Motion till riksdagen
1988/89 :L211

av Håkan Hansson m.fl. (c)
Behovet av nya företagsformer

Strukturomvandlingen i det svenska näringslivet har under det senaste decenniet
varit betydande. Denna har till stor del varit betingad av den strukturkris
som svensk råvaru- och tung verkstadsindustri genomgick under 70talets
andra hälft. Förändringen från traditionell företagsstruktur till ökade
inslag av forsknings- och kunskapsintensiv industri har sina orsaker i en
allmän strukturell utveckling i samhället — från industrisamhälle till informations-
och kunskapssamhälle. Framförallt är det den privata tjänsteproducerande
delen av svenskt näringsliv som svarar för den snabbaste expansionen.

Dock bör sägas att ur total samhällsekonomisk synvinkel kommer den
traditionella råvaru- och verkstadsindustrin fortfarande för lång tid framöver
att spela den mest centrala rollen. De senaste årens rådande högkonjunktur
och gynnsamma valutaläge har med all önskvärd tydlighet visat
detta. Exempel på dessa är skogsnäringen, stål- och bilindustrin.

Den strukturella förändringen i samhället accentueras också av en motsvarande
utveckling inom den offentliga sektorn. Verksamheter som hittills
helt eller delvis bedrivits i samhällets regi övergår i en framväxande privat
tjänstesektor.

Icke förty ökar de nya industri- och företagsgrenarna sin roll i det svenska
näringslivet. De teknik- och forskningsprogram kombinerade med en
offensiv industripolitik som initierades av de centerledda regeringarna i
slutet av 70-talet och början av 80-talet har för denna näringspolitiska förnyelse
spelat en viktig roll.

De nya industrigrenarna

Den s k forskningsintensiva industrin idag har sin geografiska tyngdpunkt i
Stockholm, Uppsala, Västmanland och Östergötlands län. Enligt SCB-statistik
sysselsätter den idag i genomsnitt ca 100 000 personer. Tillväxten under
det senaste decenniet ligger i genomsnitt på 40 %.

Den väntas stå för en fortsatt snabb produktions- och sysselsättningstillväxt
under kommande åren. Ökningen väntas ske dels genom expansion
bland befintliga stora företag, dels genom produktionsdifferentiering hos
företag som nu har sin inriktning mot kunskapsintensiv produktion. Den
starkaste dynamiken bedöms dock ligga hos nya, mindre och medelstora
företag.

Den kunskapsintensiva industrin har en betydligt större regional spridning.
Totalt finns det inom denna industrigren ca 230 000 anställda. Samti

digt som sysselsättningen inom övriga delar av industrin under 70- och 80- Mot. 1988/89

talen minskat med 130 000—150 000 anställda, har denna sektor visat på en L211

ökad sysselsättning — framförallt de senaste åren. Sektorns starka ställning

baseras i hög grad på en betydande tillväxtpotential inom högteknologi,

med stark profilering av produkter, hög kvalitet riktade till prisokänsliga

marknader.

Den kunskapsintensiva industrin bedöms i framtiden på en växande internationell
marknad ha betydande expansionsmöjligheter. Både inom den
FOU- och kunskapsintensiva industrin ligger den strategiska och långsiktiga
förnyelsen av svenskt näringsliv.

Utvecklingsdrag för tjänstesektorn

Den privata tjänstesektorns roll och betydelse i det svenska näringslivet
ökar — även om stora variationer finns mellan olika branscher. Det gemensamma
för denna del av svenskt näringsliv är att den domineras av småföretagande.

Tjänsteföretagen som erbjuder s k hushållsinriktade tjänster sysselsätter
idag ca 420 000 personer. En betydande hemmamarknadsbaserad sektor.

Detaljhandeln väntas få en fortsatt svag sysselsättningsutveckling medan
däremot företag med verksamhet inom kultur, fritid, privat hälso- och sjukvård
beräknas öka. Exempel som här kan nämnas är programproduktionsbolag
för etermedia, personaldrivna vårdcentraler och föräldrakooperativa
daghem.

Tjänstesektorn med inriktning mot företag omfattar idag ca 330 000 anställda.
I denna ingår partihandeln med knappt 200 000 anställda och den
sk uppdragsverksamheten med 130 000 anställda. Båda näringsgrenarna
har en positiv tillväxt. Den starkaste ökningen förväntas ske inom uppdragsverksamheten
som inom de närmaste åren beräknas öka med ca
60 000 yrkesverksamma.

Uppdragssektorn är en utpräglad småföretagssektor med en lokalisering
i huvudsak till de större tätorterna. På senare år kan dock inom delar som
teknisk uppdragsverksamhet, datacentraler, systemering, programmering
samt kamerala och ekonomiska tjänster skönjas en ökad etablering också i
mindre orter.

Företag med tjänster som riktar sig både till företag och hushåll sysselsätter
idag ca 670 000 personer. Denna grupp omfattar flera olika näringsgrenar.
Här finns transport, televerksamhet och finansiella tjänster men också
mera stagnerande branscher som reparation och näringar med hantverksmässig
inriktning. Andra expanderande sektorer utgörs av hotell, restauranger,
fritids- och turistverksamhet. Det senare en växande exportnäring.

Betecknande för de här redovisade branscherna inom svenskt näringsliv
är deras i högre grad kunskapsintensitet mer än kapital- och arbetskraftsintensitet.
I synnerhet gäller detta högteknologiska och specialiserade näringsgrenar
men också de mest expanderande delarna inom tjänstesektorn.

Till skillnad från den traditionella industrisektorn spelar kunskapsinnehållet
en större avgörande roll som substans och produktionsfaktor i dessa
företag. Mer än i andra företag utgör de enskilda människornas specifika 15

kunskap och kompetens en förutsättning för företagens konkurrenskraft Mot. 1988/89
och utvecklingsförmåga. L211

Även om dessa företag också är kapitalintensiva är kapitalets relativa roll
mindre. Detta särdrag för denna framtidsinriktade del av svenskt näringsliv
och nya syn på relationen mellan olika produktionsfaktorer åsidosätter
industrisamhällets gamla doktrin om motsättningen mellan arbete och kapital.

En bristande förståelse och insikt om det nya näringslivets speciella betingelser
och krav riskerar att hämma tillväxten och utvecklingen av kunskapsintensiva
företag. Förnyelsen i svenskt näringsliv relativt utvecklingen
i våra vanligaste konkurrentländer går långsamt. Några orsaker till detta
är otidsenlig lagstiftning inom associationsrätten och avsaknad av extern
riskkapitalmarknad för utvecklingsbolag som stimulerar till långsiktigt
risktagande.

Eftersom betydande delar av svensk FOU- och kunskapsintensiv industri
kommit att finansieras och ägas av storföretag, har de också ägar-, lönsamhets-
och produktionsmässigt kommit att behandlas som traditionellt producerande
dotterföretag. Flertalet av dessa företag drivs i aktiebolagsform
och åsätts därmed helt följdriktigt de krav på avkastning som gäller enligt
aktiebolagslagens intentioner. Detta leder erfarenhetsmässigt till att många
FOU- och kunskapsintensiva företag alltför snabbt åsätts ett för högt avkastningskrav.
Skälet till detta är att dessa företag oftast värderas för högt. Anläggningar
övervärderas — trots att det i denna typ av företag är humankapitalet
som utgör den viktigaste tillgången och konkurrensfördelen. Humankapitalet
eller den kunskap som de anställda representerar går inte att
värdera som tillgångar i företaget efter aktiebolags- och bokföringslagens
regler. Kunskapskapitalet utgör endast en tillgång så länge det finns i företaget.
När en medarbetare slutar sin anställning försvinner också delar av
substansen och värdet i företaget.

Den bristande förståelsen eller insikten om detta är den vanligaste orsaken
till att många kunskapsintensiva och framtidsinriktade företag visar
dålig lönsamhet eller hämmas i sin utvecklingskraft.

Därför finns starka skäl att hitta nya former för att stimulera FOU- och
kunskapsintensiv företagsamhet i första hand som fristående små och medelstora
företag. De verksamma i kunskapsföretaget — som utgör det reella
värdet i företaget — måste framdeles på ett annat sätt än i traditionella
tillverkningsföretag knytas till företagets verksamhet. Den enskildes identifikation
med företaget måste i en FOU- och kunskapsintensiv verksamhet
vara mycket stark för att verksamheten skall kunna bli framgångsrik.

Kapitalassociation — vanligen aktiebolagsformen — har därför för
många av dessa företag visat sig olämplig eller direkt ett hinder för utveckling.
För denna typ av företag finns idag ingen ändamålsenlig associationsform,
vilket i sin tur påverkar värderings- och skattefrågor. Därför måste
istället en ny företagsform företrädesvis byggd på personassociation utvecklas.

Redan idag finns den ekonomiska föreningen eller den kooperativa företagsformen
som enda personassociation. Dess fördelar jämfört med aktiebolaget
har på flera områden visat sig betydande. 1 den ekonomiska fören- 16

ingen knyts företaget till de enskilda ägarna — inte i förhållande till gjord
kapitalinsats utan till individen. I den ekonomiska föreningen blir de verksamma
delägare i företaget genom enskilt medlemskap där varje medlemskap
väger lika tungt. Härigenom skapas ett företag där de anställda garanteras
en avkastning på sin tillförda kompetens. Det kvarstående problemet
med den ekonomiska föreningen i sin nuvarande form är dock att den inte
kan förena medlemskap med externt delägarskap genom kapitalinsats. Svårigheterna
att locka externt riskvilligt kapital har visat sig vara stora.

Även om föreningslagen reviderades för några år sedan ledde denna
översyn till i huvudsak en anpassning av lagen till de behov som den etablerade
kooperationen i Sverige hade.

Mot bakgrund av vad som ovan sagts finns starka skäl för att nya företagsformer
skapas och utvecklas som på ett bättre sätt tillgodoser de framväxande
informations- och kunskapsföretagens speciella behov och förutsättningar.

Utveckla det personliga engagemanget

Parallellt med diskussionerna om den offentliga sektorns roll och möjligheter
att expandera har en privat tjänstesektor börjat att utvecklas inom områden
som hittills i huvudsak legat i offentlig regi. Ökade krav på att lösa
äldreomsorg, socialvård och barnomsorg kommer inte att helt kunna fyllas
inom ramen för kommunernas och landstingens egen verksamhet. Stora
krav kommer därför att ställas på en omorientering för att dessa åtaganden
ska kunna lösas. Dessa verksamheter mer än kanske inom andra områden
förutsätter humankapitalets centrala roll i verksamheten. Det kan gälla daghem,
vårdcentraler, äldreomsorg och fritidsanläggningar. Också här kan
personassociationen komma att spela en viktig roll i förnyelsen av den
offentliga sektorn.

Den ekonomiska föreningen bör därför utvecklas som ett privat komplement
till offentlig verksamhet.

Mot. 1988/89
L211

17

Hemställan Mot. 1988/89

L211

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av nya företagsformer,

2. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med
uppdrag att utreda förslag om nya företagsformer i enlighet med vad
i motionen anförts.

Stockholm den 25 januari 1989

Håkan Hansson (c)

Göran Engström (c) Kjell Ericsson (c)

Karl Erik Olsson (c)

18