Motion till riksdagen
1988/89:N327

av Håkan Hansson och Göran Engström (båda c)
Ny- och småföretagandets riskkapitalförsörjning

De senaste årens expansion och förändring av kapitalmarknaden har bidragit
till en koncentrationsutveckling i två avseenden. Dels har utvecklingen av
aktie- och värdepappersmarknaden i all huvudsak ensidigt genererat betydande
kapitalresurser till de stora företagen och börsbolagen. Dels har de
ökade kapitalrörelserna koncentrerats till storstadsområdena - framförallt
Stockholmsregionen.

Avregleringen av kapitalmarknaden, den kreativitet och expansion som
kännetecknat de senaste åren, tillkomsten av penningmarknaden etc har i
stort varit mycket positiv men inte utnyttjats för en målmedveten industriell
förnyelse av det svenska näringslivet eller för den regionala utvecklingen.

Småföretagspolitiken har sedan 1982 gått på sparlåga och den positiva
utveckling som svenskt näringsliv i stort kännetecknats av har i hög grad varit
betingad av dels den småföretagspolitik som inleddes före 1982, dels en
allmänt starkt rådande högkonjunktur. Utvecklingen inom svensk industri
har därför i stor utsträckning begränsats till ökat kapacitetsutnyttjande inom
befintliga industrianläggningar. Dollarkursen och de s k devalveringseffekterna
har med förmånlig prisutveckling som följd ytterligare bidragit till
denna utveckling. Potentiella krisföretag har p g a en allmän konjunkturutveckling
kunnat vändas till vinstföretag. Svensk industris uppgång har m a o
till stor del varit konjunkturbetingad. Småföretagandet har förvisso under de
senaste åren utvecklats och expanderat. Detta hänger samman med det stora
beroendet från dessa av den exportledda industrins framgångar, som också
bidragit till att småföretagen påverkats positivt. Nyinvesteringar, teknisk
utveckling, kommersialisering av FoU-insatser har dock i en internationell
jämförelse varit blygsamma under 80-talet trots rådande högkonjunkturläge.
Den tredje vägens ekonomiska politik har i den allmänt rådande högkonjunktursituationen
inte förmått att ta tillvara möjligheten att konsolidera
svenskt näringslivs konkurrenskraft, teknologiskt, strukturellt och ekonomiskt.
Den höga aktiviteten på aktiemarknaden har inte motsvarats av en
lika omfattande utvecklingstakt i näringslivet.

Den positiva utveckling som en friare och avreglerad kapitalmarknad
skulle kunna medföra för små- och nyföretagande samt för en offensiv
regionalpolitik har uteblivit pga regeringens passivitet och ointresse på dessa
områden. Det ökade allmänna intresset för riskkapitalmarknaden och då
främst för aktie- och optionsmarknaden har ensidigt gynnat de icke
börsnoterade bolagen. Småföretagen har - trots ökat kapitalbehov- kommit
att helt stå utanför den expanderande riskkapitalmarknaden och därmed helt

varit hänvisade till den traditionella lånemarknaden. Marknadsstörande
inslag som löntagarfonderna har dessutom lett till en övervärdering av
börsen.

Även om internationaliseringen av finans- och kapitalmarknaden kännetecknas
av ökad harmonisering bör också en friare och avreglerad kapitalmarknad
kunna innebära ökad pluralism och fler marknader.

Trots att småföretagen idag spelar en betydande roll för svenskt näringsliv
och dessutom svarar för en stor del av förnyelse och innnovationskraft står
dessa helt utanför en organiserad riskkapitalmarknad. Ett exempel på dessa
är framväxten av de s k kunskapsföretagen och FoU-intensiva företagen som
utgör en viktig del i det framtida näringslivet. Vi vet också att det är inom
småföretagandet som de flesta nya sysselsättningstillfällena på senare tid
skapats. Som framgår av Småföretagsbarometern är orderingången och
kapacitetsutnyttjandet högt i de små företagen.

Sett mot bakgrund av den förestående avregleringen av valutamarknaden
och den roll som en ökad integration med Europeiska Gemenskapen kan få
för en allt mer exportberoende småföretagssektor bör åtgärder som här
anförts utgöra centrala inslag i en offensiv småföretags- och regionalpolitik.

Vidare kommer de speciella förutsättningar som det expansiva tjänsteföretagandet,
informations- och kunskapsindustrin kräver att ytterligare aktualisera
en decentralisering och mångfald på riskkapitalmarknaden.

Det är framförallt på två områden som regeringen försummat att vidtaga
åtgärder för att stimulera småföretagande. Det gäller dels på det skattepolitiska
området, dels åtgärder för att stimulera den avreglerade kapitalmarknaden
för risktagande och investeringar i småföretagssektorn.

Det höga skattetrycket har drabbat småföretagen speciellt hårt. Under
perioden 1983—86 avsatte småföretagen 15 miljarder kronor i höjda och nya
skatter. För de små bolagen ökade den faktiska bolagsskatten från 17 till
21 % av resultatet. För de börsnoterade företagen sjönk skatten. Under 1985
uppgick de totala arbetsgivaravgifterna till 127 miljarder kronor. Småföretagen
och egenföretagarna betalade ca 40 % av dessa.

Vi har från centerns sida sedan länge föreslagit slopande av beskattningen
på arbetande kapital för småföretag. Befrielse för nya företag från arbetsgivaravgifter
det första verksamhetsåret. Införande av privata investeringskonton.

Småföretagen har begränsad förmåga att generera kapital. De är som
tidigare nämnts hänvisade till lånat kapital på den öppna kreditmarknaden.
Detta är en avgörande skillnad i förhållande till de större börsnoterade
bolagens möjlighet att möta en publik riskkapitalmarknad. Av kreditinstitutens
samlade långivning 1986 svarade småföretagen för 70 %, vilket är en
ökning med 12 % sedan 1981.

Något betydande förnyelsearbete har inte vidtagits för att stimulera
kapitalmarknaden och då i första hand riskkapitalmarknaden till småföretag
utanför aktiemarknaden. Under centerregeringarna startades en expanderande
venture capital-marknad bl a till följd av introduktionen av den s k
OTC-listan. Då var Sverige parallellt med England först i Europa att etablera
en dynamisk venture capital-marknad. Idag är situationen annorlunda.
Utvecklingen på detta område går nu snabbt i våra vanligaste konkurrentlän

Mot.

N327

der, främst inom EG medan venture capital-marknaden i Sverige avstannat. Mot. 1988/89

OTC-listan som infördes under de centerledda regeringsårenvar ett viktigt N327
steg mot en mera pluralistisk och decentraliserad riskkapitalmarknad. Inför
en förestående konjunkturavmattning - när helst den inträffar - bör det nu
vara hög tid att gå vidare på denna väg och initiera utvecklingen av regionala
riskkapitalmarknader eller aktiebörser och därigenom bereda små och nya
företag en decentraliserad publik riskkapitalmarknad. En kraftigt ökad
stimulans för det enskilda sparandet spelar här självfallet en viktig roll.

Uppenbart lider Sverige idag ingen brist på riskvilligt kapital. Det har
flerdubblingen av börsvärdet med all önskvärd tydlighet visat. Ett ökat
intresse för privat sparande i s k riskutvecklingsprojekt finns också bland
privata placerare. Däremot hindrar den nuvarande företags- och kapitalbeskattningen
sådana placeringar.

Det är viktigt att pågående företagsskatteutredning ägnar småföretagens
skatte- och kapitalsituation särskild uppmärksamhet.

Finansministerns och regeringens aviserade förslag inför kommande
skattereform på detta område bidrar knappast till att öka viljan till
riskkapitalplaceringar. Istället riskerar det nu liggande förslaget till begränsad
avdragsrätt för realförluster till 40 % på korta aktieinnehav att lägga en
förlamande hand över hela riskkapitalmarknaden.

- En fungerande riskkapitalmarknad är en viktig förutsättning för dynamik
och förnyelse i näringslivet.

Internationellt utvecklas den högteknologiska sektorn mycket snabbt.

Från att tidigare ha släpat efter inom just högteknologin under 70- och
80-talen sker nu betydande insatser inom EG. Detta framgår med all
tydlighet i EGs s k vitboksprogram. Högteknologisk överföring sker också
till nya och framtida konkurrentländer.

Sysselsättningen inom högteknologisk industri i Sverige har fram till 1987
sjunkit till en nivå motsvarande den vi hade 1973. Med en utgiftsandel för
FoU på ca 8 % av förädlingsvärdet inom industrin borde andelen högteknologi
inom denna sektor i vår export vara ca 25-30 % om Sverige skulle ligga
på genomsnittet för OECD. 1987 var andelen istället ca hälften av detta
värde. 1987 hade underskottet i vår handel med högteknologi vuxit till 1,5
miljarder kronor. Vi får gå tillbaka decennier för att finna en lika
ofördelaktig situation.

I flera av EGs medlemsstater har skattemässiga stimulanser införts för
riskkapitalmarknaden. Nämnas kan åtgärder som man genomfört med
framgång i Frankrike där speciell skattestatus för venture capital-bolag
införts genom befrielse från inkomstskatt och kapitalvinstskatt om minst
halva kapitalet satsas i onoterade företag. I England kan privatpersoner ges
avdragsrätt vid inkomsttaxeringen för satsningar i vissa venture capital-bolag
som satsar på småföretag.

Möjligheten för enskilda aktieägare att kunna få uppbära utdelning utan
full inkomstbeskattning om placering av denna sker i aktier i småföretag är
ett annat förslag som bör bli föremål för den pågående företagsskatteutredningens
intresse. Detsamma bör gälla förslaget som ägarutredningen redovisade
om förmånligare reavinstbeskattning vid återinvestering i små- och
nyföretagande.

Hemställan Mot. 1988/89

Med hänvisning till det anförda hemställs N327

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om nödvändigheten av åtgärder för att stimulera nyoch
småföretagandets riskkapitalförsörjning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om strukturen på riskkapitalmarknaden och bildandet
av regionala aktiebörser,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ändrade skatteregler för sparande på
riskkapitalmarknaden.1 ]

Stockholm den 23 januari 1989

Håkan Hansson (c) Göran Engström (c)

1 1988/89:Sk420

15

.

’ ■ .1 ' ■ ■ ■

• . : ■ ^ ■

,

■ -f .. *-■ ‘ r\

gotab 16973, Stockholm 1989