Motion till riksdagen

1988/89:N308

av Ulla Orring (fp)

Statliga insatser för gruvnäringen

Naturresursbaserade verksamheter har historiskt haft en viktig roll för
Norrlands utveckling. Deras relativa betydelse har emellertid reducerats
under senare år på grund av förändrade konjunkturer. Det är skogen, jorden
och malmen som står för den naturresursbaserade verksamheten.

I dag återfinns ca 15 % av de sysselsatta i Norrland i denna verksamhet.
Motsvarande för riket är 9,9 %. I Norrlands inland motsvarar verksamheten
t.o.m 19,6 %.

Särskilt gruvnäringens framväxt i Norr- och Västerbotten har varit en
viktig del i den industriella utvecklingen i norr.

Gruv- och mineralnäringens regionala betydelse och statens intressen
måste även fortsättningsvis garantera en statlig satsning, med hänsyn till att
både företagsekonomiska och regionalpolitiska insatser bör styra verksamheten.

Om vi skall kunna behålla konkurrenskraften internationellt måste även
effektivisering och sänkning av kostnaderna tillgripas. Prospektering av
ytterligare geografiska områden och fler metaller, t.ex. volfram och nickel,
samt även industrimineraler är även framkomliga vägar för att säkra
näringen.

En kraftig satsning på forskning och utveckling med bl.a. Uminova i Umeå
samt STU kan visa sig vara betydelsefull. Det behövs också en ökad
samverkan med SGU som den verkställande myndigheten.

En förutsättning för en uthållig och konkurrenskraftig gruv- och mineralindustri
utgör prospekteringsinsatserna. Men om den svenska prospekteringen
skall bli framgångsrik krävs ökad kännedom om berggrunden. Behov finns
av en betydligt snabbare och mer omfattande geologisk karteringsverksamhet.

Från det att en fyndighet upptäcks till dess att den kan börja utvinnas tar
det ungefär 10 år. Det borde vara en självklarhet att prospekteringen är
uthållig och långsiktigt inriktad. Samhällsekonomiskt måste det vara billigare
allrahelst om insatserna ger upphov till nya gruvor och fler arbetstillfällen.
Det är en bättre färdriktning än att behöva satsa på olika ekonomiska
krispaket när nedläggning och strukturförändringar hotar. Den socialdemokratiska
regeringen har inte varit förutseende vad gäller att satsa mer på
kartering.

Av riksdagens revisorers rapport framgår att utfallet av de statliga
prospekteringsinsatserna under de senaste tolv åren inte varit tillfredsställande.
Det gäller NSG:s prospekteringsverksamhet, som hittills inte lett till att

någon ny fyndighet kommit till exploatering. Brister konstateras även för Mot. 1988/89
baskarteringen vid SGU. N308

Geologiska kartor i skala 1:50000 saknas över stora delar av Västerbottens
län. Kartor över det viktigaste prospekteringsområdet Skelleftefältet och
dess randzon skulle med fördel kunna utföras av SGAB om uppdraget
överlämnades till företaget. Så har dock inte skett av skilda skäl. Prospekteringsarbetet
försvåras av denna brist. SGAB finns i Malå och skulle
därigenom kunna stärka sin verksamhet i inlandskommunen. Men SGU
borde lämna fler uppdrag till SGAB att för SGU:s räkning framställa
berggrunds- och kvartärgeologiska kartor över området.

I Malå finns, förutom SGAB - ett företag med stor kunskap inom
geologi/mineralogi - även ett riksarkiv för borrkärnor. Riksdagen har avsatt
3,5 milj.kr. för dess upprättande. Chefen för borrkärnearkivet bör av
självklara skäl vara placerad i Malå och ej i Uppsala som nu är fallet.

Malå är en liten kommun i Västerbotten belägen mitt i det s.k. Skelleftefältet,
Västerbottens bergslag. Samhället är uppbyggt kring gruvhantering och
omgivet av gruvor där koppar, zink, nickel m.m. bryts.

Länets mineraljakt är för närvarande under omorganisation och kommer
att på nytt starta 1989.

Lämplig ny lokalisering av mineraljaktens kontor vore i Malå, kopplat till
ett mineralcentrum.

Arbetsförmedlingen och LAN i Malå startade hösten 1988 en utbildning
med kurser i geologi/mineralogi, stenarbetning och design. Borrkärnearkivet
kommer att vara tillgängligt för t.ex. forskare som därmed erbjuds möjligheter
att studera bergmaterial från hela landet.

Det finns många skäl för att stärka verksamheten i Malå genom att bilda ett
Mineralcentrum i Malå. Verksamheten skulle bli en viktig regionalpolitisk
satsning och framför allt stärka den lokala arbetsmarknaden. Men Malå
mineralcentrum skulle även utgöra ett naturligt centrum för kunskap och
utveckling inom mineralprospektering, mark-, vatten- och bergundersökningar.

Sammanfattningsvis får inte staten dra ner sina ambitioner att finna nya
malmer, som kan utvinnas. Västerbotten är ett mineralrikt län och där finns
förutsättningar även i framtiden för en stabil gruvnäring.

Hemställan

Med anledning av det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen framförts om prospektering och kartering och en breddning
av uppdragsgivning som även omfattar SGAB, vad avser karteringsarbeten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
chefstjänsten för det nationella borrkärnearkivet i Malå även skall
placeras i Malå,

12

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna om en Mot. 1988/89
utredning angående förutsättningarna för en utveckling av verksam- N308
heten i Malå till ett Mineralcentrum och stöd till detta centrum inom
ramen för länsanslagen.

Stockholm den 25 januari 1989

Ulla Orring (fp)

13