komma att leda till att vårt krav genomförs vill vi nu
återkomma med motsvarande motionskrav vid detta riksmöte. Det är
speciellt viktigt att riksdagen på nytt prövar denna fråga mot bakgrund av den
fortsatta negativa befolkningsutvecklingen i Västernorrlands län.

Av arbetsmarknadsministerns svar på frågor och interpellationer i riksdagen
under den gångna hösten framgick att regeringen tyvärr inte förbereder 1

1 Riksdagen 1988/89.3 sami. NrN401-M3

några speciella satsningar för Västernorrlands län, varför det är angeläget att Mot. 1988/89
riksdagen genom ett beslut om en stor omlokalisering till länet bidrar till att N401
vända den negativa befolkningsutvecklingen där.

Negativ utveckling i Västernorrlands län

Befolknings- och sysselsättningsutvecklingen i Västernorrlands län är mycket
oroande. Under 80-talet har länets befolkning minskat med nära 8 000
personer. Västernorrland var det enda län som minskade sin befolkning även
under 1988 och är det län som under innevarande årtionde haft den största
befolkningsminskningen av alla län.

Prognoserna för sysselsättnings- och befolkningsutvecklingen pekar tyvärr
mot en fortsatt mycket negativ utveckling.

Den hittillsvarande utvecklingen, den aktuella situationen och prognoserna
för framtiden visar klart att det behövs speciella satsningar på och
lokaliseringar till länet för att den negativa utvecklingen skall brytas. Länets
näringsliv och den nuvarande offentliga sektorn torde nämligen inte expandera
så att det räcker för att vända utvecklingen.

Under 70-talet skedde omlokaliseringar av statlig verksamhet från Stockholmsområdet
till olika delar av landet, bl a Sundsvall .Dessa omlokaliseringar
har varit synnerligen värdefulla för sysselsättningen och för en vidgning av
arbetsmarknaden på de orter dit de förlagts. Men eftersom dessa typer av
offentlig verksamhet närmast skall minska antalet anställda ger de numera,
åtminstone i Västernorrland, inga tillskott till sysselsättning.

Trots Västernorrlands stora behov av nya statliga verksamheter har de
flesta aktuella och möjliga lokaliseringar under senare år gått till andra - inte
lika hårt drabbade län.

Vattenfalls huvudkontor till Västernorrland

En möjlighet att kraftfullt bidra till att vända utvecklingen i Västernorrland
vore att göra en stor utlokalisering till länet. Bland de många statliga
verksamheterna i Stockholmsområdet finns statens vattenfallsverks huvudkontor
med ca 2 000 anställda.

Vattenfalls verksamhet är av naturliga skäl spridd över olika delar av vårt
land, och huvuddelen av vattenkraftverken finns i norra Sverige. Vattenfalls
spridning av verksamheten kan ungefär jämföras med domänverket vars
huvudkontor under 70-talet omlokaliserades till Borlänge och därigenom
kom att förläggas så att säga närmare sin verksamhet.

Även LKAB:s huvudkontor flyttades för en del år sedan från Stockholm
till Luleå.

Av statliga affärsdrivande verksamheter är domänverket och LKAB goda
exempel på att huvudkontor för sådana verksamheter med fördel kan flyttas
från Stockholm till ort i den del av landet där huvuddelen av verksamheten
bedrivs.

Enligt vår mening bör förutsättningarna prövas för motsvarande omlokalisering
av Vattenfalls huvudkontor, eller i vart fall vissa delar därav, till
Västernorrlands län.

2

Vi vill här anknyta till de inledningsvis nämnda omlokaliseringarna av vissa Mot. 1988/89

enheter till Ludvika och Luleå. N401

Dessa beslut visar att det är möjligt att utlokalisera vissa enheter från
Vattenfalls huvudkontor om den politiska viljan finns. Det var efter två
framställningar från regeringen som Vattenfalls styrelse fattade beslutet.

Sedan det fattats framhöll Vattenfalls generaldirektör att han såg styrelsens
beslut som en möjlighet att förena regional satsning med utveckling och
förnyelse av Vattenfalls verksamheter.

Vi är övertygade om att motsvarande positiva utveckling skulle kunna
möjliggöras om ett beslut skulle fattas om lokaliseringar till Västernorrlands
län.

Vad gäller Vattenfalls verksamhet vill vi påpeka att omfattande investeringar
i ombyggnader av befintliga kraftstationer beräknas ske i mellersta
Norrland under den kommande 10-årsperioden.

Vi anser att det i första hand bör utredas att flytta Vattenfalls hela
huvudkontor till Västernorrland, och om det visar sig orealistiskt pröva
förutsättningarna för och lämpligheten av att till länet flytta vissa delar av
huvudkontoret.

Som särskilda skäl för lokalisering till Västernorrland vill vi sammanfattningsvis
ange att

- den mycket negativa befolknings- och sysselsättningsutvecklingen i
Västernorrlands län måste brytas

- en stor del av Vattenfalls verksamhet ligger i norra Sverige

- Vattenfall torde investera i ombyggnader i många vattenkraftverk i
mellersta Norrland under de närmaste åren

- Vattenfalls regionkontor för mellersta Norrland ligger i Sundsvall

- Västernorrland ligger centralt - mitt i Sverige

- erfarenheterna av gjorda omlokaliseringar till länet är mycket goda

- särskilt Sundsvallsområdet har goda kommunikationer till de flesta delar
av landet

- särskilt i Sundsvall finns kvalificerade konsulter och god kompetens inom
för Vattenfall viktiga områden.

Det kan nämnas att Svenska Cellulosa AB, SCA, ett av vårt lands största
skogsföretag, har sitt huvudkontor i Sundsvall. SCA har förutom skog och
skogsindustri även en omfattande kraftindustriell verksamhet genom dotterbolaget
B ÅK AB.

Eftersom Västernorrlands situation är så allvarlig fordras kraftfulla
insatser, och riksdagen bör därför besluta att hos regeringen begära
utredning av förutsättningarna för och lämpligheten av att omlokalisera hela
eller vissa avdelningar av Vattenfalls huvudkontor till Västernorrlands län.

Vi framlägger detta förslag och krav i övertygelse om att en eller flera
större lokaliseringar måste göras till Västernorrland om inte detta län och
därmed mellersta Norrland skall drabbas av fortsatta kännbara befolkningsminskningar.

3

Hemställan Mot. 1988/89

N401

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om
omlokalisering av statens vattenfallsverks huvudkontor eller delar
därav till Västernorrlands län.

Stockholm den 10 januari 1989
Martin Olsson (c)

Eva Björne (m) Sigge Godin (f)

4