Motion till riksdagen
1988/89:N210

av Sten Svensson (m)
Kollektiva sakförsäkringar

Försäkringsverksamheten i Sverige grundar sig på fri konkurrens på en
öppen marknad. Denna förutsättning riskerar att slås sönder om t.ex.
fackförbund tillåts teckna kollektiva hemförsäkringar för sina medlemmar
hos ett enda bolag. Effekten blir högre hemförsäkringspremier för alla
kategorier. När fackförbundsavdelningar och verkstadsklubbar tecknat
kollektiva grupplivförsäkringar har det inträffat att offerter inte inhämtas
från andra försäkringsbolag än Folksam. Detta är betänkligt och än mer
betänkligt är att sådana försäkringar har tecknats hos Folksam trots att andra
bolag har erbjudit bättre och billigare alternativ. Tecknandet av hemförsäkringar,
bilförsäkringar m.m. bör till försäkringstagarnas fromma utsättas för
samma konkurrens som all annan verksamhet.

Fackliga organisationer har dessutom - endast genom styrelsebeslut anslutit
alla sina medlemmar utan inträdesanmälan. Dessutom har i en del
fall maka eller make till gift medlem anslutits automatiskt om inte reservation
har anmälts inom viss tid. Vidare har beslut fattats om att premien skall dras
på lönen, d.v.s. man förutsätter att den som inte reserverar sig, automatiskt
har medgett att avdrag på lönen får ske.

För personer som inte får plats inom de kollektiv som kan avtala om
gruppförsäkringar kan det i framtiden bli svårt att få erforderligt försäkringsskydd
till rimlig kostnad. Den solidaritetstanke som hittills präglat försäkringsväsendet
skjuts alltså åt sidan.

Från bl.a. fackliga organisationers sida hävdas att en lagstiftning som slår
vakt om kravet att gruppförsäkringar skall grundas på individuellt anslutning
skulle innebära intrång i föreningsrätten. Om man inte rent av betecknar en
obligatorisk gruppförsäkring som legitim hänvisar man till reservationsrätten
som en tillräcklig eftergift. Ett sådant synsätt kan inte accepteras! Uppläggningen
har varit och är alltjämt i huvudsak att den enskilde fackmedlemmen
ansluts kollektivt till Folksams hemförsäkring. För att bli fri från försäkringen
(något som han inte själv har beställt) måste han skriftligen meddela
fackföreningen att han inte vill ha den aktuella hemförsäkringen. Dessutom
är det så - trots meddelandet till fackföreningen att han inte vill ha försäkring
- att han i vissa fall inte får tillbaka kostnaden för försäkringen.

Den här metoden som är en form av negativ försäljning- en säljmetod som
Konsumentverket i andra sammanhang starkt reagerat mot men här blundat
för - har gett till resultat att uppskattningsvis 150 - 200 000 svenska hushåll
idag alldeles i onödan betalar för två eller flera hemförsäkringar. (Om

exempelvis TV-apparaten stjäls får man ju inte igen två stycken bara för att Mot. 1988/89
man tecknat två hemförsäkringar.) N210

För konsumenten är det en självklar rättighet att han själv får välja
inköpsställe samt de varor och tjänster som han vill ha. Den självklarheten
borde även gälla vid köp av hemförsäkring.

Ny aktualitet

Frågan om kollektiva hemförsäkringar har fått ny aktualitet genom det beslut
som riksdagen fattade den 8 juni 1988 innebärande att A-kassefonderna
skulle slopas och överföras till de fackliga organisationerna.

Bakgrunden till beslutet var enligt en uppgift i LO-tidningen den 22 april
1988 att just avkastningen från A-kassefonderna diskuterats som en möjlighet
att finansiera en kollektiv hemförsäkring i Folksam för hela LOkollektivet.

Av A-kassefondernas medel på 2,5 miljarder kronor tillfaller LO omkring
1,5 miljarder. Det är med avkastningen från dessa fonder som man nu betalar
premierna för den kollektiva hemförsäkringen i Folksam. De senaste åren
har fondernas egen finansiering varit ringa. Huvudsakligen (95 %) har
skattemedel/arbetsgivaravgifter stöttat upp fonderna. Det är mycket stötande
att arbetsgivaravgifter och skattemedel indirekt används för att finansiera
LO:s kollektiva hemförsäkring i Folksam. Detta innebär ett mycket allvarligt
hot mot den fria konkurrensen på försäkringsområdet.

Det är ju ganska fantastiskt att pengar nästan helt insamlade via skatter för
ett ändamål som alla finner högst angeläget skall lämnas över till de fackliga
organisationerna utan krav på hur de skall användas.

Istället bör en allmän arbetslöshetsförsäkring skapas, vilket tas upp i
särskilda moderata motioner, som jag här hänvisar till. Där framförs den
naturliga tanken att fondmedlen skall användas för sitt ändamål - ersättning
till arbetslösa!

Staten måste ha möjlighet att skydda individerna mot kollektiva beslut
som i onödan begränsar deras valfrihet. Dessutom gäller det att förhindra att
vissa organisationer medverkar till skadliga förändringar inom försäkringsväsendet.

Det är således angeläget att regeringen med det snaraste tar slutlig
ställning till försäkringsverksamhetskommitténs betänkande om gruppförsäkring
och därvid låter reservanternas synpunkter bli vägledande. Riksdagen
bör sålunda få förslag till en lagstiftning som innebär att kollektiv
sakförsäkring skall vara baserad på individuell anslutning.

Hemställan

Med åberopande av vad som ovan anförts, hemställer jag

att riksdagen hos regeringen begär förslag till en lagstiftning som
innebär att kollektiv sakförsäkring skall vara baserad på individuell
anslutning.

Stockholm den 16 januari 1989

Sten Svensson (m)