Motion till riksdagen
1988/89:N218

av Tom Heyman (m)

Statens pris- och konkurrensverk

Den svenska prisregleringspolitiken har sedan början av 1970-talet omfattat
i stort sett tre former av ingripanden:

1) åtgärder baserade på prisregleringslagen

2) prisövervakningen och åtföljande överläggningar mellan SPK och
berörda foretag samt

3) olika förhandlingar och prisöverenskommelser mellan SPK och enskilda
företag eller företagsgrupper.

Prisregleringspolitiken har blivit ett permanent inslag i den svenska
ekonomiska politiken under de senaste 17 åren, trots att förarbetena till
1973 års prisregleringslag utgick från att prisregleringar enbart skulle vidtas
under korta tidsperioder. I realiteten har priskontrollpolitiken inneburit
långvariga kontroller på en rad områden.

1 kontakten med SPK söker företagen få klarhet i vilka principer och
motiv som är vägledande för SPK vid bedömningen av företagens prissättning
och dispensansökningar. Några entydiga svar lämnas som regel inte
av SPK. Genom att inte lämna ut regler och riktlinjer får SPK en starkare
förhandlingsposition och motparten, företagen, kan inte peka på några
tidigare beslut som kan tjäna som prejudikat eller principer och som
därmed också borde appliceras konsekvent.

I officiella sammanhang önskar SPK framställa sig som ett passivt
ämbetsverk som neutralt administrerar de beslut som regering och riksdag
fattar. Verkligheten ger emellertid en annan bild: SPK är en högst aktiv
och politiserande myndighet som förhandlar med företag och som tar
initiativ till att både införa och avskaffa priskontroller.

1970- och 1980-talens erfarenheter av prisregleringspolitik är övervägande
negativa. Regleringspolitiken har inte haft någon märkbar verkan på
den långsiktiga inflationstakten. Regleringarna har blivit ett permanent
inslag i svensk ekonomisk politik under två årtionden då inflationen varit
högre än under någon annan period av fred i svensk historia. Regleringarna
har inneburit en förändrad situation för företagen. De har ökat osäkerheten
beträffande avkastningen på framtida investeringar och påverkat
spelreglerna inom näringslivet. Förhandlingar och överenskommelser med
SPK har blivit en allt viktigare verksamhet för ett stort antal företag.

Prisregleringskommittén rekommenderade i sitt slutbetänkande från
1981 ett slut på den typ av prisregleringspolitik som bedrevs under 1970talet,
såväl regleringar grundade på prisregleringslagen som den del av
SPKs prisövervakning som direkt påverkat individuella företags prissättning.

Hemställan Mot. 1988/89

N218

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär en avveckling
av den prisreglerande verksamheten hos SPK.

Stockholm den 17 januari 1989

Tom Heyman (m)

16