Motion till riksdagen
1988/89:N211

av Birgitta Hambraeus m.fl. (c)
Statligt stöd till ett linberedningsverk

Riksdagen har beslutat utreda stöd till linodling, främst spånadslin, efter
bifall till motioner från centerpartiet. I februari 1987 kom utredningen ^'Inhemsk
odling och beredning av lin” (Göran Kuylenstjerna). I årets budgetproposition
bil. 14 sid.22 anger regeringen att en del av de 50 milj.kr. som
SJFR, skogs-och jordbrukets forskningsråd, fått (från miljöavgifter på
jordbruket) kan användas till växtförädlingsprogram för lin, forskning kring
linfröets biokemiska egenskaper och frågor som rör beredningsteknik. Den
15 september 1988 fick styrelsen för teknisk utveckling (STU) i uppdrag att
utreda linets industriella användning. Uppdraget ska redovisas senast den 31
mars 1989.

Det är viktigt att den industriella beredningen av spånadslin inte glöms
bort. Linet, såväl olje- som spånadslin, såväl halm som fiber kommer att
kunna användas i många sammanhang, exempelvis inom byggnadsindustrin.
Fortfarande vill vi emellertid även ha odling och beredning för att få råvara
till äkta, starka lingarner.

Intresset för lin är stort i vårt land. Vi har odlat lin i 3000 år. Sverige har en
lång hantverkstradition i hushållens vävning. Fortfarande finns det utomordentligt
skickliga konsthantverkare inom landet i linnedamast och knyppling,
vilket är en kultur som vi bör stödja. Till dessa hantverk behövs ett
lingam av god kvalitet. Det blir allt svårare att tillgodose behovet av bra
lingam spunnet av den långa fibern.

Lin är mångsidigt användbart.Genom linnelakan undviker man liggsår.
Linfibern används i många industrier: till hushållslinne, till tapeter, i
konfektionsindustrin. Dessutom finns många användningsområden för linfrö.
Även spånadslin ger god skörd av frö.

Inom jordbruket är lin en mycket lämplig växlingsgröda i södra och
mellersta Sverige.

Problemet är inte att odla utan att bereda linet. Det är inte främst forskning
utan handling som behövs! Det är hög tid att samhället ser till att ett
linberedningsverk byggs. Den bästa rötningsmetoden ur kvalitetssynpunkt
är fortfarande varmvattenrötning så som vi hade i Laholm 1940-66. Hög
mekanisering är nödvändig för att få ner arbetskostnaderna. Målet måste
vara att få fram den långa fibern, tågan av god kvalitet, som råvara till goda
lingarner. Fröet och alla delar av linhalmen bör kunna bli ekonomiskt
givande restprodukter. I Väst-Europa får både odling och beredningsverk
statligt stöd. Ett linberedningsverk bör snarast byggas med statligt stöd.

Hemställan Mot. 1988/89

... N210

Vi föreslår

att riksdagen hos regeringen begär ett skyndsamt förslag till finansiering
av ett linberedningsverk i enlighet med vad som anförts
i motionen.

Stockholm den 19 januari 1989
Birgitta Hambraeus (c)

Stina Gustavsson (c)

Gunhild Bolander (c)