Motion till riksdagen
1988/89: N216
av Lennart Brunander (c)
Sjuhäradsbygden
Sjuhäradsbygden — uppkallad efter de sju häradena — är den bygd där
den svenska tekoindustrins hjärta klappar snabbast. Sysselsättningen i
Sjuhäradsbygden bärs upp av tekoindustrin, jordbruket och skogsbruket.
Det var knallarna som gjorde bygden känd över stora delar av vårt land,
när man vandrade omkring i gårdarna och sålde tekovaror, som var
tillverkade i Sjuhäradsbygden. Denna anda lever fortfarande kvar. Trots
stora svårigheter i konkurrens med billig import har många livskraftiga
foretag överlevt och siktar nu mot framtiden, efter årets budgetproposition
verkar framtiden dock osäker. Vi har också mycket framgångsrika postorderföretag,
de moderna knallarna. Företagarna har bl. a. med hjälp av den
tekopolitik som igångsatts av regeringen Fälldin förbättrat sina produkter,
gjort företagen effektivare och aktiverat sig både på de svenska och utländska
marknaderna. Att dessa företagare, och alla som arbetar inom
teko, blir besvikna när regeringen sviker både branschen och sina egna
löften, det måste man förstå. I budgeten dras satsningen på teko ner, målen
tas bort, lågprisimporten släpps fri. Tidigare har regeringen tillåtit försvaret
att köpa nya uniformer från utlandet, trots att ett nytt tyg med unika
egenskaper utvecklats av svenska företag på uppmaning av försvarets
materielverk. Vår tekoindustri är, som jag ser det, väl utvecklad med en
produktion av produkter av god kvalitet. En industri värd att satsa på.
Politiskt svek utan motstycke
Nedskärningen av de statliga stimulansåtgärderna till tekoindustrin med
44 milj. kr. eller 2 procent nästa budgetår är bekräftelsen på ett unikt
politiskt svek av regeringen efter valet.
1 rask följd efter valet har regeringen presterat det ena sveket efter det
andra mot landets 660 tekoföretag med ca 29000 anställda, huvuddelen
kvinnor, och en mångfald underleverantörer inom andra branscher.
Import politiken
Före valet deklarerades att lågprisimporten av tekovaror skall öka successivt
och att det fortsatta skyddsbehovet skulle utredas innan multifiberavtalet
löper ut 1991. En månad efter valet aviserades en total avreglering
med ens 1991 utan föregående varning.
EG-harmoniseringen
Mot. 1988/89
N216
Före valet talades varmt om harmonisering med EG — och vid sidan av
neutralitetspolitiken uteslöt regeringen inga samarbetsområden. Efter valet
markerar regeringen ett totalt avståndstagande från en harmonisering
av handelspolitiken med EG och en med EG synkroniserad liberalisering
av lågprisimporten.
Varför skulle Sverige på teko eller något annat område ta på sig rollen av
avstjälpningsplats för varor som EG för sin del stoppar genom kvoter eller
dumpingåtgärder?
EG skyddar sin tekoindustri redan idag betydligt kraftigare än vad vi gör
i Sverige. Mot den bakgrunden verkar det inte logiskt att Sverige tar bort
sitt skydd helt. Det borde vara rimligt att Sverige och EG har samma takt i
avregleringen.
Tekoindustrins andel av industrisysselsättningen
Tekoindustrins andel av industrisysselsättningen i Sverige är enligt senast
tillgängligt material 3,9 procent. Detta kan jämföras med
Det är uppenbart att den svenska tekoindustrin nått en nivå som internationellt
är mycket liten och mycket nära en gräns då en nödvändig
infrastruktur för branschen blir alltför begränsad. Detta medför svårigheter
för branschens fortsatta stabilisering och utveckling liksom i sin förlängning
ökad risk för en minskning av konsumtionsvarubranscherna i
landet.
Tekomålen
Till råga på allt föreslår regeringen nu att de gällande och av riksdagen
fastställda målen för tekopolitiken skall överges — och inga nya formuleras.
Före valet var målet att hjälpa tekoindustrin att inom överskådlig
framtid kunna stå på egna ben.
Regeringens tekopolitik kommer att visa sig förödande. Den är lika
beklämmande från industripolitiska som från handelspolitiska synpunkter.
Tekoindustrins organisationer har bl. a. i skrivelse till regeringen i
höstas ånyo framhållit nödvändigheten av en harmonisering och synkronisering
med EG. Vidare har man utvecklat ett förslag om ett omstruktureringslån
till tekoindustrin inför ett läge 1991 med helt fri import. Ett
tidsbegränsat men kraftigt ökat stöd åt tekoföretagens egna offensiva anpassningsåtgärder.
Riksdagen har nu en möjlighet att trotsa regeringens trolöshet i fråga om
mål och medel för en bibehållen svensk tekoindustri med framtidstro och 8
USA
Japan
Finland
Frankrike
Storbritannien
Västtyskland
11,0%
11,0%
10,1%
9,8%
9,6%
6,4%
möjligheter att satsa offensivt inför 90-talet. Det är nu industrin behöver
tillskott av riskkapital för marknadssatsningar hemma och på export,
produktutveckling, ny teknik och utbildning. Alternativet redan på kort
sikt är nedläggning och/eller utflyttning av produktion och arbetstillfällen.
Ett bortfall av 6 000 — 8 000 sysselsatta inom teko ter sig realistiskt för de
närmaste åren.
Nu gäller det att ställa upp för svensk teko — en energisnål bransch som
ger 5 miljarder i exportintäkter per år och som väger tungt i svensk
industris kvinnosysselsättning.
För Sjuhäradsbygden har tekoindustrin dessutom stort regionalpolitisk!
värde. Det ger oss möjlighet att ha en levande bygd.
Slopat åldersstöd drabbar främst Älvsborg
Älvsborgs län kommer att drabbas särskilt hårt om regeringens förslag om
ett slopat äldrestöd till tekoindustrin får stöd i riksdagen. Länets tekoföretag
mister då ca 35 milj. kr. i direkta sysselsättningsbidrag.
Regeringen föreslår i årets budgetproposition inte någon förlängning av
det särskilda sysselsättningsbidraget för tillverkningsanställda mellan 50
och 65 år inom tekoindustrin (”äldrestödef ’). Det utgår f. n. med 28 kr per
arbetad timme, dock högst 3 procent av lönekostnaderna för personal i
tillverkning.
Satsa på investeringar inom teko
De strävanden som tekobranschen nu gör för att förbättra sin situation
skulle kraftigt försvåras om regeringens planer fullföljs på det sätt som
föreslås. För centerpartiets del har vi föreslagit att merparten av stödet ges
i form av ett utvecklingslån. När företaget visat att man använt detta lån
till investeringar i företaget avskrivs det. På detta sätt blir stödet en hjälp
till offensiva satsningar med förbättrad konkurrens som resultat.
Det är med stor besvikelse som jag måste konstatera att en riksdagsmajoritet
avslog centerpartiets krav om den nyss skisserade omändringen
och förstärkningen av statens insatser för att förnya och effektivisera
tekoindustrin. Även om många tekoföretag visar en positiv utveckling så
finns det också många som är i behov av en teknisk upprustning, insatser
på design och marknadsföring. Centerpartiet har i annan motion upprepat
det krav som tidigare ställdes om införande av utvecklingslån till tekoindustrin.
De förslag som regeringen nu lägger fram gör vårt krav på en
satsning från staten på svensk teko ännu mer motiverat. Regeringens
förslag kommer olyckligt, eftersom vi nu kan skönja en begynnande försämring
av konjunkturen för teko.
Förordningen av tekoprodukter i krisläge
Den överenskommelse som förra året träffats mellan socialdemokraterna
och folkpartiet om de ekonomiska ramarna för försvaret under de närmaste
fem åren och finansieringen av detta kommer att få negativa konsekven
Mot.
N216
ser för många företag i Sjuhäradsbygden. De ökade kostnaderna för det
militära försvaret finansieras delvis med minskningar i civilförsvaret och
det ekonomiska försvaret. För att i en krissituation trygga tillgången på
grundtextilproduktion får mellan 35 och 40 företag i vår bygd ersättning
för att hålla igång tillverkning som annars skulle slås ut. Utöver det att
många sjuhäradsbor kommer att mista sina arbeten, så blir vår beredskap
på sikt dålig på detta område, Det gäller lakansväv, sjukvårdsartiklar,
industriväv osv. Dessa prutningar på civilt och ekonomiskt försvar kan
inte godtas, framför allt av dessa skäl.
Svensktillverkad uniform på den svenske soldaten
Upphandlingen av tekoprodukter, särskilt för försvarets men också för
sjukvårdens behov, har i större utsträckning börjat förläggas till utlandet.
Mest uppmärksammat är försvarets materielverks (FMV) köp av en ny
uniform till försvaret. Ett nytt specialtyg utvecklades av svenska företag i
samarbete och på uppmaning av FMV. När sedan tyget skulle upphandlas
och slutligen tillverkningen av uniformerna skulle beställas hamnade detta
utanför landets gränser. Endast en liten mängd tyg beställdes av de svenska
företagen.
Enligt min uppfattning är försvarets sätt att köpa nya uniformer fel. Ett
just uppträdande mot de svenska företagen hade varit att lägga beställningen
hos dem. Den beställning som nu gjorts är endast en liten del av den
förnyelse av försvarets uniformer som skall ske de närmaste åren. Genom
att köpa uniformer i Sverige får vi en garanti och säkerhet genom att såväl
kunskap som industriell kapacitet finns kvar inom landet. FMVs agerande
kan göra att vi i framtiden står utan denna viktiga resurs.
Även andra delar av offentlig verksamhet bör i sin upphandling ta
hänsyn till detta. Riksdagen bör göra ett uttalande om upphandlingen av
tekoprodukter.
Jordbruket
Även jordbruket betyder mycket för Sjuhäradsbygden. Det är därför viktigt
för oss att den nerbantning av jordbruket som eftersträvas av socialdemokraterna
inte får genomföras. Jordbruket kan genom en riktig jordbrukspolitik
bli den tillgång som centerpartiet visar i sin partimotion. Den
resurs som jordbruksmarken utgör kan utnyttjas inte bara till att producera
livsmedel utan också till att producera råvaror till vår proteinförsörjning,
energiförsörjning, fibrer till massaindustrin och råvaror till den
petrokemiska industrin. Samhället måste inledningsvis ta ett ökat ansvar
för att denna omställning av jordbruksproduktion skall bli möjlig. Med en
sådan politik behåller vi sysselsättningen, en levande bygd och en god
livsmedelsberedskap.
Det kulturlandskap som vårt jordbruk skapat är en stor tillgång som vi
har all anledning att vara rädda om. De idéer som nu allt oftare framförs
om att landsbygden skall utnyttjas för turiständamål förutsätter att det
öppna landskap vi har också skall finnas kvar i framtiden. Med den
Mot. 1988/89
N216
10
jordbrukspolitik som företräds av den socialdemokratiska regeringen
kommer detta inte att bli möjligt. När man nu talar om en levande bygd,
”Hela Sverige skall leva”, då bortser man alltför ofta från det faktum att
ett fungerande jordbruk är den ryggrad som denna levande bygd skall
stötta sig på.
Små och medelstora företag
I Sjuhäradsbygden finns många små och medelstora företag. Som framgår
av vad som redan sagts är de flesta verksamma inom teko men det finns
också många andra branscher representerade. Gemensamt för alla är de
speciella problem som småföretag har. För Sjuhäradsbygden är de små
företagens existens livsavgörande; det är dessa företag tillsammans med
jord- och skogsbruket som gör att Sjuhäradsbygden är en levande bygd och
det vill vi att den skall vara i fortsättningen också.
Hur samhället behandlar de mindre och medelstora företagen har alltså
stor betydelse för Sjuhäradsbygden. Centerpartiet har presenterat en småföretagarpolitik
som ger dessa företag förbättrad konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter
än vad de har idag. Centerpartiet har bl. a. föreslagit
lägre arbetsgivaravgifter för egenföretagare, lägre sociala avgifter för små
företag, gynnsammare skatteregler för småföretag än vad som finns idag
och bättre resurser till utvecklingsfonden; åtgärder som skulle ge dessa
företag mera likvärdiga förutsättningar med storföretagen.
Införandet av kollektiva löntagarfonder är direkt negativa för Sjuhäradsbygden.
Fondema drar kapital från bygden och och våra företag samt
placerar dessa pengar på andra företag i andra regioner. Vad det handlar
om är en miljonrullning från Sjuhäradsbygden, på lite sikt kan detta bli
mycket negativt och allvarligt. Fonderna bör av denna och andra orsaker
avvecklas.
Offentlig verksamhet
För att arbetsmarknaden skall bli så differentierad som möjligt är det
viktigt att till bygden även knyta offentlig verksamhet. För Borås och
Sjuhäradsbygden har därför uppbyggnaden av högskolan, lokaliseringen
av provningsanstalten och S1FU varit bra. Sjuhäradsbygden har trots detta
en liten andel offentlig verksamhet. Det är därför angeläget att också i
fortsättningen vara uppmärksam på detta och när det blir aktuellt tillföra
bygden mer av statlig verksamhet.
Hemställan
Med hänvisning till vad som anförts hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om målsättningen för den svenska tekopolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen sägs om utvecklingslån till tekoindustrin,
Mot.
N216
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om importbegränsningar av lågprisimporten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om resurser till det ekonomiska försvaret,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om offentlig upphandling av tekoprodukter,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en ny jordbrukspolitik,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att förbättra situationen för små
och medelstora företag,
8. att riksdagen beslutar avskaffa löntagarfonderna,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om lokalisering av offentlig verksamhet.
Stockholm den 18 januari 1989
Lennart Brunander (c)
Mot. 1988/89
N216
12