Motion till riksdagen
1988/89 :Kr9
av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp)
med anledning av prop. 1988/89:129 med förslag
till medelsberäkningar för Sveriges Radio m.m.
I regeringens propositionsförteckning för vårsessionen 1989 anges under
Utbildningsdepartementet att regeringen avsåg att förelägga riksdagen en
proposition om Sveriges Radios verksamhet m.m. Den här använda förkortningen
synes av den nu avlämnade propositionen att döma böra uttolkas
”med mindre” .
En lång rad högaktuella mediefrågor pockar på politiska ställningstaganden.
Föredragande statsrådet skriver själv: ”Sedan några år tillbaka
pågår omfattande förändringar i Sveriges Radio-koncernens omvärld. Utvecklingen
av TV-sändande satelliter har medfört att ett stort antal nya TVföretag
har kommmit in på den europeiska marknaden.”
Några förslag från regeringens sida föranleder dock inte detta.
Sedan den allmänna motionstiden i januari finns förslag från både folkpartiet
och flera andra partier till en framtidsinriktad mediepolitik som
utgår från den helt nya situation som den tekniska utvecklingen lett till.
Men regeringen har inte kunnat samla sig till något eget förslag.
Den 2 april 1989 sköts den nordiska telekommunikationssatelliten
Tele-X upp från Franska Guyana med en Ariane 2-raket. Det är fortfarande
oklart hur Tele-X skall användas.
Men regeringen har inga förslag att redovisa.
Inom Sveriges Radio-koncernen genomfördes under arbetsåret 1987/88
en särskild studie, den s.k. SR-studien, i syfte att ange förutsättningarna för
en under 1990-talet framgångsrik radio och television i allmänhetens tjänst
samt för att ge underlag för bedömning av verksamhetens inriktning och
omfattning under år 1990 och därefter. Underlag härför var dels utvecklingen
av Sveriges Radio-koncernens egen verksamhet, dels förändringarna i
den svenska och internationella mediemiljön.
Inte ens här har regeringen några förslag att redovisa.
Sammanfattningsvis står regeringen alltså tomhänt, ja, närmast handfallen,
inför alla de frågor som den nya mediesituationen aktualiserar.
En liberal mediepolitik
I partimotioner, väckta i januari 1988 och januari 1989, liksom i en programskrift
med titeln ”En politik för frihet, mångfald och kvalitet i etern”
från augusti 1988 har folkpartiet redovisat sin syn på den framtida etermediepolitiken.
Enligt vår mening måste en framåtsyftande etermediepolitik inriktas på
tre mål, som tillsammmans bör vara riktningsgivande i ett demokratiskt Mot. 1988/89
kultursamhälle, nämligen yttrande- och informationsfrihet, mångfald och Kr9
kvalitet.
Det är viktigt att Sveriges Radio förblir ett public serviceföretag, dvs. står
i allmänhetens tjänst. Också i fortsättningen skall SR förmedla information
och utbildning, kulturella upplevelser och god underhållning till svenska
folket. Ambitionerna skall sättas högt. Verksamheten skall liksom hittills
finansieras med mottagaravgifter, inte med reklamintäkter.
Sveriges Radios medelsbehov
Sveriges Radios styrelse har i sin anslagsframställning angivit följande mål
för verksamheten under 1990-talet:
— De svenska programmen måste breddas och stärkas. Kulturproducentrollen
måste utvecklas.
— Mångfalden i programutbudet måste öka för att publiken skall få fler
valmöjligheter.
— Rättigheter att sända stora evenemang måste kunna förvärvas så att hela
befolkningen kan ta del av dessa.
SR lyfter också uttryckligen fram behovet av kvalitet i programutbudet
framför önskemål om ökad kvantitet genom t.ex. längre sändningstid.
Sveriges Radios styrelse överlämnade den 14 oktober 1988 till regeringen
SR-studien, Sveriges Radios verksamhetsplan 1990-1995. I anslutning till
detta hemställde SR:s styrelse att SR-koncernen — inom ramen för sitt
utvecklingsprogram för perioden 1990-1994 — för den avgiftsfinansierade
verksamheten år 1990 skulle tilldelas 100 milj. kr. i 1987/88 års prisnivå
utöver vad som tidigare äskats.
SR-styrelsen anför därvid att SR-koncernen under perioden 1978/79 —
1988/89 till övervägande del använt resurstillskotten till regionalisering,
lokalradio och minoritetsprogram. Under större delen av perioden har samtidigt
ett rationaliseringskrav (motsvarande två procent per år) genomförts,
i stort sett enligt osthyvelprincipen.
En omfördelning har dock gjorts så att Lokalradions fortsatta uppbyggnad
har finansierats under denna period. Genom omfördelning av resurser
har också på vissa områden marginella kvalitetshöjande åtgärder vidtagits.
Däremot har inga externa tillskott kunnat utnyttjas för att därutöver i kvalitetshöjande
riktning påverka omfattningen av och innehållet i programutbudet.
1 ett längre perspektiv är denna utveckling — uttunningen av viktiga
programområden — oacceptabel från såväl mediepolitiska som kulturpolitiska
synpunkter. Den står i strid med av statsmakterna angivna uppgifter
för SR-koncernen som ett rundradioföretag i allmänhetens tjänst.
Sveriges Radio styrelse finner det angeläget att under den närmaste femårsperioden
skapa förutsättningar för att motverka denna uttunning av programutbudet.
Resursförstärkningar under femårsperioden är bl.a. nödvändiga för att
Lokalradion (LRAB) på ett för publiken meningsfullt sätt skall kunna ut
nyttja inträdet i FM4 och för att de 25 lokalradiostationerna skall kunna Mot. 1988/89
utveckla ett brett och mångsidigt lokalt programutbud, anpassat efter för- Kr9
hållanden inom resp. lokalradiostations område.
För att FM4-nätet skall kunna utnyttjas för annat än lokalradio, måste
investeringar göras så att nätet kan riksmatas med program.
I den snabbt föränderliga mediemiljön är det dessutom angeläget att
stärka Riksradions (RR) och Sveriges Televisions (SVT) ställning hos lyssnare
och tittare. SR-företagen skall erbjuda ett mångfaldigt utbud av program
som är bildande, kunskapsberikande och underhållande, som skildrar
svensk verklighet och som värnar om Sveriges nationella identitet och
kultur och om det svenska språket.
SR:s styrelse redovisar följande planer för programbolagen:
Lokalradion och Riksradion
1. Båda bolagen har ansvar för att i utbudet av radioprogram i fyra kanaler
inte samtidigt sända likartade program utan eftersträva mångfald
för publiken.
2. Båda bolagen bör ansvara för produktion och distribution av program
för språkliga minoriteter. De har dessutom skyldighet att upplåta sändningsutrymme
för UR:s program.
3. När FM4 kan riksmatas avser koncernstyrelsen att — efter samråd med
berörda programföretag — överväga i vilken utsträckning RR:s minoritetsspråksprogram
och i rikskanal distribuerade UR-program kan
sändas över FM4-nätet. Inom ramen för programbolagens uppdrag
skall programmen sändas så att de bäst betjänar sina respektive målgrupper.
Lokalradion
4. Resurstillskotten bör användas för LRAB:s uppgift att spegla den lokala
verkligheten med lokala program av hög kvalitet. Resurstillskott får
inte användas för att producera och sända musikprogram med främsta
syfte att öka sändningstiden.
Riksradion
5. RR bör i P2 sända seriös musik dygnet runt med undantag för tider då
kanalen utnyttjas för utbildnings- och minoritetsspråksprogram.
6. Resurstillskott skall härutöver i huvudsak disponeras för att öka utomstående
medverkan, levande musik och såväl egen produktion som
utomstående medverkan inom områdena kultur, nyheter och samhälle.
Sveriges Television
7. Nuvarande sändningstider bör inom femårsperioden inte utökas annat
än möjligen för ökad reprisering och för ett utökat utbud av program
för barn och ungdom.
8. Resurstillskottet bör således i huvudsak användas för svensk nypro- 6
duktion, företrädesvis med utomstående medverkande och genom ut- Mot. 1988/89
läggningar, samt för att förstärka de regionala programmen. Inköp av Kr9
utländska program skall, mätt i sändningstid, reduceras i motsvarande
mån som den svenska nyproduktionen ökar.
9. Resurstillskottet skall i stort sett fördelas på gestaltande program, dokumentärer
samt nyhets- och aktualitetsprogram.
Utbildningsradion
10. Resurstillskott skall huvudsakligen användas för utveckling av den regionala
programverksamheten inom radio och program för gymnasieskolan.
Regeringens förslag
Regeringen föreslår nu i sin proposition att Sveriges Radio får en förstärkning
om 41,6 milj.kr. utöver sedvanlig kostnadskompensation.
Regeringen är däremot inte beredd att tillstyrka att ytterligare medel
tillförs Sveriges Radio-koncernen. Föredragande statsrådet anför att ”frågan
om Sveriges Radio-koncernens roll och resursbehov i den nya mediemiljön
behöver prövas i ett vidare sammanhang”.
Därmed reduceras kraftigt möjligheterna för Sveriges Radio att planera
för sin verksamhet under de närmaste åren. Trots ett omfattande och väl
genomarbetat material i SR-studien kan regeringen inte bestämma sig ens
om public serviceföretagets roll i framtiden.
De starka motsättningarna inom socialdemokratin inför frågorna om
ökad frihet i etern, om en tredje från Sveriges Radio fristående nationell
TV-kanal och om lokala TV-sändningar leder till handlingsförlamning inte
bara inför de framtida etermediefrågorna utan också inför Sveriges Radios
uppgifter och behov.
För folkpartiet är det en självklarhet — och en hederssak — att Sveriges
Radio som ett företag i allmänhetens tjänst måste tilldelas sådana resurser
att man framgångsrikt kan hävda sig i förhållande till alla de fristående
satellitkanaler som nu konkurrerar med Sveriges Radio.
I avtalen mellan staten och programföretagen — TV, riksradion, lokalradion
och utbildningsradion — ställs många och viktiga krav på programverksamheten.
Förutsättningen för att kunna tillgodose och upprätthålla
kraven på kvalitet och mångfald är självfallet att rimliga resurser ställs till
Sveriges Radios förfogande.
Sveriges Radio har tillsammans med sina programföretag lagt ned ett
stort arbete på SR-studien. Vi hade räknat med att regeringen åtminstone
skulle vara beredd att godta den planering inför de första åren av 1990-talet
som Sveriges Radio funnit både önskvärd och nödvändig i ljuset av den
ökande etermediekonkurrensen.
Men inte heller här har regeringen någon åsikt eller något förslag.
Det är då viktigt att alla goda krafter som finns i riksdagen kan samla sig
till ett ställningstagande. 7
Folkpartiets förslag Mot. 1988/89
Kr9
Folkpartiet har i en partimotion i januari 1989 utförligt redovisat förslag för
en framtidsinriktad etermediepolitik. Av den framgår klart att vi vill verka
för en avsevärt ökad frihet i etern men samtidigt slå vakt om Sveriges Radio
som ett företag i allmänhetens tjänst.
Vi kan ställa oss bakom den planering som Sveriges Radios styrelse redovisat
i SR-studien. Det är viktigt att den kvalitativa förstärkningen av programbolagens
verksamhet kan påbörjas redan år 1990 så som koncernens
styrelse förordat. Vi föreslår därför att riksdagen i avvaktan på att mera
definitivt ställningstagande till förslagen i SR-studien för den avgiftsfinansierade
verksamheten inom SR-koncernen beräknar 75 milj. kr. utöver vad
regeringen föreslagit för kalenderåret 1990.
Genom höjningen av TV-licensen kommer enligt propositionen radiofonden
att under andra halvåret 1989 tillföras medel i sådan omfattning att
underskottet i radiofonden kan täckas. För kalenderåret 1990 beräknas radiofonden
genom licenshöjningen få ett tillskott i storleksordningen
350 milj. kr. Regeringens förslag innebär att av detta belopp omkring 165
milj. kr. skall utgå som kostnadskompensation och att 41,6 milj. kr. skall
utgöra en anslagsförstärkning. Vårt förslag att ytterligare 75 milj. kr. skall
anvisas till Sveriges Radio för år 1990 ryms inom den ram som radiofonden
får efter licenshöjningen.
Hemställan
Med hänvisning till vad ovan anförts hemställs
att riksdagen godkänner det förslag till medelsberäkning för den
avgiftsfinansierade verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen
som ovan redovisats och som innebär ett tillskott till koncernen på 75
milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.
Stockholm den 11 april 1989
Jan-Erik Wikström (fp)
Margareta Fogelberg (fp) Lola Björkquist (fp)
Christer Eirefelt fp)
8