Motion till riksdagen
1988/89:N226

av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c)
Det europeiska rymdsamarbetet

Det tekniskt-vetenskapliga samarbetet i Europa utgör en viktig del av den
europeiska integrationen. Det tekniskt-vetenskapliga samarbetet inom
rymdområdet är det område där Sverige kan delta som likaberättigad part i
det europeiska samarbetet. Det sker genom Sveriges medlemskap i den
europeiska rymdorganisationen ESA.

Det europeiska rymdsamarbetet passerade för drygt ett år sedan en viktig
milstolpe, då de europeiska rymdministrarna församlade i Haag beslöt att
sätta igång utvecklingen av en infrastruktur i rymden för framtida forskning
och praktiska tillämpningar. Ett av motiven var att göra Europa oberoende
av supermakterna för rymdens fredliga utforskande och användning. De
flesta av den europeiska rymdorganisationens (ESA) medlemsländer har
gått in i alla av de tre infrastrukturprogrammen, nämligen utvecklingen av
bärraketen Ariane 5, rymdfärjan Hermes och projektet Columbus. Det
senare utgör Europas bidrag till den av USA initierade internationella
rymdstationen Freedom, som skall vara klar i slutet av 90-talet och som också
omfattar bidrag från Kanada och Japan.

Columbus består av en fast och friflygande laboratoriemodul och en polär
plattform, vilken är en tung satellit, som i framtiden kommer att ersätta
dagens satelliter för rymdbaserad meteorologi och fjärranalys. Såsom
framgår av namnet kommer de polära plattformarna att gå i en bana över
jordens poler.

Regeringen beslöt i december 1987 om ramarna för det svenska deltagandet
i ESA-samarbetet. Beslutet innebar, att Sverige gick med i Ariane
5-projektet med 2 % och i Hermes med 1,3 % av den totala projektkostnaden.
Beslutet omfattade inte Columbus. Orsakerna till detta uppgavs vara
kostnadsstegringar och oklarheten om det kommande utfallet av de då
pågående förhandlingarna med USA rörande användningen av rymdstationen.
Förhandlingarna är nu slutförda med för parterna godtagbara resultat.
Användningen av de europeiska elementen kommer att styras av ESAkonventionens
stadgande om uteslutande fredliga ändamål.

Vi har inhämtat att statens delegation för rymdverksamhet i sin kommande
treårsplan avser föreslå, att Sverige nu går in i Columbus med 1 % av
projektkostnaden. Bakgrunden är bl.a. följande:

Med Norges inträde i ESA som fullvärdig medlem och dess deltagande i
Columbusprojektet har konkurrenssituationen på Nordkalotten förändrats
vad gäller datanedtagning från polära satelliter. Detta har hittills utgjort en
av huvuduppgifterna för Esrange i Kiruna. Det gäller för Sverige att agera så

att utvecklingsmöjligheterna för Esrange härvidlag inte äventyras. Det är nu Mot. 1988/89
som dessa möjligheter avgörs. Som nämnts tidigare kommer de polära N226
plattformarna att i framtiden ersätta de nuvarande fjärranalyssatelliterna i
polär bana.

En annan viktig aspekt är de polära plattformarna som effektiva instrument
i övervakningen av den globala miljön, varom ett omfattande
internationellt samarbete planeras inom ramen för det s.k. Global Changeprogrammet.

En tredje aspekt på Columbusprojektet är av industripolitisk natur. Vissa
system i den infrastruktur som håller på att utvecklas är gemensamma för de
tre programmen. Att stå utanför ett av programmen innebär en allvarlig
nackdel för svensk rymdindustri. Det svenska specialkunnandet som skulle
användas gemensamt i de tre programmen måste nu utvecklas på annat håll i
Europa vad gäller Columbus. Svensk industri kommer alltså att inom sina
specialområden få nya konkurrenter i andra länders industri och därmed se
sin ställning försvagad.

Det är av största vikt att regeringen fattar ett positivt beslut om Sveriges
deltagande i Columbus, så att anmälan om deltagande kan göras före 1 juli i
år. Efter detta datum har industrikontrakten lagts ut på europeisk industri
och Sverige har inga möjligheter att återkomma. Deltagandet innebär
kostnader först från budgetåret 1990/91 med i snitt 42 milj. kr/år för de tre
första åren och därefter med ca 26 milj. kr per budgetår fram till 1998.

Sveriges sammanlagda andel av hela programmet uppgår till ca 297,4 milj. kr
i dagens penningvärde.

När det gäller den nationella rymdverksamheten vill vi framhäva den
utomordentligt stora framgång som den svenska forskningssatelliten Viking
utgjort. Detta gäller såväl dess uppdrag inom norrskensforskningen som den
industriella sidan. Viking byggdes av Saab Space. Genom ett nära samarbete
mellan forskarna och industrin lyckades man genomföra projektet till nästan
halva kostnaden för jämförbara satelliter i Europa.

DFR planerar nu en efterföljare till Viking under namnet Freja, för vilken
man funnit flera intresserade bidragsgivare och deltagare. Det är angeläget
att denna svenska specialkompetens att bygga lågkostnadssatelliter för
forskningens behov får vidareutvecklas. Därför bör anslaget för industriutveckling
ökas under kommande treårsperiod. Ett starkt nationellt program
är viktigt för att få ett optimalt utbyte av ESA-samarbetet.

1* Riksdagen 1988/89. 3sami. NrN225-229

3

Hemställan Mot. 1988/89

N226

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om det svenska rymdprogrammet samt vad i
motionen anförts om nödvändigheten att anmäla Sveriges deltagande i
det europeiska Columbusprogrammet med 1 % före utgången av juni
månad innevarande år.

Stockholm den 20 januari 1989

Jan-Erik Wikström (fp)

Gunnar Björk (c) Per Westerberg (m)

4