Motion till riksdagen
1988/89:N207

av Per-Ola Eriksson (c)
Norrbottens järnverk

Regeringen begär i årets budgetproposition - bilaga 14, E 2 - ett bemyndigande
från riksdagen för att avveckla Norrbottens Järnverk AB (NJA).
Bolaget har, enligt föredragande statsråd, inte längre någon uppgift att fylla
och bör därför likvideras.

Regeringens förslag innebär att bolagets tillgångar som består i en fordran
på staten av 450 milj. kr och likvida medel av ca. 60 milj. kr skall tillföras
statskassan.

Det är ett anmärkningsvärt förslag som regeringen begär riksdagens
bemyndigande för. Utöver att den utan föregående information till berörda,
t.ex. fackliga organisationer och länsmyndigheter, vill likvidera ett sedan
länge verksamt bolag i Norrbotten och beröva länet en betydande kapitaltillgång
som istället skulle kunna användas för näringslivsutveckling.

Regeringen visar med sitt förslag hur motsägelsefull och inkonsekvent dess
politik är mot det hårdast arbetslöshetsdrabbade länet i vårt land.

Den 1 juli 1988 beslutade riksdagen om regeringens proposition om
särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län m.m. (prop. 1987/
88:86). Åtgärdsförslagen i den propositionen beräknades till ca. 791 milj. kr.
Nu föreslår regeringen att ett bolag som verkar i länet skall likvideras och
dess tillgångar på ca. 510 milj. kr återföras till statskassan.

Förslaget bör jämföras med den inställning regeringen haft till Saab och
Volvo som fått flera miljarder för att uppföra nya bilfabriker i Malmö
respektive Uddevalla. I dessa fall har de två företagen tillförts pengar, medan
man beträffande NJA väljer en motsatt väg.

Bolagets ränteintäkter på de 450 milj. kr som sedan 1983 utgjort fordran på
staten har inte fått stanna kvar i bolaget utan har omvandlats till utdelning på
statskassan.

Budgetåret 1987/88 uppgick ränteintäkterna till ca. 46,6 milj. kr. För
budgetåret 1988/89 beräknas ränteintäkterna uppgå till ca. 44,3 milj. kr.
Även under de föregående åren har ränteintäkterna uppgått till ungefär
motsvarande belopp, som sedan omvandlats till utdelning till statskassan.
Således har det Norrbottenbaserade NJA under en lång följd av år tillfört
statskassan betydande belopp i utdelning.

Visserligen bedriver NJA numera inte någon rörelse sedan jämverksrörelsen
1978 upphörde i samband med bildandet av SSAB, Svenskt Stål AB. Det
finns ändå ett starkt länsintresse i Norrbotten att behålla bolaget för att på ett
lämpligt sätt aktivera dess tillgångar för utveckling av olika näringsverksamheter.
Detta har också mycket klart kommit till uttryck i olika framställ

ningar till regeringen från länsmyndigheter, fackliga organisationer m.fl. Mot. 1988/89

Så sent som i januari 1988 framfördes i bred politisk enighet inom N207

länsstyrelsens styrelse konkreta förslag hur NJA och dess tillgångar skulle
kunna användas för den regionala utvecklingen i Norrbotten.

När nu regeringen föreslår att NJA skall likvideras måste detta tolkas som
att regeringen avsiktligt vill undanröja möjligheterna att aktivera bolaget för
näringslivsutveckling i Norrbotten. Detta är mycket anmärkningsvärt.

Även om sysselsättningsläget förbättrats som ett resultat av den mycket
långa internationella högkonjunkturen kvarstår alltjämt stora problem i
Norrbotten. Det råder långt ifrån balans mellan Norrbotten och andra
regioner i landet. Arbetslösheten är fortfarande mycket hög i länet och
avfolkningen fortsätter i flera av länets kommuner.

Under 1980-talet har de stora basindustrierna genomgått en omfattande
strukturomvandling och rationaliseringar med betydande personalminskningar
som följd. Det har bidragit till en stor avfolkning av Norrbotten.

Länets befolkningstal understiger kraftigt den målsättning som en enig
riksdag lade fast i 1982 års regionalpolitiska beslut. Då fastställdes att
planeringstalet för Norrbotten år 1990 skall vara 267 000 personer. Jämfört
med dagens folkmängd skulle det behövas en folkökning med ca. 5 400
personer fram till 1990 för att nå den av riksdagen fastställda målsättningen.

I detta perspektiv framstår det som mycket oklokt att likvidera ett bolag
med betydande tillgångar och möjligheter att skapa industriell tillväxt.

Norrbotten behöver tillföras företag med starka ekonomiska resurser istället
för att berövas tillgångar.

För att förverkliga regionalpolitiska mål och få en långsiktigt positiv
utveckling i hela Norrbotten behövs det förnyelse av närings- och regionalpolitiken.
Tyngdpunkten i åtgärderna måste också flyttas från central till
regional nivå.

Sedan 1978/79 års riksmöte har centern i riksdagsmotioner föreslagit att
Norrbotten skall få del av vinsterna från vattenkraften. Genom att använda
vinsterna från vattenkraften till produktiva och regionalpolitiskt motiverade
investeringar skulle en helt ny ekonomisk situation åstadkommas i Norrbotten.
I detta sammanhang skulle NJA med dessa tillgångar kunna fylla en
viktig organisatorisk uppgift.

Det finns därutöver flera andra möjligheter att använda den drygt halva
miljard kronor som utgör tillgångar i NJA. Den årliga avkastningen på dessa
pengar skulle kunna vara ett betydelsefullt tillskott för att främja forskning
och utveckling i Norrbotten. Exempelvis kan NJA användas för exploatering
av högteknologiska forskningsresultat som uppnås genom Norrbottens
forskningsråd.

Andra möjligheter kan vara att använda NJA:s tillgångar som riskkapital
för att etablera affärs- och produktidéer inom företag med anknytning till
stålindustrin i länet, t.ex. SSAB och Plannja AB.

Många gånger har länsmyndigheterna i Norrbotten fått vända sig till
regering och riksdag för att få ekonomiska resurser att utveckla näringslivet.

Det har också resulterat i ett flertal olika s.k. Norrbottenspaket såväl under
regeringsåren 1976-1982 som under den socialdemokratiska regeringsperio

den. Därför är det mycket illavarslande att regeringen nu begär riksdagens Mot. 1988/89
bemyndigande för att likvidera Norrbottens Järnverk AB. N207

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens begäran om bemyndigande att
avveckla Norrbottens Järnverk AB,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om Norrbottens Järnverk AB:s möjligheter till
näringslivsutveckling i Norrbotten.

Stockholm den 16 januari 1989

Per-Ola Eriksson (c)