Motion till riksdagen
1988/89:N341

av Karin Falkmer m.fl. (m)
Nämnden för statens gruvegendom

De statliga insatserna för prospektering har granskats av riksdagens revisorer.
Vid granskningen har konstaterats bl.a. att utfallet, framför allt vad
gäller nämnden för statens gruvegendomars (NSG) prospekteringsverksamhet
under de senaste tolv åren, inte varit tillfredsställande.

Analysen visar att nämndens prospektering hittills inte lett till att något
fynd exploaterats eller att några fynd med full säkerhet kan sägas vara på väg
mot exploatering.

Den kraftiga kritik som riktas mot NSG:s prospekteringsverksamhet delas
av flertalet av de myndigheter och organisationer som hörts i ärendet.

1. Bakgrund

1.1 NSG

NSG svarar för den statliga prospekteringen. Senare uppdrog regeringen åt
NSG att administrera det statliga stödet till alla prospekterande företag i
Sverige. NSG:s prospekteringsverksamhet skulle ha en långsiktig inriktning
och komplettera gruv- och mineralindustrins satsningar.

NSG borde sett som sin uppgift att ge gruvnäringen en framtidsinriktad
bild av utvecklingen såväl inom som utom vårt lands gränser. Som
rådgivande instans skulle NSG kunnat göra värdefulla insatser genom en
framsynt planering med ett internationellt perspektiv på frågorna.

I stället har NSG styrt den egentliga fältprospekteringen.

Beslut om prospektering har tagits av regionalpolitiska skäl. En saklig
bedömning av de bästa geologiska förutsättningarna har inte varit vägledande
inför besluten. Borrningar startades där man hoppades att brytvärd malm
skulle finnas. Marknadsmässiga aspekter och den grundläggande geologiska
karteringen hamnade i bakgrunden.

Under tiden har oerhörda värden förlorats. Staten har under åren
1975-1987 satsat sammanlagt ca 1,3 miljarder kronor med målet att få fram
ny gruvverksamhet. Omkring 920 miljoner kronor därav har gått till NSG:s
prospektering.

Ännu allvarligare är att den grundläggande karteringen blivit fördröjd och
pengar har satsats på fel saker.

Genom att det för prospekteringsbesluten viktigaste underlaget - den
geologiska kartläggningen - försummades, tillgodoses valen av prospekteringsområden
utifrån beslutsunderlag av sämre och sämre kvalitet. Utbytet
av prospekteringsansträngningarna blev också otillfredsställande.

NSG utför dels egen prospektering genom entreprenörer. Dels styr de Mot. 1988/89
andra bolags prospektering genom att fördela stödpengar. Denna dubbla roll N341
är olycklig.

1.2 NSG:s framtida roll

NSG:s ansvarsområde bör ses över. NSG bör främst vara ett kontrollorgan
samt utgöra den instans som administrerar de medel som avsätts av
statsmakterna för prospektering. Staten bör medverka till att berörda
gruvföretag kan hålla en god framförhållning beträffande mineralförsörjning
av t.ex. nickel, krom, volfram m.m. Behoven av viktiga mineraler och
metaller, inte minst inom det högteknologiska området, kräver planeringsinsatser
med internationella perspektiv.

En översyn av NSG:s ansvarsområde bör göras. Detta bör ges regeringen
till känna.

1.3 Grundläggande kartering

Försummelser som gjorts genom åsidosättandet av satsningar på den
grundläggande geologiska kartläggningen måste rättas till. Geologisk kartering
ger ett sakligt underlag för var brytvärda mineraler kan finnas och var
prospektering bör göras.

Även den maringeologiska karteringen av den svenska kontinentalsockeln
har stor betydelse för vår framtida mineralförsörjning.

Vi stöder det av riksdagens revisorer framförda förslaget, att baskarteringen
vid den centrala myndighet som ansvarar för den geologiska kartläggningen
(SGU) skall förstärkas för att snabbare få fram det nödvändiga underlaget
för prospektering.

2. Nordkalottprojektet

Nordkalottprojektet har varit ett internordiskt geovetenskapligt samarbetsprojekt
som pågått under sju år, 1980-1986. Norge, Finland och Sverige har
aktivt deltagit. Hela landområdet norr om den 66:e breddgraden i alla de tre
nordiska länderna har varit föremål för samordnade geologiska undersökningar.
Finansieringen har skett med medel direkt från regeringarna i
respektive länder.

Internationellt har projektet väckt stort intresse, inte enbart p.g.a. sitt
geovetenskapliga värde utan också som ett bevis på ett väl genomfört
internordiskt samarbete. Tack vare detta projekt har vi nu ett utomordentligt
geovetenskapligt basmaterial för den nordligaste delen av vårt land.

Resultaten från Nordkalottprojektets framgångsrika genomförande har
lett till att de nordiska geologiska undersökningarna önskar fortsätta
samarbetet i ett s.k. Mittnordenprojekt.

3. Mittnordenprojektet

Mittnordenprojektet är ett samnordiskt geovetenskapligt projekt. Dess syfte
är att skapa ett modernt, allsidigt planerings- och beslutsunderlag som kan
användas av myndigheter, företag och forskare. Det beräknas genomföras
under en tid av sex år.

1* Riksdagen 1988/89.3 sami. NrN340-344

Mittnordenområdet begränsas i söder av 63:e breddgraden, d.v.s. ungefär Mot. 1988/89

en linje från Trollheimen i Norge, över Ulvön-Vasa till Outokumpu i N341

Finland. Bottenviken och norra delen av Bottenhavet inkluderas, där bättre
kunskaper är nödvändiga för att säkrare kunna korrelera den finska och
svenska geologin.

En gemensam ansökan till Nordiska rådet om medel för planering,
förberedelser och projektets igångsättande har bifallits. Nordiska rådet har
hittills för åren 1987-1988 beviljat ett anslag av 950.000 Dkr för projektledning
och internordiska resor.

Det egentliga arbetet inom Mittnordenprojektet skall finansieras på
nationell basis. Av de deltagande länderna har hittills Finland utarbetat en
detaljerad verksamhets- och kostnadsplan. Norge har beslutat delta i
Mittnordenprojektet i samma omfattning som Finland. Detaljerade arbetsplaner
och kostnadsberäkningar har gjorts.

Sverige har sedan starten deltagit i planeringen av Mittnordenprojektet.

3.1 Projektets syfte

Projektet syftar till att åstadkomma ett modernt geovetenskapligt basmaterial
för användning inom främst miljöområdet, naturresursområdet, däribland
som grund för prospektering efter malmer och industrimineral, fysisk
planering, jord- och skogsbruk samt inom området geomedicin. Inom
samtliga områden har geovetenskaplig kunskap och underlag fått en starkt
ökad betydelse. För områdena miljövård och geomedicin skall t.ex. de
naturliga bakgrundsvärdena för ett 40-tal grundämnen, däribland de viktigaste
tungmetallerna, tas fram. Det bör möjliggöra en bedömning av
exempelvis storleken av industriella föroreningar.

Inom naturresursområdet skall industrimineral och malmförande formationer
och strukturer defineras med hjälp av regionala geologiska, geofysiska
och geokemiska metoder samt flygbildsundersökningar. Syftet är att skapa
bättre förutsättningar för prospektering.

15 baskartor i skala 1:100.000 avses att framställas. Det geokemiska
materialet, som är särskilt viktigt för geomedicinen och miljöaspekterna,
redovisas i form av en kartatias enligt principen en särskild karta för varje
kemiskt element och provtagningsmedium.

3.2 Finansiering

Den nationella andelen av finansieringen i Finland och Norge är beslutad och
planeringen av arbetena har påbörjats. De svenska kostnaderna har beräknats
till sammanlagt 62 miljoner kronor utöver kostnaderna för arbeten som
SGU genomfört eller planerar att genomföra inom ramen för nu tillgängliga
resurser. Av de svenska kostnaderna hänför sig 10.9 miljoner kronor till
undersökningar i Bottniska viken.

Finansieringen är inte ordnad för Sveriges del. Sverige ligger geografiskt
centralt inom projektområdet. Finland och Norge ser därför vårt aktiva
deltagande som en nödvändighet för att projektet skall kunna genomföras.

Beslut att påbörja projektet fattas således inte förrän beslut fattats om

svenskt deltagande. 4

SGU, som står för det svenska huvudmannaskapet i samarbetsprojektet, Mot. 1988/89
har informerat berörda länsstyrelser. Det har lett till att landshövdingarna i N341
länen tillsammans i skrivelse till regeringen försöker få en lösning till stånd så
att medel avsätts även till aktivt svenskt deltagande i projektet.

Länsstyrelserna i Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län
och Norrbottens län framhåller att Sveriges deltagande i Mittnordenprojektet
är av väsentlig betydelse från bl.a. planeringssynpunkt, naturresurssynpunkt,
miljösynpunkt och näringssynpunkt.

Svenskt deltagande i Mittnordenprojektet bör möjliggöras genom att
resurser tillförs projektet dels genom en omfördelning från anslagsposten till
NSG, dels genom försäljning av NSG:s kronandelar.

4. Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställer vi

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om nämnden för statens gruvegendom,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om ”Mittnordenprojektet”.

Stockholm den 25 januari 1989

Karin Falkmer (m)

Hans Dau (m) Erik Holmkvist (m)

Eva Björne (m) Ingrid Hemmingsson (m)

5