Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

OlofJohanssonm.fi.
Näringspolitikens inriktning

Mot.

1988/89

N258-261

Sammanfattning

Det behövs en kraftfull satsning på nyetablering och den mindre företagsamheten
för att bl.a. balansera det ökade beroendet av svenska internationella
företag. De mindre företagen måste främjas i förhållande till de stora
för att ett fungerande näringsliv över hela landet skall kunna upprätthållas.

Åtgärder för att decentralisera ägandet och öka hushållssparande! måste
vidtas. Centerpartiet kan inte acceptera den utveckling mot en ägandestruktur,
där privata och offentliga maktkoncentrationer blir alltmer dominerande
på de enskilda människornas och de små företagens bekostnad.

Åtgärder för att stimulera nyföretagandet måste bl a därför ingå som en
viktig del i näringspolitiken. Regeringen bör därför ges i uppdrag att
framlägga förslag på olika stimulansåtgärder så att en nyetablering av företag
påskyndas. Centerpartiets förslag om personliga investeringskonton är
viktigt i detta sammanhang.

För småföretag och egenföretagare är arbetsgivaravgifterna en tung
börda. I flera avseenden är också avgiftsuttaget orättvist. Den lägre
sjukfrånvaron i de mindre företagen motiverar lägre sjukförsäkringsavgift.

Målet bör vara en sänkning av sjukförsäkringsavgiften med 5 procentenheter
av avgiftsuttaget för de första 15 anställda. I ett första steg bör det vara en
sänkning med 5 procentenheter på en lönesumma upp till 500 000 kr, vilket
motsvarar 25 000 kr.

Egenföretagarnas roll i näringslivet är väsentlig. Skatte- och avgiftsuttaget
är dock orättvist för denna företagsgrupp. För att skapa ökad rättvisa föreslår
vi en ordning där egenföretagare befrias för arbetsgivaravgifter upp till ett
basbelopp på f.n. 27 900 kr. Detta innebär ett minskat avgiftsuttag på över
10 000 kr.

Den s. k. vinstdelningsskatten liksom den särskilda löntagarfondsavgiften
på 0,2 % som är en del av arbetsgivaravgiften bör avskaffas.

Centerpartiets förslag om förändrade avgiftsuttag innebär sammantaget
en sänkning med 0,2 %. Samtidigt sker en omfördelning av avgiftsuttaget
mellan mindre och medelstora företag i storleksordningen 0,9 % av lönesumman.
Detta innebär att alla företag med en lönesumma på drygt 2,5 milj.

kr. får en sänkning av avgiftsuttaget. Omfördelningen innebär att någon 1

belastning på statsbudgeten inte uppkommer.

I Riksdagen 1988/89.3 sami. NrN258-26l

I övrigt föreslås bl a: Mot. 1988/89

- att utvecklingsfonderna skall få medel att ställas till förfogande på N258
förmånliga villkor för satsningar i energi- och miljöinvesteringar samt
teknikutveckling inom denna sektor

- att 100 milj. kr. utöver regeringens förslag anvisas för att utveckla
tekonäringen

- att stödet till enskilda uppfinnare förstärks med 10 milj kr

- att 25 milj. kr. utöver regeringens förslag anvisas för att ge Sverige
möjligheter att delta i intressanta internationella samarbetsprojekt på
rymdområdet, i första hand Columbusprojektet

- att insatserna på informationsteknologiområdet förstärks med 10 milj kr
som ställs till utvecklingsfondernas förfogande för att ge småföretagen
reella möjligheter att delta i det informationsteknologiska programarbetet.

Mål för näringspolitiken

Målet för näringspolitiken måste, enligt centerpartiets uppfattning, vara ett
starkt näringsliv som ger hög sysselsättning, anställningstrygghet och resurser
för välfärdsutveckling i hela landet. Detta tillgodoses bäst i ett ekonomiskt
system byggt på marknadsekonomins principer präglat av socialt
ansvar, god resurshushållning och en ekonomisk balans i förhållande till
omvärlden.

Näringspolitiken måste också inriktas på utveckling av ny teknik, nya
företag och en ökad differentiering.

För att nå en stabil samhällsstruktur och långsiktig industriell tillväxt
behövs det en helhetssyn på regional-, miljö-, arbetsmarknads- och utbildningspolitiken.

Ett näringsliv som huvudsakligen är grundat på fri företagsamhet,
konkurrens, enskilt och kooperativt ägande ger de bästa förutsättningarna
för fortsatta ekonomiska framsteg och ett decentraliserat beslutsfattande.

Näringspolitiken måste inriktas så att mångfald och ett decentraliserat
inflytande uppnås samt att småskalig teknik kan utnyttjas och främjas.

För att kunna möta den internationella konkurrensen måste näringslivets
utveckling av produktion med högt kunskapsinnehåll stimuleras. Därför
måste Sverige aktivt engageras i de olika europeiska forsknings- och
utvecklingsprojekten.

I detta sammanhang behövs ett aktivt samarbete mellan företagsamhet och
forsknings- och utbildningsinstitutioner. Högskolorna måste här få en
framträdande roll. De för bl a med sig nyetablering av företag och förnyelse
av befintliga verksamheter. Högskolorna spelar en stor roll för näringslivets
utveckling och därmed för vår konkurrenskraft.

Privata, kooperativa och statliga företag skall arbeta på likvärdiga villkor.

Statliga företag kan behövas för att tillgodose särskilda samhällskrav vad
gäller t.ex. frågor som rör beredskapsförsörjning och speciella insatser för
utveckling av ny teknik och för att klara av regionala och strukturella
sysselsättningsproblem.

Ett starkt näringsliv förutsätter både stora och små företag. De mindre och

medelstora företagen är dock av särskild betydelse för näringslivets förnyelse Mot.
och långsiktiga tillväxt. De har också bättre förmåga att anpassa sig vid N258
konjunkturväxlingar och bidrar till att göra hela samhällsekonomin mindre
sårbar. Det är ofta inom småföretagen som nya affärsproduktidéer utvecklas,
vilket skapar nya förutsättningar för industriell förnyelse. Småföretagen
har en avgörande betydelse för möjligheterna att skapa ett decentraliserat
samhälle med möjligheter till arbete och boende över hela landet. Nyföretagandet
måste därför stimuleras.

De mindre företagen spelar en betydelsefull roll för att en sund konkurrens
skall upprätthållas. Genom många mindre företag motverkas karteller och
inflytandet i näringslivet ökar.

För att utveckla en livskraftig småföretagsamhet måste de mindre företagen
gynnas i förhållande till de stora företagen. Det kan ske inom ramen för
bl.a. skatte-och avgiftspolitiken, utvecklingsfonderna, särskilda branschprogram,
kreditgivning och forskning.

Tillgången på riskkapital är en väsentlig förutsättning för en positiv
företagsutveckling, inte minst för de mindre företagen. Inrättandet av
OTC-marknaden har för många småföretag haft stor betydelse för tillgången
till riskkapital.

De mindre företagens möjligheter till självfinansiering måste förbättras.

Detta måste ske genom bl.a. en ny och småföretagsvänlig skattepolitik.
Exempelvis måste det arbetande kapitalet undantas från förmögenhetsbeskattning.

Utvecklingstendenser

Under de senaste tio åren har det skett stora förändringar inom näringslivet.

En ny industristruktur har skapats och nya branscher har fått ökad betydelse
för sysselsättningen och vår export. Även om traditionella råvarubaserade
företag och branscher alltjämt svarar för en stor del av vår export betyder
tjänsteproducerande företag allt mer för sysselsättningen. Näringslivets
förnyelse i tidigare s.k. krisorter baseras ofta på nya tjänsteföretag.

Den förnyelse och omstrukturering som inleddes av de centerledda
regeringarna efter regeringsskiftet 1976 har inneburit en modernisering av
industristrukturen, vilket var en avgörande förutsättning för att industrin vid
konjunkturuppgången kunde utnyttja de utvecklingsmöjligheter som då
öppnades. SIND har i en utredning visat att produktivitetstillväxten till
övervägande del fram till 1987 bestod av ökat kapacitetsutnyttjande. Det är
först under de senaste åren som tillväxten till en större del uppkommer
genom ökad produktionskapacitet. Det är mot denna bakgrund ökningen av
industriproduktionen under 1980-talet med 20 % skall ses och svensk
industris jämförelsevis starka utveckling hittills under 1980-talet.

Den ekonomiska politik som förts efter 1982 har varit starkt koncentrationsdrivande
och det svenska näringslivet präglas idag av en utveckling mot
stark ägarkoncentration, ökande internationalisering och fortsatt strukturomvandling.
Det påverkar den regionala utvecklingen och därmed balansen
mellan olika regioner i landet.

De stora industriföretagens internationella beroende ökar. Samtidigt

1* Riksdagen 1988/89.3sami. NrN258~261

växer klyftan mellan stora och små företag. Mindre och medelstora företag Mot. 1988/89

behandlas inte av stat och myndigheter på samma positiva sätt som de stora N258

och börsnoterade företagen med bl.a. stark inriktning på exportmarknaden.

Tillkomsten av löntagarfonderna är till stor nackdel för en positiv
näringslivsutveckling. De hämmar också en positiv regional utveckling.

Fonderna har blivit ett allvarligt koncentrationsfrämjande instrument och
har ensidigt gynnat aktiemarknaden, storföretagen och expansiva regioner.

Löntagarfondsystemet innebär en omfattande överföring av kapital från
småföretag till stora och börsnoterade företag. Detta kapital behövs i stället i
de mindre företagen för att ge dem ekonomisk stabilitet, resurser för
produktutveckling och nya affärsidéer. Löntagarfonderna måste avvecklas.

Den ökande internationaliseringen av svenskt näringsliv kommer stegvis
att förändra villkoren för industrin. Beroendet av internationella intressen,
nya maktgrupper, den internationella ekonomiska utvecklingen och besluten
därstädes påverkar svensk industri och svenska intressen.

Många av de svenska storföretagen är starkt beroende av utlandsmarknaden,
t.ex. Volvo, Saab, Ericsson, Electrolux, SKF etc. Detta påverkar i sin
tur alla de underleverantörer som är knutna till dessa och liknande företag.

Ökad internationalisering inom näringslivet kan ge svensk industri tillgång
till nya marknader. Det är dock nödvändigt att vara observant inför
utvecklingen. Sårbarheten i näringslivet kan öka.

Centerpartiet har i tidigare riksdagsmotioner påpekat riskerna med den
ökande internationaliseringen och den ökade sårbarhet som kan följa av
detta. Vi konstaterar nu att föredragande statsråd delar vår uppfattning.

För att balansera beroendet av några stora och starkt utlandsorienterade
företag är det viktigt att få en positiv småföretagsutveckling. Ett ”nätverk”
av småföretag behövs. Under 1980-talet har det skett en omfattande
omstrukturering inom industrin. Ett stort antal mindre företag, ofta familjeföretag,
har köpts upp av större företag eller olika former av investmentbolag.
Det korsvisa ägandet har ökat, vilket medfört att ägarförhållandena i
många företag är mycket svåra att överblicka.

Jämfört med de nordiska länderna och många av OECD-länderna
karaktäriseras det svenska näringslivet av en ökande makt- och ägarkoncentration.
Den störste ägarens aktie- och röstandelar har ökat i flertalet av
de stora börsnoterade företagen.

Företagen som köpts upp har också blivit fjärrstyrda. Besluten över
företagens utveckling, investeringar och produktutveckling fattas inte alltid
på den ort där företaget har sin verksamhet. De anställda i företagen får
därigenom mindre inflytande.

Denna utveckling har förstärkts av regeringen vid försäljningar och
börsnotering av attraktiva statliga företag till låga aktiekurser samtidigt som
banker och stora kapitalplacerare favoriseras framför enskilda aktiesparare.

Regeringens agerande i dessa hänseenden befrämjar och förstärker den
ekonomiska maktkoncentrationen i samhället.

Näringspolitiken efter 1976

Påfrestningarna på svensk industri var mycket stora under 1970-talet.
Oljeprisutvecklingen med bl.a. stagnerande världshandel och vikande
konjunktur som följd bidrog till problem för många industriföretag, branscher
och regioner.

Vid regeringsskiftet 1976 fanns ett stort uppdämt behov av strukturinsatser.
Många storföretag inom basindustrierna aviserade stora och för berörda
människor och regioner omfattande strukturförändringar. Ofta ledde dessa
till nedläggning av industrienheter. De centerledda regeringarna påtalade
emellertid företagens sociala ansvar i samband med industrikriser.

Regeringsskiftet 1976 innebar att socialdemokraternas koncentrationsinriktade
näringspolitik ersattes med ett nytt synsätt. Småföretagens utveckling
prioriterades och gavs en central roll. Näringspolitiken isin helhet fick en
decentralistisk inriktning.

Sammantaget innebar den nya inriktningen av näringspolitiken att klimatet
för att driva företag förbättrades. Allt fler satsade på egna företag. I orter
med en betydande omstrukturering av industrin betydde nyetableringen av
småföretag att nya och värdefulla arbetstillfällen skapades.

När socialdemokraterna återkom till regeringsmakten 1982 innebar det
samtidigt en återgång till den mer koncentrationsinriktade näringspolitik
som fanns före 1976. Politiken har främst gynnat de stora företagen på
bekostnad av småföretagen och med en ökande maktkoncentration inom
näringslivet som följd. Enligt vår uppfattning krävs för en långsiktigt positiv
utveckling en ny inriktning av näringspolitiken som tar till vara både de små
och stora företagens möjligheter till ett expansivt näringsliv för att ge en
differentierad näringsstruktur över hela landet.

Näringspolitiken inför 1990-talet

Grundläggande för möjligheterna att föra en offensiv näringspolitik är
utformningen av det ekonomiska systemet.

Enligt centerpartiets uppfattning måste grunden för det ekonomiska
systemet vara en marknadsekonomi byggd på socialt och miljömässigt
ansvarstagande hos individer, intressegrupper och samhälle.

Den ekonomiska politiken måste utgå från en tro på den enskilda
människans initiativförmåga och kreativitet samt vilja till solidaritet och
ansvarstagande för varandra. En sådan politik gagnar bäst landets utveckling.

Denna syn innebär att centerpartiet aldrig kan acceptera förslag som syftar
till att omforma vårt nuvarande ekonomiska system i socialistisk eller
kollektivistisk riktning. Löntagarfonderna som är en del i ett sådant system
måste därför avskaffas.

En huvuduppgift för den ekonomiska politiken är att främja en utveckling
mot bättre regional balans såväl mellan som inom skilda regioner. För att nå
regional balans måste statsmakterna inom alla samhällssektorer utgå från
denna målsättning. Det är med denna utgångspunkt nödvändigt med en
helhetssyn på bl.a. miljö- och energipolitiken, näringspolitiken, arbetsmarknads-,
regional-, trafik-, bostads- och skattepolitiken.

En väl utvecklad infrastruktur i form av vägar, järnvägar och flygförbindel- Mot. 1988/89

ser har stor betydelse för möjligheterna att utveckla och etablera företag. N258

Goda telekommunikationer kommer att bli en allt viktigare förutsättning.

Det ankommer på staten men också på kommuner och landsting att
medverka till en positiv utveckling av infrastrukturen över hela landet.

Ägar- och inflytandefrågorna i svenskt näringsliv måste ägnas större
uppmärksamhet. Ett viktigt mål måste vara att minska det institutionella
ägandet. AP-fonder, löntagarfonder och olika former av investmentbolag är
numera stora ägare, vilket ofta innebär ett passivt ägande. Det innebär också
i stor utsträckning ett fjärrstyrt ägande vilket är till nackdel både ur
regionalpolitisk synpunkt och för de anställda.

Även de små och medelstora företagen måste bli delaktiga i den

harmonisering som sker gentemot EG. Denna får inte ske på de stora

företagens villkor. Det är därför självklart att småföretagen skall vara
välrepresenterade i de olika organ som från svensk sida bereder EGfrågorna.
Vi kan konstatera att regeringen efter förslag från bl.a. centern låtit
småföretagen bli representerade i det särskilda EG-rådet.

För små och medelstora företag kommer också ett omfattande nordiskt
samarbete att vara av stor betydelse. Norden som hemmamarknad måste
utvecklas.

Det är nödvändigt att etiken inom näringslivet ges en ökad uppmärksamhet.
Etikregler bör utformas i samverkan mellan samhälle och näringslivsorganisationer.

De anställdas möjligheter till insyn, överblick och inflytande minskar ofta
ju större företag och koncerner blir. De många internationella företagsfusionerna
understryker vikten av att insyn och fackligt samarbete utvecklas i alla
delar av stora koncerner - genom lagstiftning och internationella överenskommelser.

Kraven på insyn och inflytande måste tillgodoses också på de mindre
arbetsplatserna. Genom den närmare personliga kontakt som finns på
mindre arbetsplatser skapas förutsättningar för de anställdas engagemang
och intresse på ett sätt som ger såväl personalinflytande som arbetstillfredsställelse.
Enligt centerns uppfattning bör i de mindre företagen därför
medbestämmandeavtalen mellan arbetsgivare och anställda slutas på varje
arbetsplats.

Småföretagen bidrar till levande miljöer både i tätorter och på landsbygden
och har stor betydelse för sysselsättningen. I en särskild motion tar vi
bl.a. upp småföretagens betydelse för landsbygdens utvecklingsmöjligheter.

Ett differentierat näringsliv med många små och medelstora företag är också
en garanti mot stora företagsflyttningar till utlandet.

Åtgärder för att stimulera nyföretagandet måste ingå som en viktig del i
näringspolitiken. Det är särskilt viktigt att ta till vara den resurs som kvinnor
utgör för ett ökat nyföretagande. Regeringen bör därför ges i uppdrag att
framlägga förslag för olika stimulansåtgärder i enlighet med förslag som vi

presenterat från centerns sida så att en nyetablering av företag påskyndas. Mot. 1988/89
Detta bör ges regeringen till känna. N258

Decentralisera ägandet

En koncentration i ägandet är inte önskvärd vare sig i offentlig eller privat
regi. Staten är ägare till ett stort antal företag som med fördel kan bedrivas i
privat regi. Därför bör det ske en utförsäljning av statliga företag. Vi
återkommer nedan till detta.

Utvecklingen under de senaste decennierna har inneburit en ökande privat
och offentlig finansiell maktkoncentration. Sparandet och därmed förmögenhetsuppbyggnaden
har dels skett inom den offentliga sektorn bl.a. genom
uppbyggnaden av socialförsäkringssystemet och AP-fonderna, dels inom
skilda typer av privata institutioner som banker, finansbolag, försäkringsbolag
och större företag. Det institutionella ägandet har ökat. Samtidigt har
hushållssparandet varit negativt.

Denna utveckling mot en ägandestruktur med balanserande privata och
offentliga maktkoncentrationer har varit en följd av och haft ett stöd i den
starkt koncentrationsdrivande ekonomiska politik som de socialdemokratiska
regeringarna fört. Denna inställning har också manifesterats i de former
som försäljningen av t.ex. Procordia och UV-shipping fått där de stora,
kapitalstarka institutionella placerarna fått en gynnad ställning.

Enligt vår mening måste formerna för sparande och försäljning av statliga
företag ske i former som innebär ett spritt ägande. Det enskilda aktiesparandet
måste stimuleras bl a för att de stora institutionella placerarna inte skall få
en alltmer dominerande roll i näringslivet. En decentraliserad ägandestruktur
förutsätter också en positiv småföretagsutveckling och regler som
motverkar att redan starka offentliga och privata kapitalintressen ytterligare
kan stärka sin ställning. Detta bör ges regeringen till känna.

Personliga ägandet

Personligt ägande är en viktig drivkraft för att åstadkomma förnyelse och
investeringar i näringslivet. Det är också ett viktigt inslag för att skapa
ägarspridning och därmed ökat inflytande.

För att bredda ägandet och stimulera sparandet bör det göras intressant
och långsiktigt attraktivt. Centerpartiet vill därför införa personliga investeringskonton.

För insättningar med vissa lägsta och högsta belopp erhålles befrielse från
kommunalskatt och statlig grundskatt, men inte från tilläggsskatt. Medlen
från ett personligt investeringskonto får användas utan skattekonsekvens till
investeringar i företag, bostad eller för studier.

Vi utvecklar förslaget om personliga investeringskonton i en annan
motion.

Staten som företagare

Det är samhällets uppgift att ge de allmänna förutsättningarna för att bedriva
industriell verksamhet. Staten kan även genom eget ägande i skilda former

driva olika typer av verksamhet för att tillgodose övergripande målsätt- Mot. 1988/89
ningar. N258

Av regeringens redogörelse för de statliga företagen för år 1987 framgår att
den statliga företagssektorn omfattar 8 affärsverk, 7 kreditinstitut och 96
aktiebolag, där staten äger minst 50%. Affärsverken och de 96 bolagen äger
helt eller delvis 916 bolag, totalt 1030 företag som 1987 omsatte 183 miljarder
kr. De statliga företagen varierar avsevärt i storlek och representerar en
mångfald olika verksamheter. Här finns affärsverk, kreditinstitut, industriföretag
och bolag som ålagts speciella uppgifter av staten t ex Systembolaget
och Penninglotteriet.

Den statliga företagsgruppen representerar således en icke oväsentlig del
av såväl industriell som annan verksamhet.

Statliga företag bör i första hand verka inom sådana områden där staten
har ett särskilt ansvar och väsentligt bättre förutsättningar att bedriva
företagsamhet än enskilda och kooperativa företag.

Staten har ett ansvar för att upprätthålla likvärdig service över hela landet.

Det gäller t.ex. telenätet, järnvägsnätet, flygplatser, post etc.

I vissa situationer är det enbart staten som kan mobilisera tillräckliga
resurser för att lösa särskilda omstruktureringsproblem eller genomföra
omfattande utvecklingsprogram. Det kan vidare av beredskapsmässiga och
regionala skäl vara nödvändigt med statlig företagsamhet. Ett statligt ägande
är i vissa situationer t.ex. av konkurrensskäl ett nödvändigt komplement i en
marknadsekonomi.

Statligt ägande får dock inte bli ett självändamål. En försäljning av statliga
företag eller delar därav behöver inte innebära att statens tillgångar minskar
eftersom intäkterna kan användas till skuldsanering och offensiva investeringar
i infrastrukturen t.ex. järnvägar, tele och post.

Enligt vår bedömning bör det under den kommande treårsperioden vara
möjligt att genomföra försäljningar av statliga företag för ett värde i
storleksordningen 15—20 miljarder, varav minst 4 miljarder under nästkommande
budgetår. Ränteeffekten innebär en minskad belastning på statsbudgeten
med ca 400 milj kr för helår.

Internationella erfarenheter visar på att en utförsäljning av statliga företag
kan åstadkomma en förmögenhetsuppbyggnad genom att det totala hushållssparande!
stimuleras. Detta vore önskvärt även i vårt land. Dessutom skulle
en försäljning med speciella förmåner för anställda och småsparare bidra till
en positiv maktspridning i samhället.

Många av de statliga företagen är vinstgivande och representerar en
möjlighet att generera betydande kapital genom börsintroduktion och
försäljning. Även verksamhetsgrenar inom de affärsdrivande verken kan
komma i fråga. Mot denna bakgrund föreslås i en gemensam motion från c, m
och fp att en försäljning av statliga företag skall inledas.

Småföretagsutveckling

I en offensiv och framtidsinriktad näringspolitik har småföretagsamheten en
strategisk betydelse för möjligheterna att skapa arbete, utveckla industrier
och serviceföretag.

Ca 1 miljon anställda finns i företag med mindre än 200 anställda. Ca Mot. 1988/89
350 000 arbetar i företag med mindre än 10 anställda. Egenföretagarna utgör N258
också en stor och viktig grupp i näringslivet. Dessa företag tillsammans har en
avgörande roll för möjligheterna att skapa tillgång på arbete i landets olika
delar.

Det är särskilt viktigt att genom gynnsamma villkor för de mindre
företagen och nyföretagandet balansera beroendet av de stora företagen och
den internationalisering som pågår inom industrin. Genom ett stort antal
mindre företag kan sårbarheten i näringslivet minska och på den lokala
arbetsmarknaden. Det förutsätter emellertid att småföretagens arbetsvillkor
väsentligt förbättras. De mindre företagen måste främjas i förhållande till
stora. Samhällets regelsystem måste i ökad utsträckning anpassas till
småföretagens förutsättningar.

De mindre företagen svarar ofta för innovationer, teknisk utveckling och
nya affärsidéer. Detta leder ofta till ”avknoppning” av nya företag. Särskilt
påtagligt är detta inom företag i de kunskapsintensiva och tekniskt avancerade
delarna inom näringslivet. Detta bidrar till att skapa ny sysselsättning. De
stora företagen däremot tvingas genom strukturförändringar ofta att minska
antalet anställda vilket skapar problem för berörda regioner.

Sänkta socialförsäkringsavgifter - rättvisa åt småföretagen

För småföretag och egenföretagare är arbetsgivaravgifterna en tung börda
som begränsar möjligheterna till utveckling och nya arbetstillfällen. I flera
avseenden är också avgiftsuttaget orättvist.

Den lägre sjukfrånvaron i de mindre företagen motiverar en väsentligt
lägre sjukförsäkringsavgift. Därför bör sjukförsäkringsavgiften för anställda
i småföretag och bland egenföretagare sänkas. Målet bör vara en sänkning
med ett belopp motsvarande 5 procentenheter av avgiftsuttaget för de första
15 anställda. Ett första steg är en sänkning med 5 % på en lönesumma på
500 000 kr, vilket motsvarar en avgiftsminskning på 25 000 kr.

Genom ett sänkt avgiftsuttag på småföretagen kan de få utrymme till
expansion och möjlighet att anställa fler. En avgiftsreform för småföretagen
är således motiverad utifrån sysselsättangspolitiska skäl.

Egenföretagarna

Egenföretagarnas roll i näringslivet är väsentlig. Skatte- och avgiftsuttaget är
dock orättvist för denna företagsgrupp. Schablonavdraget på 3 000 kr kan
inte utnyttjas av den som är egenföretagare.

ATP-avgift tas ut på hela lönesumman inklusive kapitalavkastning.

Däremot ges ingen pensionspoäng för inkomster under ett basbelopp. Detta
innebär att de tvingas betala ATP-avgift utan att få någon motsvarande
pensionsförmån. Enligt vår uppfattning är detta förhållande inte tillfredsställande.
Orättvisan blir särskilt stor när två makar som arbetar i samma företag
delar på en liten inkomst.

För att skapa ökad rättvisa föreslår vi en ordning där egenföretagare
befrias från socialförsäkringsavgifter upp till ett basbelopp (f.n. 27 900).

Detta innebär över 10 000 kr i minskade avgifter.

Vinstdelningsskatt och löntagarfondsavgift Mot. 1988/89

N2^8

Enligt vår uppfattning skall löntagarfonderna avskaffas. Löntagarfondssystemet
innebär en omfattande överföring av kapital från småföretag till stora
och börsnoterade företag. Detta kapital skulle i stället behövas i småföretagen
för att ge dem ekonomisk stabilitet och resurser för utveckling etc.

I konsekvens med vår syn på löntagarfonderna föreslår vi att den s k
vinstdelningsskatten avskaffas. Likaså den särskilda löntagarfondsavgiften
på 0,2 % som är en del av arbetsgivaravgiften.

Ekonomiska konsekvenser

Våra förslag om förändrade avgiftsuttag innebär sammantaget en sänkning
med 0,2 %. Samtidigt sker en omfördelning av avgiftsuttaget mellan små och
stora företag i storleksordningen 0,9 % av lönesumman. Detta innebär att
alla företag med en lönesumma på drygt 2,5 milj kr får en sänkning av
avgiftsuttaget. Omfördelningen innebär att någon belastning på statsbudgeten
inte uppkommer.

Reformerad företagsbeskattning

Dagens system för företagsbeskattningen är komplicerat och svåröverskådligt.
Det kräver specialkunskaper i ekonomi och juridik, vilket missgynnar
småföretagen.

Dagens skattesystem leder även till stora skillnader i skattebelastning
mellan företag i olika branscher, i skilda tillväxtskeden och med varierande
storlek.

Skattesystemet skapar också skillnader mellan företag med olika lönsamhetsnivåer,
skilda ägarkategorier och varierande skuldsättning. Detta är ofta
till nackdel för småföretagare.

De mindre företagen beskattas generellt klart hårdare än de större. De har
inte lika stora möjligheter till överföringar och till omfattande bokslutsdispositioner.
Därför måste företagsbeskattningen ändras till de mindre företagens
fördel. Detta bör ges regeringen till känna.

Avreglering och regelförenkling

Mångå normer, regler och anvisningar från myndigheterna är svåröverskådliga.
Det är betungande framförallt för små och medelstora företag. Det är
därför viktigt att arbetet med avbyråkratisering och avreglering drivs vidare
med kraft.

Med hänsyn till regeringens långsamma agerande på detta område anser vi
det vara angeläget med en parlamentarisk återförsäkring. Detta kan
lämpligen ske genom inrättande av en parlamentarisk delegation med
uppgift att följa avregleringsarbetet.

Anslagsfrågor m. m.

Hemslöjd och hantverk

Hemslöjd och hantverk har en viktig uppgift i samhället som bärare av
kulturtraditioner och ur sysselsättningssynpunkt.

Hantverksnäringarnas och hemslöjdens möjligheter att upprätthålla sysselsättning
och service i de delar av landet som utsatts för kraftig avfolkning
och med besvärande sysselsättningsläge har inte tillräckligt beaktats. En
utveckling av hantverket och hemslöjden kan bli av stor betydelse för
möjligheterna att skapa arbete i sådana områden.

Av stor betydelse för möjligheterna att bevara och utveckla hantverket är
satsningar på den yrkesinriktade utbildningen. Från centerpartiets sida har vi
vid upprepade tillfällen krävt ytterligare satsningar på lärlingsutbildning,
företagsförlagd utbildning, fort- och vidareutbildning etc. Samverkan mellan
skola och näringsliv har här stor betydelse.

Vi presenterar i en särskild motion våra förslag till åtgärder i syfte att
stödja hantverk och hemslöjd.

Utvecklingsfonderna

De regionala utvecklingsfonderna inrättades 1978 och har en mycket stor
betydelse för att främja utvecklingen av små och medelstora företag.

Fonderna är i dag tillsammans med de resurser det s.k. länsanslaget erbjuder
det bästa instrumentet för att stärka den mindre företagsamheten.

Syftet med utvecklingsfonderna är bl.a. att komplettera övriga institutioner
på kreditmarknaden och ge olika typer av företagsservice till de mindre
och medelstora företagen. Fonderna har därmed en nyckelroll för att förse
den mindre företagsamheten med riskkapital.

De olika utbildningsenheterna, som kanslimässigt är lokaliserade till sex
av fonderna, svarar också för en värdefull service när det gäller företagens
behov av utbildning och kompetensutveckling.

- Småföretagsutveckling

Regeringen föreslår att anslaget Småföretagsutveckling, B 8, kostnaderna
för de regionala utvecklingsfondernas företagsservice och administration
m m skall utgå med 182,5 milj kr. Detta belopp inkluderar även ett anslag för
särskilda informationsinsatser bland småföretagen med inriktning på utvecklingen
inom EG-området.

Utöver regeringens förslag föreslår vi att utvecklingsfonderna får ekonomiska
förutsättningar att stödja satsningar på energi- och miljöinvesteringar
samt teknikutveckling inom denna sektor. Utvecklingsfonderna bör enligt
vår mening få möjlighet att medge amorterings- och räntefrihet för sådana
lån upp till tre år. Det är enligt vår mening, med hänsyn till projektens
angelägenhetsgrad, viktigt att lånevillkoren är förmånliga.

Den socialdemokratiska regeringen har inte vidtagit tillräckliga åtgärder
för att stimulera teknikutvecklingen inom energi- och miljöområdet. Genom
särskilda resurser till utvecklingsfonderna kan småföretagens innovationsförmåga
stimuleras inom denna sektor. Vi föreslår därför att utvecklingsfon- 11

derna får besluta om sådant projektstöd inom en ram upp till 20 milj kr. Vi

Mot. 1988/89
N258

bedömer att anslagsbehovet ökar med 5 milj kr, vilket bör anvisas över Mot. 1988/89
anslaget Småföretagsutveckling. N258

Vi föreslår även att de medel SIND disponerar för nyetableringsinsatser
och som anvisas över anslaget Småföretagsutveckling skall fördelas direkt till
utvecklingsfonderna.

Teko

Regeringens förslag till förändringar av tekostödet innebär att det s k
äldrestödet avvecklas. Över industridepartementets budget anvisas visst stöd
för industripolitiska åtgärder, vilka administreras av SIND. I en särskild
motion om tekofrågor tar vi upp denna fråga och föreslår bl a att tekostödet
förstärks med ytterligare 100 miljoner.

Stöd till enskilda uppfinnare

Det administrativa ansvaret för statens stöd till teknisk forskning och
utveckling har STU. En av de viktigaste uppgifterna för STU är de
innovationsbefrämjande åtgärderna. Särskilt viktigt är stödet till de enskilda
uppfinnarna, vilket vi från centerpartiets sida påtalat vid upprepade tillfällen.
Försöksverksamheten vid Svenska uppfinnarföreningen är positiv, men
enligt vår mening måste ambitionsnivån från statens sida höjas vad gäller det
ekonomiska stödet till enskilda uppfinnare.

Under anslaget F1 redovisas att det finns totalt nära 60 milj kr, vilka inte är
intecknade för något visst ändamål. Enligt vår mening finns därför goda
möjligheter att förstärka stödet till enskilda uppfinnare. Vi föreslår att 10
milj kr genom omfördelning inom anslaget anvisas för detta ändamål.

Europeiskt rymdsamarbete

I budgetpropostionen konstateras kort att de gällande industripolitiska
riktlinjerna på rymdområdet fastlagts 1986 och skall gälla. Utvecklingen har
visat att den ambitionsnivå som gällande riktlinjer innebär är alltför låg och
riskerar innebära att Sverige hamnar vid sidan av den pågående utvecklingen
på rymdområdet. Enligt vår mening bör därför 25 milj kr utöver regeringens
förslag anvisas i syfte att öka möjligheterna för Sverige att delta i intressanta
internationella samarbetsprojekt på rymdområdet som Sverige nu står
utanför, i första hand Columbusprojektet. En ökad satsning på rymdområdet
har även betydelse ur regionalpolitisk synpunkt. Detta förbättrar även
ESRANGEs i Kiruna långsiktiga möjligheter att bedriva en meningsfull och
internationellt konkurrenskraftig verksamhet.

Informationsteknologi i mindre företag

Teknisk forskning och utveckling har stor betydelse för industriell utveckling
och förnyelse. Riksdagen fastställde våren 1987 riktlinjerna för ett treårigt
program. I detta program prioriterades särskilt informationsteknologi,
materialteknik, verkstadsteknik, mikroelektronik m.m.

Det nationella informationsteknologiska programmet, IT-programmet,
består av insatser för grundläggande och målinriktad forskning och av ett

delprogram (IT 4) för industriell utveckling i samverkan mellan staten och Mot. 1988/89
industriföretag. Syftet med programmet är, enligt regeringens proposition N258
1986/87:80, att vidmakthålla den informationsteknologiska kompetensen
och att härigenom minska vårt beroende av omvärlden på detta område samt
att främja en god användning av informationsteknologi.

IT 4-programmet har emellertid blivit en satsning på storföretagen. Mer än
90 % går till projekt där Sveriges största företag är huvudintressenter. Enligt
årets budgetproposition har regeringen ingått ett ramavtal med fem industriföretag
om formerna för att genomföra utvecklingsprogrammet.

I praktiken blir småföretagen utestängda från IT 4-programmet. Detta är
allvarligt med hänsyn till att det är just inom de mindre företagen som det
finns både behov och möjligheter att satsa på informationsteknologi. Det ger
sedan goda förutsättningar för att få informationsteknologisk kompetens och
kunnande spridda över hela landet. De mindre företagen bidrar också till att
skapa en ny näringsstruktur.

Med hänsyn till den inriktning som IT 4-programmet hittills fått är det
motiverat att rikta ett särskilt anslag till de regionala utvecklingsfonderna.

Därigenom kan de aktivt medverka till att främja de mindre företagen i det
informationsteknologiska programarbetet. På detta sätt får de mindre
företagen råd att delta i programarbetet, något som annars är svårt eftersom
de i regel har för små ekonomiska resurser.

Utöver vad regeringen föreslagit bör 10 milj kr tillföras anslaget F 18
Industriell utveckling m m inom informationsteknologiområdet.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställer vi

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om mål för och inriktning av näringspolitiken inför
1990-talet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om stimulansåtgärder för nyetableringsinsatser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om decentraliserat ägande,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om statens ägarroll i näringslivet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om småföretagens betydelse för näringslivets utveckling,

[att riksdagen hos regeringen begär förslag om en omfördelning
av uttaget av arbetsgivaravgifter innebärande

a) en sänkning av sjukförsäkringsavgiften med 5 procentenheter på
en lönesumma upp till 500 000 kr,

b) ett slopande av alla egenavgifter på inkomster motsvarande ett
basbelopp samt

c) en totalfinansiering genom en höjning av avgiftsuttaget i övrigt i
enlighet med vad som anförs i motionen,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om behovet av en reformerad företagsbeskattning,2]

6. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk delegation
tillkallas med uppgift att påskynda avregleringsarbetet inom
näringslivet i enlighet med vad som anförs i motionen,

7. att riksdagen beslutar medge att utvecklingsfonderna får fatta
beslut om stöd till miljö- och energiinvesteringar inom en ram på
20 000 000 kr för budgetåret 1989/90 i enlighet med vad som anförs i
motionen,

8. att riksdagen till Småföretagsutveckling för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag på 187 500 000 kr,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs beträffande de medel som statens industriverk
disponerar för nyetableringsinsatser,

10. att riksdagen anvisar 10 000 000 kr för stöd till enskilda
uppfinnare inom ramen för föreslagen anvisning av medel över
anslaget F1, Teknisk forskning och utveckling, i enlighet med vad som
anförts i motionen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om inriktningen av Sveriges roll i det internationella
samarbetet på rymdområdet,

12. att riksdagen till Europeiskt rymdsamarbete för budgetåret
1989/90 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
25 000 000 kr förhöjt förslagsanslag om totalt 301 323 000 kr.,

13. att riksdagen till Industriell utveckling inom informationsteknologiområdet
m.m. anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
10 000 000 kr ökat anslag om totalt 40 000 000 kr i enlighet med vad
som anförs i motionen,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inriktningen av statens stöd på informationsteknologiområdet.

Stockholm den 20 januari 1989

Olof Johansson (c)

Mot. 1988/89
N258

Karl Erik Olsson (c)

Görel Thurdin (c)

Bertil Fiskesjö (c)

Karin Söder (c)

Gunnar Björk (c)

Gunilla André (c)

Pär Granstedt (c)

Börje Hörnlund (c)

Karin Israelsson (c)

Agne Hansson (c)

Per-Ola Eriksson (c)

Larz Johansson (c)

1 1988/89:Sf278

2 1988/89:Sk369