Motion till riksdagen
1988/89 :N324

av Inger Schörling och Lars Norberg (båda mp)
Näringspolitik

Principiella synpunkter

Miljöpartiet de gröna är som bekant inte anhängare av den typ av
”ekonomisk tillväxt” som leder till ökad varukonsumtion och därmed nästan
automatiskt till ökad konsumtion av ändliga råvaror och energiresurser.
Global solidaritet, hushållning med naturens resurser och ansvarstagande för
kommande generationer är grundvalen för partiets politik och präglar
inställningen till industripolitiken.

En annan utgångspunkt är decentraliseringstanken. Storskalighet har en
tendens att leda till resursslöseri. Den orsakar maktkoncentration, alienering
och ökad otrygghet. Vi tänker därvid särskilt på expansionen av stora
multinationella koncerner som gynnas av regeringens ekonomiska politik
och motståndslösa EG-anpassning. Den rationalisering som till äventyrs kan
vinnas genom storskalighet och internationalisering är ofta inte värd de
uppoffringar som framtvingas i andra avseenden. Även dessa synpunkter
präglar vår inställning till industriutveckling och industristruktur.

Dessa synpunkter får inte tolkas som om miljöpartiet vore fientligt till
teknik och teknisk utveckling. Vi är helt inställda på att tekniken genom
forskning, kreativitet och utveckling skall förbättras och kan förbättras så att
ovannämnda målsättningar kan infrias. Detta kräver en medveten och aktiv
industripolitik eftersom vi inte kan förlita oss på den automatiska förnyelse
av tekniksamhället som följer med snabb industriell tillväxt.

Det myckna talet om att vi håller på att lämna industrisamhället och gå in i
informationssamhället får inte förmörka vårt omdöme. Information är oftast
endast ett medel och vi kommer aldrig ifrån att vi alla är beroende av
industrins och jordbrukets produkter för vår existens under det att merparten
av den information som sköljer över nutidsmänniskan är tämligen umbärlig.

På många av industridepartementets arbetsfält har riksdagen antagit
flerårsplaner som i vissa fall nu står inför sitt tredje anslagsår. Eftersom
Miljöpartiet de gröna inte har medverkat vid antagandet av dessa program så
kan vi inte känna oss bundna av dessa. Detta skall inte tolkas så att vi saknar
förståelse för svårigheten att lägga om kurs på ett långsiktigt forsknings- eller
utvecklingsprogram. Å andra sidan kan vi inte underlåta att genom
ändringsförslag i anslagsäskandena markera den kraftiga kursändring inom
industrin som vi förordar.

Mot. 1988/89
N324-327

1 Riksdagen 1988189.3 sami. NrN324-327

Industriutvecklingen Mot. 1988/89

N324

Det finns anledning att med tillfredsställelse konstatera att vi har full
sysselsättning i Sverige och att industrins finansiella ställning är god. Vi vill
dock inte i dagens situation delta i ansträngningarna att få folk att öka sin
arbetstid. Den ökade produktiviteten bör i första hand utnyttjas till
arbetstidsförkortningar där målet bör vara en normal veckoarbetstid på 30
timmar.

Det är uppenbart att när man definierar målet som att hushålla bättre med
naturens resurser och undvika industriell tillväxt så kan man inte heller räkna
med höjd reallön. Med en vettigare resursanvändning och bättre sammansättning
av konsumtionen borde dock människornas livskvalité kunna höjas.

Det pågår en avsevärd ”skräpkonsumtion” vars resultat knappast är höjd
livskvalité utan endast förstörda råvaror. Emellertid måste målet att inte öka
tillväxten i traditionella termer skärpa kampen mot inflationen och öka
intresset för en rättvis fördelningspolitik.

Den tilltagande internationaliseringen ser vi med oro. Åtskilliga svenska
arbetare känner en ökad otrygghet när deras företag har köpts upp av
utländska intressen. De är väl medvetna om risken, att om det blir frågan om
friställningar så är de i ett sämre läge än de som arbetar i företagets hemland.

Vi menar att en fullständig utredning om internationaliseringens konsekvenser
bör göras och att en sådan utredning också bör innefatta förslag till hur
decentralisering och maktspridning inom näringslivet skall främjas.

Våra ställningstaganden mer i detalj framgår av nedanstående genomgång
av budgetposterna.

B 1. Statens industriverk

Miljöpartiets grundinställning är att mänskligt arbete skall främjas genom
sänkt skatt på arbete under det att skatten på utnyttjandet av energi och
råvaror skall ökas. Vi vill att samhällets styrmedel om möjligt skall vara
generella och den uppmuntran till ökat företagande som vi förordar skall ske
genom sänkta arbetsgivaravgifter och genom inrättandet av närfonder i
enlighet med en annan motion till riksdagen. Vi ser därför inget skäl att öka
industriverkets budgetram utan föreslår att kostnaderna för det datorbaserade
stödhanteringssystemet får ingå i den ordinarie verksamheten och att
anslaget därför minskas med 4 820 000 kr.

B 2. Statens industriverk: Utredningsverksamhet

Av samma skäl som ovan anförts anser vi att industriverket bör minska sitt
anlitande av konsulter och tillfällig personal och vi föreslår därför att anslaget
minskas med 1 000 000 kr.

B 6. Stöd till turism och rekreation

Visserligen är turismen av visst värde när det gäller att motverka glesbygdens
avfolkning. Vi anser dock att det finns andra åtgärder som bättre än ökad
turism kan skapa permanenta året-runt-arbeten i glesbygd. En stor del av
turismen är motoriserad och bidrar därmed till miljöförstöring och energislö

seri. Turismen bör på sikt liksom andra näringar bära sina egna kostnader. Mot. 1988/89
Med anledning av vad vi här anför föreslår vi att anslaget skall vara N324
oförändrat lika med 1987/88 års anslag.

B 8. Småföretagsutveckling

Dagsläget med full sysselsättning och brist på arbetskraft på många håll gör
att insatserna under denna titel känns mindre angelägna. Erfarenheten av
verksamheten är enligt gjorda utvärderingar en smula blandad. Vi förordar
därför att verksamheten reduceras och att anslaget minskas med 12 500 000
kr. Vi hänvisar ånyo till vår motion om närfonder.

D 1,D 2. Sveriges geologiska undersökningar

Det är betydande belopp som anslås på dessa konton, tillsammans nära 115
milj. kr. Det är svårt att med utgångspunkt från propositionen klart inse
vilken samhällsnytta man erhåller för denna betydande verksamhet.

D 6. Havsresursdelegationen

Det finns stor risk att så små myndigheter som det här är fråga om inte kan
bedriva en kontinuerlig, rationell verksamhet och det är sannolikt riktigt att
lägga ned myndigheten. Det ter sig emellertid märkligt att regeringen inte
utpekar något annat statligt organ (Fiskeristyrelsen ?, STU ?) såsom
sammanhållande för statens fortsatta arbete inom havsresursområdet. För
det är väl inte så att regeringen efter alla rapporter om algblomning, säldöd,
döda bottnar i Kattegatt och Östersjön kommit fram till att det är slut med
alla havsresurser. Vår uppfattning är att de med kraftfulla åtgärder kan
restaureras.

E. Statsägda företag
Affärsverket FFV

Miljöpartiet de gröna har i en annan motion föreslagit att förbudet mot
svensk vapenexport skall upprätthållas rigoröst. Vidare föreslår vi i en
motion att medelsramarna till det militära försvaret skall minskas. Som
konsekvens härav föreslår vi att FFVs investeringsram skärs ned med 30
procent till 224 000 000 kr. Vi förutsätter att verket sedermera återkommer
med förslag om investeringar för alternativ produktion som kan ersätta den
minskande produktionen av vapen som blir följden av våra förslag, därest de
bifalles.

Domänverket

Domänverkets storskaliga och miljöskadande metoder för skogsbruk har i
åratal vållat sorg och vrede inom miljörörelsen. Ekonomiska hänsyn har
fullständigt fått dominera över ekologiska. Genom att decentralisera egendomen
på många händer skulle ett småskaligare och miljövänligare skogsbruk
kunna främjas och glesbygden tillföras permanentboende. Miljöpartiet 3

de gröna föreslår därför att regeringen föranstaltar om en sådan fastighetsin- Mot. 1988/89

delning av domänverkets mark i mindre fastigheter som kan försäljas till nya N324

ägare som åtar sig att bebo och bruka fastigheten.

Celcius Industrier AB

Detta företag omfattar ett ganska stort antal företag. De flesta av dem är
separata verksamheter som knappast kan ge varandra något verkningsfullt
stöd. Det finns knappast något skäl för staten att fortsättningsvis äga dessa
företag som förmodligen skulle kunna passa bättre i enskild ägo där de i vissa
fall säkerligen kan samordnas med annan liknande verksamhet. Vi föreslår
därför att regeringen stegvis säljer ut Celsius dotterföretag, dock med
undantag för dem som är koncentrerade till krigsmaterielproduktion, dvs
Kockums Marine och Karlskronavarvet. Vid utförsäljningen skall staten ta
tillbörlig hänsyn till de anställdas önskemål i varje enskilt bolag och prioritera
ägarspridning.

F 1. Styrelsen för teknisk utveckling

Vi har inledningsvis framhållit att Miljöpartiet de gröna inte kan känna sig
bundet av ett treårsprogram som riksdagen godtog våren 1987. Regeringen
anger att följande områden prioriteras i detta program: informationsteknologi,
materialteknik, bioteknik, biomedicinsk teknik, miljövårdsteknik, verkstadsteknik
och mikronik. Stora satsningar görs inom dessa områden. Sedan
staten på 1970-talet lagt ned miljarder på teknik som gick dåligt varvsindustri,
textilindustri, stålindustri - har man nu bestämt sig för att satsa
på det som går bra. Man kan dock fråga sig hur viktigt detta är. Till de flesta
av ovannämnda områden strömmar ju både begåvade medarbetare och
pengar alldeles utan statens uppmuntran. På dessa områden går utvecklingen
svindlande fort. Det statliga stödet måste väl då vara motiverat av att det
ändå inte går tillräckligt fort. Detta är dock knappast hela sanningen, att
staten satsar dessa stora belopp på forskning och utveckling beror nog på att
vi tillsammans med andra framstående industristater deltar i en teknologisk
kapprustning. Runt om i världen, framför allt i stormakterna, satsas miljoner
och miljarder på att påskynda en utveckling som ändå skulle gå svindlande
fort. Ändå finns det inget som tyder på att detta egentligen är motiverat av att
dessa teknikers snabba utveckling skulle vara livsnödvändiga. Möjligen
skulle man göra undantag för miljöteknik. Ändå är det nog så att det
viktigaste på miljöområdet är inte att göra en massa saker utan att låta bli
vissa saker: låta bli att använda blekt papper när det inte behövs, låta bli att
transportera på långtradare när det finns järnväg, låta bli att flyga när det
finns tåg eller båt, etc. Det därnäst viktigaste är att tillämpa den teknik som
redan finns. Först i tredje hand finns det anledning att satsa på ny
miljöteknik.

Detta betyder ingalunda att Miljöpartiet de gröna inte vill satsa på
utveckling av miljövårdsteknik men vi vill peka på att det är viktigt med en
rätt prioritering. När det gäller fördelning av STU-anslagen anser vi att en
alltför liten del går till medveten ekologisk teknik och miljövårdsteknik. Med
hänvisning till det förda resonemanget föreslår vi att STU:s anslag skärs ned 4

med 5%, d v s 41 500 000 kr. Av detta belopp anser vi att 16 600 000 kr skall Mot. 1988/89

vara ren anslagsminskning under det att resterande belopp används för att N324

starta en ny verksamhet: Delegationen för ekologisk teknik enligt vad som
beskrivs nedan.

Utöver anslaget till STU begär regeringen bemyndigande att ikläda sig
förpliktelser på sammanlagt 1 315 000 000 kr för STU:s verksamhet under
budgetåren 1990/91 till 1993/94. Miljöpartiet kan inte biträda detta förslag
utan att ha fått ta del av vad dessa medel skall användas till. Det har framgått
av ovanstående att vi är kritiska till inriktning och omfattning av STU:s
verksamhet. Det är då orimligt att vi skulle obesett vilja binda oss för
låsningar av denna storleksordning.

Delegationen för ekologisk teknik

Ekologisk teknik kan definieras som överlevnadsteknik, dvs teknik som
medvetet utformats så att den skall samarbeta med naturen och inte alls eller i
varje fall ytterst minimalt skadar naturen, och naturligtvis aldrig ger
irreversibla skador på naturen. Vi vill att det inrättas en delegation med
ansvar för att vidareutveckla sådan teknik och som skall verka för att sådan
teknik kommer till vidsträckt användning i samhället. Arbetsområdet är
stort, det kan gälla vindkraft, biologiska bränslen och deras förädling,
energihushållning och energiåtervinning, solteknik, materialåtervinning.

Att vi valt att inte föreslå att låta denna verksamhet ske inom STU:s ram
beror på att varje organisation utbildar sin egen företagskultur och vi menar
att det är viktigt att denna verksamhet skall få utbilda sin egen ”företagskultur”.
Det är också viktigt hur verksamheten leds. Vi föreslår därvid att
styrelsen skall bestå till hälften av politiker - en representant för varje
riksdagsparti - och hälften skall utses av representanter för miljö- och
alternativrörelsen, jämte en av regeringen utsedd ordförande. Delegationens
uppgifter skulle vara att:

a. Initiera forsknings- och utvecklingsprojekt inom området ekoteknik

b. Svara för framtagandet av demonstrationsanläggningar inom området

c. Stödja företag som söker kommersiellt introducera ekoteknik på
marknaden.

Det första året kan anslagen tänkas fördelas enligt följande:

Administration	4 000 000:
FoU-projekt	2 000 000:
Demonstrationsprojekt	8 000 000:
Introduktionslån	10 800 000:
Summa	24 800 000:

Lånevillkoren skall vara fördelaktiga för att öka motivationen att introducera
ekologisk teknik på marknaden. Lånen kan exempelvis löpa med
realränta noll.

På några års sikt bör delegationen ha byggt upp en investeringsfond på
100 000 000 kr.

F 18. Industriell utveckling inom
informationsteknologiområdet

Vi har ovan uttalat vårt avståndstagande när det gäller att stödja en
verksamhet som ändå utvecklas mycket snabbt. Vi föreslår att anslaget skärs
ned till 20 000 000 kr. Vi föreslår vidare att dessa medel endast används för
sådan utveckling som bedöms vara av största vikt för försörjningen med
elektronikkomponenter vid långvarig avspärrning eller krig.

Hemställan

Med stöd av vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om de principer som bör vara vägledande för
industripolitiken,

2. att riksdagen beslutar att anslaget B 1. Statens industriverk:
förvaltningskostnader sänks till 59 920 000 kr.,

3. att riksdagen beslutar att anslaget B 2. Statens industrive
it ni lingskc stnader sänks till 4 000 000 kr.,

[att riksdagen beslutar att anslaget B 6. Stöd till turism och
rekreation fastställes att vara detsamma som budgetåret 1988/89:
108 542 000 kr.,1]

4. att riksdagen beslutar att anslaget B 8. Småföretagsutveckling
minskas till 170 000 000 kr.,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om havsresursdelegationens nedläggning,

6. att riksdagen beslutar att affärsverket FFV:s investeringsram
minskas till 224 000 000 kr. under beaktande av vad i motionen anförs
beträffande affärsverket FFV:s framtida inriktning,

7. att riksdagen beslutar att domänverkets mark stegvis skall
utförsäljas till mindre brukare med bo- och brukarplikt,

8. att riksdagen begär att regeringen utfärdar nödiga anvisningar för
den utförsäljning av mark från domänverket som i yrkande 8
föreslagits, under beaktande av vad som i motionen anförs,

9. att riksdagen beslutar att koncernen Celsius Industrier till stor del
bör försäljas till privata intressenter varvid dock de bolag som
tillverkar krigsmateriel skall förbli i statens ägo,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs beträffande insatser för teknisk utveckling,

11. att riksdagen beslutar att anslaget F 1. Styrelsen för teknisk
utveckling: Teknisk forskning och utveckling reduceras till

788 800 000 kr,

12. att riksdagen avslår regeringens förslag att den skall bemyndigas
att ikläda statens förpliktelser på sammanlagt 1 315 000 000 kr. för
STU:s verksamhet budgetåren 1990/91 till 1993/94 intill dess regeringen
förelagt riksdagen en redogörelse för inriktningen på dessa
förpliktelser,

13. att riksdagen beslutar att en ny statlig myndighet, delegationen
för ekologisk teknik, skall inrättas,

Mot. 1988/89

N324

14. att riksdagen begär att regeringen utfärdar en instruktion för
delegationen för ekologisk teknik enligt de riktlinjer som anförs i
motionen,

15. att riksdagen beslutar inrätta en ny anslagspost: F19. Delegationen
för ekologisk teknik och på denna post anslå 24 800 000 kr.,

16. att riksdagen beslutar minska anslaget F 18. Industriell utveckling
m m inom informationsteknologiområdet till 20 000 000 kr.,

17. att riksdagen begär att regeringen låter utreda konsekvenserna
av den tilltagande internationaliseringen och storskaligheten för
anställningstrygghet, självtillit och medbestämmande.

Stockholm den 23 januari 1989

Inger Schörling (mp) Lars Norberg (mp)

Mot. 1988/89

N324

1 1988/89: Kr514

7