Motion till riksdagen
1988/89:N345

av Åke Selberg m.fl. (s) Mot

Gruvnäringens utveckling 1988/89

N345-351

Den svenska gruvnäringen är av stor betydelse för vårt land i många
avseenden. Den bidrar varje år till den svenska exporten med drygt 5
miljarder kronor. Den gör i många avseenden den svenska industrin
oberoende av import av råvaror. Den skapar arbete framför allt i Norrlands
och Bergslagens inland, där förutsättningarna för annan sysselsättning är
mycket små. Dessutom har denna näring betydande utvecklingsmöjligheter.

När regeringen på hösten 1982 föreslog en rejäl statlig satsning med 300
milj kr till en femårig satsning på utökad prospektering och forskning och
utveckling i näringen, sattes stora förhoppningar till den injektionen.

Detta statliga stöd skulle - hoppades beslutsfattarna - medverka till
ordentligt ökade insatser också i gruvföretagen för att nå önskat resultat.
Under femårsprogrammet infriades en del av förhoppningarna. Svensk
prospektering ökade med ungefär den statliga bidragsgivningen. Antalet
prospektörer blev flera.

När femårsprogrammet avlöstes av ett 3-årigt stödprogram, 1988-1990,
tycktes utvecklingen snabbt bytas i avveckling. Många företag drog ner sin
prospektering och en del - bl.a. LKAB - presenterade ett direkt avvecklingsprogram.
Stödet blev mera en uppehållande än en utvecklande insats i malmoch
mineralletningen.

En bidragande orsak till detta anser vi var den splittring som kännetecknar
svensk gruvindustri i dag. En annan orsak var bristen på ett starkt, aktivt
samhällsorgan som kunde ge framför allt de mindre och medelstora
företagen rejält utvecklingsstöd, såväl personellt som ekonomiskt.

Mineralpolitiska utredningen föreslog i sitt slutbetänkande ”Mineralpolitik”
(SOU 1980:12) att den utveckling som utredningen gav riktlinjer för
skulle ledas av ett samhällsorgan - Bergskollegium - som utredningen ville
utveckla NSG, Nämnden för statens gruvegendom till.

Detta förslag infriades inte. I stället prutade staten på anslagsgivningen till
NSG, förde uppgifter därifrån till SGU och bidrog därmed till att försvaga i
stället för förstärka samhällsledningen över det program för gruvnäringens
utveckling, som 300-miljonerprogrammet namnsattes.

Om förslaget från Mineralpolitiska utredningen år 1980 hade förverkligats
och ett förstärkt ledningsorgan för gruvnäringens utveckling hade tillskapats
skulle utbytet av det statliga stödprogrammet ha givit långt bättre resultat.

Mineralpolitiska utredningen föreslog att det förstärkta NSG (Bergskollegium)
skulle få uppgifter att:

1 Riksdagen 1988189.3 sami. Nr N345-351

- ta initiativ till och genomföra näringspolitiska åtgärder i syfte att främja Mot. 1988/89

en positiv utveckling av mineralsektoms produktion och struktur samt av N345

försörjningen med mineralråvaror.

Vidare skulle man:

- göra branschutredningar och bevaka branschutvecklingen,

- bevaka försörjningssituationen och handelns utveckling,

- svara för prognosverksamheten samt

- samordna statliga åtgärder som rör mineralsektorn.

När det gällde insatser för prospektering skulle det nya ledningsorganet
inom gruvnäringen bl.a:

- finansiera och styra översiktliga grundläggande arbeten,

- finansiera och styra prospektering och andra undersökningsarbeten som
är motiverade ur samhällssynpunkt samt

- planera och samordna prospekteringsverksamheten i Sverige.

Med en sådan utökad roll - utöver den som NSG då hade - ansåg
utredningen att det nya organet Bergskollegium skulle få en samordnande
utvecklingsroll för samhälls- och företagssatsningar inom näringen.

Detta förslag från början av 1980-talet är minst lika aktuellt i dag. Ny
minerallagstiftning, väntande förslag från Mineralråvarukommittén och
överväganden om fortsatt statligt prospekterings- och FoU-stöd efter 1990,
kräver snabbt agerande. Nu krävs en kraftig satsning på nya uppgifter för
NSG eller tillskapande av ett förstärkt organ av den typ som Mineralpolitiska
utredningen föreslog jämsides med injektioner som de ovan nämnda
förslagen och pågående utredningar bl.a Gruvteknik 2000 - viktiga STUinsatser
riktade på gruvnäringen.

Regeringen bör nu skyndsamt överväga hur en samhällsledning över
insatser för svensk gruvnäring som vi ovan presenterat bör utformas. Förslag
bör sedan kunna presenteras riksdagen redan i nästa budgetproposition eller
i förslag i början på år 1990.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att skyndsamt överväga förslag till en kraftfull
samhällsledning över gruvnäringens utveckling.

Stockholm den 25 januari 1989

Åke Selberg (s)

Sten-Ove Sundström (s) Roland Sundgren (s)

2