Motion till riksdagen
1988/89:N201

av Britta Bjelle (fp)
Kollektiv hemförsäkring med reservationsrätt

Mot.

1988/89

N201-204

Ca 443 000 LO-medlemmar omfattas i dag av kollektiv hemförsäkring.
Försäkringsformen har sanktionerats av regeringen, som ställt sig bakom
försäkringsverksamhetskommitténs förslag om kollektiv hemförsäkring med
reservationsrätt. Riksdagen har tidigare år behandlat motioner som ställt sig
kritiska till en kollektiv hemförsäkring och begärt en lagstiftning på området.
Motionerna har avslagits av kammaren. Den kollektiva hemförsäkringen har
nu funnits ett antal år och vi kan börja skönja de negativa effekter som en
sådan försäkring har för den enskilde konsumenten samt för en sund
utveckling av försäkringsväsendet. Det finns en rad negativa konsekvenser,
som vare sig försäkringsverksamhetskommittén, regeringen eller riksdagen
tagit hänsyn till.

Subventionering

Försäkringspremien varierar för en hemförsäkring beroende på vilken risk
försäkringen är utsatt för. En sådan riskfaktor som tillmäts stor betydelse är
var i landet hushållet är beläget som skall försäkras. Stockholmstrakten är
exempelvis indelad i flera riskområden av försäkringsbolagen (upp till nio
områden) där premien varierar mellan ca 500 kr. och 1 400 kr. Denna
variation uppstår trots att en annan riskfaktor nämligen försäkringsbeloppet
har hållits konstant. I det här fallet försäkringsbeloppet 300 000 kr.

Den här variationen i försäkringspremien bygger på skälighetsprincipen i
försäkringsrörelselagen som innebär att premien skall vara skälig i förhållande
till den risk som försäkringen täcker och på ett skäligt sätt fördelas mellan
försäkringstagarna.

För kollektiv hemförsäkring varierar premien vanligtvis i enbart tre
riskområden, Stockholm, Göteborg och Malmö samt landet i övrigt. I
Stockholm är premien för en kollektiv hemförsäkring ca 300 kr. och för
riskområdet landet i övrigt ca 200 kr.

För en konsument som bor i Stockholm kan premien för en hemförsäkring
således bli antingen ca 1 400 kr. eller ca 300 kr. beroende på om han är
medlem i en fackförening som tillhandahåller en kollektiv hemförsäkring
eller ej.

Utifrån skälighetsprincipen kan man fråga sig vem som betalar för lite eller
för mycket, personen A som tecknat en individuell hemförsäkring i
Stockholm med en premie på 1 400 kr. eller A:s granne B som tecknat en

1

1 Riksdagen 1988189.3sami NrN201—204

kollektiv hemförsäkring med premien 300 kr. och där båda har behov av ett Mot. 1988/89

försäkringsskydd på 300 000 kr. N201

Hemförsäkringar är ingen god affär för försäkringsbolagen. Förlusterna
var för hemförsäkring under 1987 196 milj. kr. Motsvarande siffra 1986 var

193 milj. kr. Med hänsyn därtill är det uppenbart att svaret på frågan är att
kollektiv hemförsäkring antingen subventioneras av individuellt tecknad
hemförsäkring eller att premienivån på kollektiv hemförsäkring satts lågt för
att ”köpa in sig på” marknaden.

Kollektiv hemförsäkring innebär också att kollektivt hemförsäkrade
hushåll i landsorten subventionerar kollektivt hemförsäkrade hushåll i
storstäderna. En ungdom som nyligen flyttat hemifrån boende i t.ex. Piteå
med ett försäkringsbehov av 100 000 kr. betalar för en kollektiv hemförsäkring
ca 200 kr. Ett äldre hushåll i Stockholms innerstad med ett försäkringsbehov
av 300 000 kr. betalar för en kollektiv hemförsäkring ca 300 kr. Här är
premie variationen 1:1,5.

För en individuellt tecknad hemförsäkring, som tar hänsyn till riskskillnaderna
och tillämpar skälighetsprincipen, är premievariationen 1:7 under
ovanstående förutsättningar.

Dubbelanslutning

Kollektiv hemförsäkring med reservationsrätt innebär inte bara ett orättvist
premiesystem utan medför också att hushåll blir dubbelförsäkrade. I dag
beräknar man att ca 100 000 LO-medlemmar är helt i onödan dubbelförsäkrade.

Orsaken härtill är att regeringen accepterat s.k. negativ avtalsbindning
eller reservationsrätt för kollektiv hemförsäkring mellan fackföreningar och
dess medlemmar.

Näringsidkare får inte använda sig av negativ avtalsbindning gentemot
konsument. Utifrån detta utgår givetvis konsumenterna ifrån - och med rätta
- att de inte behöver tacka nej eller reservera sig mot ett erbjudande om en
tjänst eller vara som de inte beställt för att undvika att bli bundna av
erbjudandet. Detta oavsett om erbjudandet kommer från en näringsidkare
eller en fackförening.

Att i den här situationen tro att information skulle lösa problemet med
dubbelförsäkring är att ta för lätt på problemet. Det har ju också visat sig i
praktiken att det inte är möjligt att genom information eliminera problemet.

Lösningen på problemet är att även på det här området förbjuda negativ
avtalsbindning.

I praktiken kan den negativa avtalsbindningen eller reservationsrätten för
kollektiv hemförsäkring betyda att en LO-familj, där mannen är med i
Målareförbundet, hustrun i Kommunalarbetareförbundet och sonen i Elektrikerförbundet
har tre hemförsäkringar, varav två till intet värde, men de
betalar ändå för alla tre försäkringarna.

2

Hemställan Mot. 1988/89

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar om en översyn av de negativa konsekvenser
som den kollektiva hemförsäkringen med reservationsrätt föranlett
för konsumenterna samt de konsekvenser som den kollektiva hemförsäkringen
med reservationsrätt får för en framtida sund utveckling av
försäkringsväsendet.

Stockholm den 13 januari 1989

Britta Bjelle (fp)