Motion till riksdagen

1988/89:N344

av Åke Selberg m.fl. (s)
Den svenska rymdpolitiken

Rymdverksamheten i Kiruna omfattar institutet för rymdfysik (IRF),
EISCAT, Esrange och Satellitbild i Kiruna AB samt delar av lantmäteriverkets
verksamhet i Kiruna. Antalet anställda är ca 240 personer vilket utgör
2 % av samtliga förvärvsarbetande i Kiruna kommun.

Regeringen har senast i propositionen om särskilda regionalpolitiska
insatser i Norrbottens län m.m. (prop. 1987/88:86) presenterat riktlinjer för
utvecklingen i malmfälten vad avser statliga insatser. Rymdverksamheten i
Kiruna berörs som ett av många områden för insatser.

Det är i detta sammanhang väsentligt att komma ihåg att rymdverksamheten
i Kiruna berörs som ett av många områden för insatser.

Det är också väsentligt att komma ihåg att rymdverksamheten i Kiruna är
mycket starkt beroende av Sveriges internationella rymdpolitik. Sondraketverksamheten
vid Esrange är beroende av beslut som fattas inom ESAprogrammet
”Esrange Special Project”. Datanedtagning vid Esrange beror
på beslut i ESA om var data skall tas emot från olika satelliter och polära
plattformar, verksamheten vid Satellitbild beror av Sveriges deltagande i det
fransk-svenska SPOT-projektet etc. Det svenska deltagandet i ESA är basen
för rymdverksamheten i Kiruna. Ett deltagande på alltför låg nivå gör det
svårt för Sverige att få ESA-anläggningar och ESA-uppdrag. Sveriges andel
av ESA:s program är idag ca 2,3 % och sjunkande beroende på att
huvuddelen av ESA-länderna beslutat om att öka sina insatser i ESA:s
program mera än vad Sverige gjort. På sikt bör Sverige med sina goda
industripolitiska förutsättningar höja sin andel i ESA:s totala program till
BNI-andel, d.v.s. ca 3,5 %.

Det svenska beslutet 1988 att tills vidare inte delta i ESA:s Columbusprojekt
bör omprövas nu.

Statens delegation för rymdverksamhet (DFR) konstaterar i sin anslagsframställning
för budgetåret 1989/90 att konsekvenserna på sikt av beslutet
att inte delta i Columbus är svåra att idag överblicka. Den Polära
Plattformen, som är en del av Columbus, skulle kunna innebära arbetsuppgifter
för Esrange. DFR konstaterar att konkurrenssituationen på Nordkalotten
vad avser styrning och nedtagning av data från polära satelliter
kommer att förändras i och med att Sverige inte deltar i Columbus. Vidare
konstateras att den regionala utvecklingen i Norrbotten vad gäller rymdverksamhet
står i direkt samband med det svenska engagemanget i det europeiska
rymdsamarbetet. Ett sådant engagemang framstår enligt DFR idag som ännu
angelägnare när Norge som nyblivet medlemsland och Finland som asso

Mot. 1988/89
N344

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den svenska rymdpolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nödvändigheten av att Sverige på sikt höjer sin
andel av ESA:s totala program till BNI-andel,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige bör besluta om ett deltagande i
Columbuspro jektet.

Stockholm den 25 januari 1989

Åke Selberg (s)

Sten-Ove Sundström (s) Monica Öhman (s)

Ewa Hedkvist Petersen (s)

cierat och med all sannolikhet blivande medlemsland kan erbjuda alternativ
till Sverige vad gäller uppgifter i anslutning till polära satelliter.

Sett i ett längre perspektiv har det svenska ställningstagandet en mycket
stor strategisk betydelse för utvecklingen av verksamheten vid Esrange och
Satellitbild. Genom att Sverige ej är med i Columbusprojektet är risken
uppenbar att datamottagning i fjärranalysverksamhet i Kiruna ställs vid sidan
av huvudutvecklingen.

Frågan om placering av mottagningsstationen för den Polära Plattformen
är ett tydligt exempel på i vilken hög grad utvecklingen av rymdverksamheten
i Kiruna beror på rymdpolitiska beslut i Sverige, i andra länder och i
samarbetsorgan. En grundförutsättning för att ha en möjlighet att få en
station förlagd till Kiruna torde vara att Sverige deltar i Columbusprojektet.

Kontroll- och mottagningsstationen för den Polära Plattformen skall dock
inte ses som en regionalpolitisk sysselsättningsfråga. Det handlar i stället om
Sveriges möjligheter att i ett längre perspektiv behålla den tätposition som nu
etablerats inom fjärranalysområdet. Sysselsättningseffekterna är endast av
mycket positiv sekundär effekt.

Våra nordiska grannländer deltar i Columbus, Danmark med 1 % och
Norge med 0,4 %. Ett svenskt deltagande på nivån 1 % förefaller väl
motiverat.

11

gotab 17001, Stockholm 1989