Motion till riksdagen
1988/89:N323
av Inger Schörling m. fl. (mp)
Inrättande av lokala näringslivsfonder (närfonder)
För att komma till rätta med såväl miljöförstöring, energi- och naturresursslöseri,
sårbarhet i samhället som en rad sociala problem krävs en övergång
till ett decentraliserat, överblickbart och småskaligt samhälle.
För att lyckas med uppbyggandet av en decentraliserad och småskalig
samhällsstruktur i hela landet med regional balans, minskad sårbarhet och
ökad självtillit krävs att den ekonomiska verksamheten inriktas på detta.
För att detta skall kunna ske krävs en förnyelse av det småskaliga och
lokala näringslivet och att det får konkurrera på förmånliga villkor med
dagens storskaliga näringsliv och dess alltmer anonyma ägande. Som ett led i
detta föreslår miljöpartiet de gröna att lokala näringslivsfonder (NÄRFONDER)
inrättas i varje kommun.
Lokala näringslivsfonder (NÄRFONDER)
Närfonderna skall ses som ett viktigt instrument för att stoppa den regionala
utarmningen, minska sårbarheten och transportberoendet samt öka självförsörjningen
och självtilliten. Närfondema skall både vara till nytta för de
lokala företag som redan finns och ge fler människor möjligheter att starta
egen verksamhet - enskilt eller ännu hellre i kooperativ.
Närfonderna skall ge människor ökade möjligheter att utveckla sin
positiva företagsamhet tillsammans med andra och, inte minst, ge människor
förtroende att ta ansvar.
Nytt småskaligt näringsliv
Närfonderna skall verka för ett decentraliserat och allsidigt näringsliv med
inriktning på lokal tillverkning och lokala tjänster för främst lokala och
regionala behov och därmed för minskad sårbarhet, ökad självtillit och
miljövänlig produktion. Bl.a. skall närfondema kunna:
- stödja ett lokalt näringsliv som ökar den lokala och regionala självförsörjningen
av energi (t.ex. kooperativ för solvärmeteknik, vätgasprojekt,
distributionsföretag för hantering av biomassa och sorterat hushållsavfall
till biogasanläggningar);
- stödja igångsättandet av inhemsk textiltillverkning baserad på lokala
råvaror - ull, lin och rayon - i viss omfattning;
- ge stöd inom ramen för eko-kommunprojekt;
- stödja lokala uppfinnarföreningar och medverka till att praktiska försöksprojekt
startas som komplement till utredningar;
- stödja småskalig och mångfaldig lokal livsmedelsindustri, t.ex. lokala
bagerier, mejerier, kvarnar, slakterier; samt
- ge stöd till t.ex. arbetskooperativ inom vård, undervisning eller omsorg,
t.ex. förskolor med alternativ pedagogik. Stödet kan ses som ett sätt att ge
projekt som inte syftar till personlig vinst möjlighet att växa.
Mångfald i decentraliserad ägarstruktur
Närfonderna skall kunna ge och förmedla råd och stöd både till dem som
redan driver småskaliga företag och till dem som vill starta eget gärna
tillsammans med andra. Närfonderna skall också hjälpa anställda som vill ta
över ägandet av sitt företag om och när det skall säljas eller läggas ner.
Miljöpartiet föreslår också att anställda ges lagstadgad rätt till förköpsrätt av
sitt företag när detta skall säljas eller läggas ner (enligt samma princip som
kommuner har förköpsrätt när fastighet skall säljas).
Syftet är alltså att allt fler företag skall ägas lokalt av dem som själva
arbetar i företaget. På detta sätt motverkas maktkoncentration och företagssammanslagningar.
Även när bolag säljer dotterbolag skall förköpsregeln
gälla, vilket bl.a. innebär att de multinationella företagens makt och
inflytande kommer att minska.
Rådgivande och finansiell funktion
Närfonderna har två funktioner: rådgivande och finansiell. Dessa bör skiljas
åt för att sökande inte skall hamna i en beroendesituation till sina rådgivare
med risk för minskad öppenhet.
Närfondernas rådgivande funktion skall ses som en kunskaps- och
erfarenhetsbank som ger och förmedlar råd, vägledning och hjälp både med
egna och inlånade eller inhyrda experter - i första hand från det lokala
näringslivet.
Närfondernas finansiella funktion skall dels förmedla lån från konventionella
finansieringskällor eller etiska finansieringskällor (t.ex. JAK-banken),
dels gå i borgen, ge räntebidrag och lågräntelån samt satsa riskkapital.
Finansiering av närfonderna
Varje närfond behöver finansiering dels för sin löpande verksamhet, dels för
att bygga upp finansieringsfonder för sin finansiella funktion.
Finansieringsfonderna kan byggas upp på olika sätt: I första hand genom
att de regionala löntagarfonderna avvecklas och en stor del av deras
tillgångar, förslagsvis 10 miljarder kronor, fördelas mellan närfonderna som
grundplåt till deras finansieringsfonder.
1 andra hand - för att närfondernas finansiella funktion skall komma igång
även om avvecklingen av löntagarfonderna dröjer - skall närfonderna ges
rätt till räntefria lån i riksbanken eller från riksgäldskontoret.
Den fortsatta tillförseln av medel för att vid behov täcka eventuella
förluster och öka fondernas finansieringskapacitet kan ske genom beskattning
av företag, i första hand genom att till närfonderna överföra statens
inkomster av vinstdelningsskatten som nu går till de regionala löntagarfonderna.
Mot.
N323
Sådan vinstbeskattning kan också användas för att finansiera närfondernas Mot. 1988/89
löpande verksamhet: att ge och förmedla råd och kontakter och bidra till N323
samhällsnyttiga projekt.
Principen är alltså att det gamla storskaliga näringslivet skall vara med att
betala en strukturomvandling till förmån för ett nytt resursbevarande lokalt
baserat näringsliv i närsamhället.
Fördelning mellan närfonderna
Närfonderna skall fungera som regionalpolitiska instrument för att
decentralisera den ekonomiska verksamheten, minska sårbarheten och öka
den regionala och lokala självförsörjningen.
De gemensamma intäkterna till närfonderna skall därför fördelas till varje
enskild fond med hänsyn till antalet kommuninnevånare, kommunens
geografiska läge samt arbetsmarknads- och regionalpolitiska aspekter.
Val till styrelse
Styrelsen för den lokala näringslivsfonden, närfonden, utses av kommunens
innevånare genom personval.
Som sakkunniga bör representanter för de lokala småföretagarna, lokala
uppfinnarföreningar, miljörörelsen och det lokala bankväsendet ingå i
styrelsen.
Närfondernas inverkan
Närfonderna kommer att ha inverkan på hela samhällsbyggandet, t.ex. när
det gäller:
- regionalpolitik
- energipolitik
- miljöpolitik
- jordbruks- och skogspolitik
- säkerhets- och försvarspolitik
- socialpolitik.
Regionalpolitiska aspekter: Närfonderna skall medverka till att det lokala
ägandet kan behållas, till att resurser flyttas över från överhettade områden
till svaga regioner samt till att den lokala självförsörjningen av basförnödenheter
kan öka.
Energipolitiska aspekter: Dagens storskaliga näringsliv har ett gigantiskt
transportbehov, vilket leder till stora energiförluster. Lokal och regional
energiförsörjning kan underlättas genom närfonderna.
Miljöpolitiska aspekter: Transportberoendet kan minskas. Idag fortsätter
det istället att växa, vilket leder till ökad miljöförstöring (ca 70% av
kväveoxiderna härrör från transportsektorn, ozonbildningen på marknivå
beror till stor del på transporterna, koldioxidproblemet hänger till stor del
samman med förbränningen av fossila bränslen från transportsektorn).
Jord- och skogsbruksaspekter: Genom närfonderna kan en frigörelseprocess
komma igång inom jordbruket så att mångfalden kan återskapas när det
gäller mejerier, slakterier etc. 12
Säkerhets- och försvarspolitiska aspekter. Med närfonderna minskar Mot. 1988/89
sårbarheten i samhället. Den lokala och regionala självtilliten ökar vilket N323
stärker totalförsvaret.
Socialpolitiska aspekter: Den regionala obalansen har inneburit stora
folkomflyttningar, ökad maktkoncentration samt att familje- och vänskapsband
upplöses. Långa resor och mycket tid i bilköer till och från arbetsplatser
innebär att arbetsdagarna blir långa och att barnen drabbas.
Ett fungerande närsamhälle skulle på ett annat sätt än idag kunna ta
tillvara människors kreativitet och ansvarskänsla - men detta kräver ett
lokalt fungerande näringsliv där gemenskap och känsla får utrymme.
Försöksverksamhet
Miljöpartiet de gröna anser att försök med närfonder med rådgivande och
finansiell funktion enligt ovan bör genomföras under en treårsperiod och
påbörjas redan 1990 i minst fyra kommuner med olika näringslivsförutsättningar.
Två av dessa kommuner bör vara glesbygdskommuner. Denna
försöksverksamhet bör utformas så att man får underlag för utformning av
fortsatt närfondsverksamhet i alla kommuner. Försöksverksamheten bör
bekostas av staten, och riksdagen bör bevilja anslag till detta. För första årets
försöksverksamhet i de fyra kommunerna erfordras 11 milj.kr.
Förslag till riktlinjer för denna försöksverksamhet och hur den skall
utvärderas och följas upp bör utarbetas så att valet av försökskommuner kan
göras senast i juni i år. Representanter för de berörda i de utvalda
försökskommunerna bör medverka i framtagandet av de slutgiltiga riktlinjerna,
som kan variera från kommun till kommun med hänsyn till deras lokala
förutsättningar.
En utredning bör tillsättas med uppdrag att följa och utvärdera försöksverksamheten
och lägga fram förslag till verksamhet med närfonder i alla
kommuner. För utarbetande av riktlinjer och för den föreslagna utredningens
första år erfordras ett anslag på 1,5 milj.kr.
Vi föreslår att ett nytt anslag B 11 inrättas under 12:e huvudtiteln
(industridepartementet) för försöksverksamhet med närfonder och att
riksdagen beviljar 12,5 milj.kr. för budgetåret 1989/90 varav 1,5 milj.kr. för
utarbetande av riktlinjer och påbörjande av en utredning enligt ovan och 11
milj.kr. för själva försöksverksamheten.
Hemställan
Med hänvisning till ovanstående hemställer vi
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om närfonder och försöksverksamhet med närfonder,
2. att riksdagen under 12:e huvudtiteln inrättar ett nytt anslag Bil
för försöksverksamhet med närfonder och beviljar 12,5 milj.kr. för
första årets försöksverksamhet, inklusive utrednings- och uppföljningsarbete,
enligt vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen begär att regeringen låter utarbeta förslag till
lagändringar och nya lagar som behövs för att kunna inrätta och driva Mot. 1988/89
närfonder i hela landet med statligt stöd enligt vad som anförts i N323
motionen,
[att riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till
avveckling av de regionala löntagarfonderna så att tio miljarder
kronor av deras tillgångar fördelas till närfondernas finansieringsfonder
enligt vad som anförts i motionen.1]
Stockholm den 19 januari 1989
Inger Schörling (mp)
Lars Norberg (mp) Claes Roxbergh (mp)
Birger Schlaug (mp) Anna Horn af Rantzien (mp)
' 1988/89:Fi217