Motion till riksdagen
1988/89 :N300

av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) M t

iVIUl.

Åtgärder för småföretagsutveckling 1988/89

N300-304

De mindre och medelstora företagen har stor betydelse för näringslivets
förnyelse och långsiktiga tillväxt. De har också en viktig funktion när det
gäller att skapa alternativ och komplement till offentlig sektor, t.ex. inom
sådana sektorer som service, transportverksamhet, underhållsverksamhet
etc.

Ca en miljon anställda finns i företag med mindre än 200 anställda. Ca
350 000 arbetar i företag som har mindre än 10 anställda. I stora delar av
landet spelar de mindre företagen en avgörande roll för sysselsättningen. I
regioner som genomgått en omfattande strukturomvandling är småföretagen
helt nödvändiga för att kunna utveckla ett mer differentierat näringsliv.
Många kommuner och län runt om i landet har fått erfara hur sårbart ett
samhälle är när det är ensidigt beroende av en basnäring eller ett stort
företag.

Utvecklingstendenser

Internationaliseringen inom näringslivet ökar i snabb takt. Svenskt näringsliv
blir allt mer sammanflätat med transnationella företag. Svenska storföretags
verksamhet i utlandet ökar också. Detta innebär att den svenska ekonomin
blir mer känslig för internationella konjunkturförändringar. Det finns också
en stor risk att att det nationella självbestämmandet inom näringslivet
minskar. Detta understryker betydelsen av en stark småföretagssektor som
kan balansera det ökade internationella beroendet.

I de regioner som av tradition haft ett mångsidigt näringsliv med stark och
utvecklingsinriktad småföretagsamhet har strukturomvandlingen klarats
utan stora omställningsproblem. Näringslivet har varit flexibelt och successivt
ställt om produktionen när förutsättningarna och efterfrågan på dess
produkter förändrats.

De traditionella svenska basnäringarna minskar i betydelse för sysselsättningen
och ekonomin. Däremot växer tjänstesektorn. Inom den konkurrensutsatta
sektorn är det teknik och kunskapsintensiva branscher som expanderar.

Om Sverige skall kunna hävda sig i den internationella och hårdnande
konkurrensen krävs ständig förnyelse inom näringslivet. Inom strategiska
områden som energi, miljö, hälso- och sjukvård, transporter m.m. finns ett
starkt samhälleligt intresse av att nya idéer tillvaratas, utvecklas och så
småningom kommersialiseras. Småföretagen är mycket viktiga i detta

1 Riksdagen 1988189.3 sami. Nr N300-304

sammanhang. Det är bl.a. genom avknoppning från andra företag som Mot. 1988/89
förnyelsen av näringslivet sker. N300

Utveckling för småföretag

Den centerledda regeringen lade år 1977 fram det första samlade utvecklingsprogrammet
för de mindre företagen. En del i detta var inrättandet av de
regionala utvecklingsfonderna år 1978. Utvecklingsfonderna har kommit att
få stor betydelse för att främja utvecklingen av små och medelstora företag
samt nyföretagandet. Tillsammans med det s.k. länsanslaget är de det bästa
instrumentet för att stärka den mindre företagsamheten.

Den centerledda regeringen vidtog också åtgärder för att minska krångel
och byråkrati och för att minska kraven på uppgiftslämnande. Kapitalbeskattningen
lindrades och insatserna för teknisk forskning och utveckling
ökade.

Genom denna inriktning med en mer småföretagsvänlig näringspolitik
lades grunden för senare års framgångar för småföretagen. Nyföretagandet
ökade starkt i början av 1980-talet. Bland småföretagen är för närvarande
kapacitetsutnyttjandet högt. Till detta bidrar självklart den internationella
högkonjunkturen.

Nyföretagandet

Småföretagen och nyföretagandet har en avgörande betydelse för att många
mindre orter skall kunna behålla sin livskraft. Därför är dessa företag viktiga
för den regionala utvecklingen.

Förnyelsen av svenskt näringsliv och arbetsmarknad måste ske, dels
genom att befintliga företag vidareutvecklar och kompletterar sin verksamhet,
och dels genom att nya företag startas kring nya och intressanta idéer.

I centerns näringspolitiska motion understryks behovet av en kraftfull
satsning på nyetablering och på den mindre företagsamheten. Vi utvecklar
dessa synpunkter i denna motion.

Minska småföretagens avgiftsbörda

För småföretag och egenföretagare är arbetsgivaravgifterna en tung börda
som begränsar möjligheterna till utveckling och därmed nya arbetstillfällen. I
flera avseenden är också avgiftsuttaget orättvist.

De lagstadgade arbetsgivaravgifterna uppgår för 1989 till sammanlagt
37,47 procent och är uppdelade enligt följande: ATP 11,0 %, sjukförsäkring
10,1 %, folkpension 9,45 %, delpension 0,5 %, arbetsskadeförsäkring
0,9 %, arbetarskydd 0,35 %, arbetsmarknadsavgift 2,16 %, vuxenutbildning
0,27 %, lönegaranti 0,2 %, barnomsorg 2,20 % samt allmän löneavgift
0,34 %.

Som centerpartiet framhållit i den näringspolitiska motionen motiverar
den lägre sjukfrånvaron i de mindre företagen en väsentligt lägre sjukförsäkringsavgift.
Därför bör sjukförsäkringsavgiften för anställda i småföretag och
bland egenföretagare sänkas. Målet bör vara en sänkning med ett belopp
motsvarande 5 procentenheter av avgiftsuttaget för de första 15 anställda. Ett 2

första steg är en sänkning med 5 % på en lönesumma på 500 000 kr, vilket
motsvarar 25 000 kronor.

Genom ett sänkt avgiftsuttag på småföretagen kan de få utrymme till
expansion och möjlighet att anställa fler. En avgiftsreform för småföretagen
är således också motiverad utifrån sysselsättningspolitiska skäl.

Egenföretagarnas roll i näringslivet är väsentlig. Nyföretagandet utvecklas
ofta genom personer som väljer att sluta sin anställning i ett företag och satsa
på ett eget företag. Skatte- och avgiftsuttaget är dock orättvist för denna
viktiga företagsgrupp.

ATP-avgift tas ut på hela lönesumman inklusive kapitalavkastning.
Däremot ges ingen pensionspoäng för inkomster under ett basbelopp. Detta
innebär att de tvingas betala ATP-avgift utan att få någon motsvarande
pensionsförmån. Orättvisan blir särskilt stor när två makar som arbetar i
samma företag skall dela på en redan låg inkomst. Detta förhållande är inte
tillfredsställande. Det drabbar ofta de personer som nyligen blivit egenföretagare.

I centerpartiets näringspolitiska motion har vi föreslagit en radikal
förändring av egenföretagarnas avgiftsbörda. För att skapa ökad rättvisa
föreslår vi en ordning där egenföretagare befrias från socialförsäkringsavgifter
upp till ett basbelopp (f n 27 900 kronor). Detta innebär över 10 000 kr i
minskade avgifter.

Vidare har vi, i den näringspolitiska motionen, föreslagit att den s.k.
vinstdelningsskatten avskaffas. Likaså den särskilda löntagarfondsavgiften
på 0,2 % som är en del av arbetsgivaravgiften.

Reformerad företagsbeskattning

Dagens system för företagsbeskattningen är komplicerat och svåröverskådligt.
Det kräver specialkunskaper i ekonomi och juridik, vilket missgynnar
småföretagen.

Dagens skattesystem leder även till stora skillnader i skattebelastning
mellan företag i olika branscher, i skilda tillväxtskeden och med varierande
storlek. Skattesystemet skapar också skillnader mellan företag med olika
lönsamhetsnivåer, skilda ägarkategorier och varierande skuldsättning. Detta
är ofta till nackdel för småföretagare och det verkar hämmande på en positiv
nyetablering av företag.

Företagsbeskattningen i trängre mening (vinstskatten på företagen) har
med åren fått relativt sett minskad tyngd. Det hänger bl a samman med de
generösa möjligheter, som tidvis har funnits för extra avsättningar och extra
avskrivningar i syfte att främja och påskynda olika typer av investeringar. De
svenska avskrivnings- och lagervärderingsreglerna är dessutom av tradition
mycket generösa. De regler som skapats har framförallt inriktat sig mot
varuproducerande företag. Tjänstenäringarna har missgynnats. Centern
anser att skattebasen bör breddas och skattesatsen för bolagsbeskattningen
sänkas.

I det kommande reformarbetet på skatteområdet behöver egenföretagarnas
speciella skatteförhållanden särskilt uppmärksammas. Den högre skattesats
som egenföretagarna riskerar att få betala i förhållande till aktiebolagen

Mot.

N300

måste kompenseras, endera genom bättre avsättningsmöjligheter eller Mot. 1988/89
sänkta arbetsgivaravgifter. Det schablonavdrag som enbart tillkommer N300
löntagare bör gälla även för egenföretagare.

Utvecklingen har de senaste åren gått i riktning mot lindrad förmögenhetsbeskattning.
Enligt vår uppfattning är det angeläget att den utvecklingen kan
fortsätta. Sedan 1972 har vid flera tillfällen införts lättnader i beskattningen
av arbetande kapital. Fr.o.m. 1981 gäller att förmögenhet som lagts ned i
jordbruk eller rörelse skall reduceras till 30 % av det värde varmed
tillgångarna överstiger skulderna.

Centerpartiet anser att arbetande kapital inte skall beskattas. Den rådande
situationen motverkar företagens konsolidering och försvårar uppbyggandet
av en tillfredsställande likviditet genom den samlade effekt som uppstår när
skatten skall erläggas med beskattad inkomst ur företaget.

Åtgärdsprogram för nyföretagande

Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med
förslag till åtgärdsprogram för att stimulera ökat nyföretagande.Det finns ett
stort intresse bland kvinnor för att starta eget företag. Kvinnors företagande
är viktigt och kan bli ännu mer betydelsefullt för förnyelsen av näringslivet
och för att bredda arbetsmarknaden i regioner där kvinnor idag har svårt att
få arbete. Kvinnornas roll i ett åtgärdsprogram för nyföretagandet måste ges
en central uppgift. Ett sådant program bör innehålla bl.a.

- En förstärkning av utvecklingsfonderna för att dessa i ökad utsträckning
skall kunna arbeta med stöd till nyetableringar.

- Förslag om hur nyföretagandet bland kvinnor kan stödjas och stimuleras
via utvecklingsfonder, högskolor, olika näringslivsorganisationer, länsstyrelser,
kommuner, etc.

- Slopande av arbetsgivaravgifterna under de nystartade företagens första
år. En sådan åtgärd skulle kunna få stor betydelse under det nya
företagets uppbyggnadsskede.

- Utökade forskningsresurser till de mindre högskolorna.

- Förbättrade utbildningsmöjligheter för nya företagare.

- Införande av personliga investeringskonton. Dessa skall utan skattekonsekvens
kunna användas till investeringar i företag, bostad eller studier.

- En förändring av företagsbeskattningen till de mindre företagens fördel.

- En bättre organisation av den statliga administrationen på företagsområdet
så att krångel och byråkrati kan minska, vilket ofta är en hämmande
faktor för många som avser att bli egna företagare.

- Åtgärder för att främja småföretagen i det informationsteknologiska
arbetet.

Ett program med denna inriktning skulle få positiva effekter för att
åstadkomma en stark ökning av nyföretagandet och förnyelsen av näringslivet.
Dessutom skulle ett ökat inslag av nya företag kunna aktivt bidraga till
förnyelse av den offentliga sektorn och skapa förutsättningar för en regional
utveckling så att alla delar av landet utvecklas.

4

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär ett åtgärdsprogram för att
främja en positiv utveckling av nyföretagande och de mindre företagen
med den inriktning som anförts i motionen.

Stockholm den 23 januari 1989
Per-Ola Eriksson (c)

Börje Hörnlund (c)

Roland Larsson (c)
Marianne Andersson (c)
Ivar Franzén (c)

Håkan Hansson (c)

Mot. 1988/89

N300

Kersti Johansson (c)
Göran Engström (c)
Kjell Ericsson (c)
Jan Hyttring (c)