Motion till riksdagen
1988/89:N251
av Elisabeth Persson (vpk)
Planering för civil produktion vid S A AB-Scania i
Linköping
De senaste årens stora framsteg i nedrustningsförhandlingarna mellan USA
och Sovjetunionen gör att världen för första gången på mycket länge kan
glädja sig åt - visserligen små men likafullt konkreta - nedrustningsframsteg.
Detta måste få till följd att även Sverige omprövar tidigare beslut om
produktion av avancerad krigsmateriel.
Verkställigheten av beslut om svensk nedrustning får inte äventyras eller
fördröjas på grund av att de som arbetar med militär produktion riskerar att
förlora jobben eller att ett avancerat teknikkunnande går förlorat.
Vpk har under en lång följd av år motionerat om att staten tillsammans
med de företag som huvudsakligen står för den militära produktionen ska
utarbeta planer för övergång till civilt utnyttjande av de stora kapital- och
teknikresurser som ligger nedplöjda i krigsmaterielindustrin.
Vår utgångspunkt är att det är orimligt att tusentals arbetare och
tjänstemän, som med sina arbetsinsatser säkrat genomförandet av statliga
beslut, ska ställas inför hotet att bli arbetslösa den dagen det bedöms möjligt
att minska de militära satsningarna. Lika orimligt är det om ytterligt
kostsamma militära beställningar görs - eller fullföljs - i första hand av rent
arbetsmarknadspolitiska skäl och inte utifrån reella försvarsbehov.
”Det är av synnerlig vikt att nedrustning inte leder till arbetslöshet”, skrev
Inga Thorsson i en utredning om vissa nationella aspekter av sambandet
mellan nedrustning och utveckling (1983). Hon anser i betänkandet att staten
tillsammans med berörda företag bör utarbeta konkreta handlingsalternativ
och skapa instrument för en stegvis genomförd omställning och att detta bör
inledas omgående. Hon påpekar vidare att en omställning till civil produktion
erfarenhetsmässigt inte går att genomföra hastigt, utan att det är en
kostsam och tidsödande process, som i vissa fall kan ta upp till tio år för att bli
lönsam.
Utredaren ansluter sig till vpk:s uppfattning om nödvändigheten av
planering för övergång från militär till civil produktion. Och med beaktande
av vad som anfördes i den socialdemokratiska motionen inför JAS-beslutet
1982, nämligen att ”för den framtida planeringen inom flygindustrin bör det
klargöras att något nytt projekt för utveckling av flygplan ej kan vara aktuellt
när utvecklingsarbetet för JAS börjar minska i 1990-talets början”, borde en
planering för övergång till civil produktion på SAAB-Scania i Linköping
varit långt framskriden vid det här laget.
Den tillverkning av civila flygplan som nu pågår vid SAAB-Scania i
Linköping kan uppenbarligen inte, trots statligt stöd, utvecklas i så stor Mot. 1988/89
omfattning att den arbetskapacitet som är bunden i JAS-projektet kan N251
överflyttas till och användas i den civila delen.
Behovet av planering för övergång från militär till civil produktion är alltså
fortfarande påkallat.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär ett program för civilt utnyttjande
av de resurser som frigörs när de statliga militära beställningarna
upphör eller skärs ner vid SAAB-Scania i Linköping.
Stockholm den 21 januari 1989
Elisabeth Persson (vpk)
11