Motion till riksdagen
1988/89:Kr513

avJanHyttringm.fi.
Stödet till idrotten

Idrottsrörelserna är en av de största folkrörelserna i vårt land med ca 45 000
lokala idrottsorganisationer runt om i landet. Detta omfattande folkrörelsearbete
omfattar hela landet och inom idrotten finns utövare i alla åldrar.
Idrottsrörelsen beräknas engagera 450 000 ideellt arbetande ledare som
genom sitt arbete bidrar till en stor samhällsnytta i form av en förbättrad
folkhälsa, fostran till positiv social gemenskap och personligt ansvarstagande.
Tillfredsställelse och livskvalitet uppstår hos de många som satsar på en
stimulerande fritidsverksamhet. Folkrörelserna har en avgörande roll i
formandet av morgondagens Sverige. Idrottsrörelsen som mer än någon
annan drar till sig ungdomen har ett speciellt ansvar. Dagens barn och
ungdomar är ju morgondagens ledare, inte bara inom idrottsrörelsen utan i
samhället i stort. Det är inom idrottsrörelsen som dessa ungdomar kan
fostras i demokratins spelregler, ges både kunnande och ett självförtroende
som gör dem väl rustade att på ett konstruktivt sätt delta i samhällslivet. Det
är kanske här som idrottsrörelsen gör sin viktigaste samhällsinsats!

Idrotten är unik inte bara genom den stora andelen ungdomar. Frågan är
om det finns någon rörelse som är mer internationell. Även detta gör att
idrottsrörelsen har speciella förpliktelser.

Trots den uppmärksamhet som svensk idrott röner internationellt med
anledning av både sitt idrottspolitiska agerande och sina idrottsliga framgångar
har vi under senare år kunnat konstatera att Sveriges inflytande i de
olika internationella organisationernas beslutande församlingar minskat
markant. Detta är en oroande tendens som undergräver våra möjligheter att
påverka utvecklingen. Därför är det en viktig uppgift att framöver göra
kraftfulla insatser för att åter öka inflytandet internationellt. Sådana insatser
kräver dock ökade resurser.

Samhället vilar tungt på de ideella idrottsledarnas insatser. Ökat samhällsstöd
är en nödvändighet om vi skall kunna behålla och få fler frivilliga krafter
som vill arbeta inom idrottsrörelsen. Till idrottens stora samhällsnytta hör
exempelvis dess förmåga att motverka drogmissbruk genom att erbjuda
ungdomen en social aktivering och ett engagemang med målinriktat intresse.
Även om statens och kommunernas bidrag till idrotten ökas kraftigt, står
idrottsfolket själv för den ojämförligt största satsningen.

Man kan genom att följa massmedierna få intrycket av att självfinansiering
är detsamma som sponsring och att idrotten flödar av pengar från näringslivet
via lukrativa sponsringkontrakt. Så är emellertid inte alls fallet. Många
specialförbund, närmare bestämt 15, har över huvud taget inga sponsorer

eller reklamintäkter. Bara 14 specialförbund har sådana intäkter på mer än
en miljon kronor. Förhållandet är med stor sannolikhet detsamma för de
berörda specialidrottsförbundens föreningar. Mycket tid och arbete men
också pengar satsas från idrottens ledare och utövare.

På föreningsnivå har traditionellt lotteri och spel utgjort en viktig
inkomstkälla. Det är verkligen en källa som sinar i allt högre grad.
Idrottsrörelsen har länge pekat på den oroande tendensen att de statliga
spelen vinner marknadsandelar på bekostnad av de folkrörelsebedrivna
spelen och lotterierna och krävt aktiva motåtgärder.

Men tendensen står sig. Under 1987 ökade de statliga spelen sin andel av
marknaden ytterligare 2 procentenheter, till totalt 82,5 % mot folkrörelsernas
17,5 %. 1975 stod de statliga spelen för 66,2 % och folkrörelsernas för
33,8 %. Det innebären förskjutning till de statliga spelens fördel med över 16
procentenheter under en 12-årsperiod.

Idrottsrörelsen hade, liksom folkrörelserna i övrigt, stora förhoppningar
på den proposition beträffande lotteri och spel som regeringen lade fram.
Framför allt hoppades man vinna gehör för grundprincipen att folkrörelserna
skulle få möjlighet att bedriva spel och lotterier på samma villkor som de
statliga spelbolagen. Centern hade en rad förslag till förbättringar av
propositionen som skulle inneburit ökade möjligheter för folkrörelsen att
öka sin andel av spelmarknaden. Vi tvingas nu konstatera att de statliga
spelbolagen även framdeles kommer att vara gynnade. Det innebär att
utsikterna är små för föreningarna att vinna tillbaka de förlorade marknadsandelarna,
speciellt som de statliga spelen får en mycket effektiv marknadsföring
via TV. Lottodragningar direkt i TV är bara det senaste, för
folkrörelserna mycket utmanande exemplet.

Samtidigt som alltså inkomstmöjligheterna minskat för många föreningar
har utgifterna ökat, bl.a. i form av nya pålagor från staten. Inte minst gäller
det kravet att erlägga arbetsgivaravgifter på ersättningar till de aktiva. För
framför allt elitföreningar handlar detta om stora pengar. Serieföreningen i
elitishockey har, som exempel, beräknat att deras föreningar betalar
närmare 1 miljon kronor per förening och år i sådana avgifter.

Den hårda ekonomiska vardagen för idrottsföreningarna kan och bör
underlättas genom att öka utrymmet för egna initiativ inom lotteri och
bingospel.

Statens anslag till Sveriges riksidrottsförbund

Centern föreslår att Sveriges riksidrottsförbund beviljas ett anslag av
266 544 000 kronor för verksamheten 1989/90. Vårt förslag innebär en
anslagsförstärkning med 7,2 miljoner kronor utöver vad regeringen har
föreslagit. Denna anslagsförstärkning innebär att centern tillstyrker Riksidrottsförbundets
anslagsframställan under rubrikerna Doping och Utveckling.Därutöver
medger centerns förslag en förstärkning med 2,5 miljoner
kronor av anslaget till Distriktsförbundens verksamhet vilket överensstämmer
med Riksidrottsförbundets anslagsframställan.

Utöver denna anslagsförstärkning föreslår centern i en annan motion att
det lokala aktivitetsstödet höjs ifrån 12 till 17 kronor per sammankomst. För

Mot. 1988/89

Kr513

9

de lokala idrottsföreningarna innebär det att idrotten tillförs ca 33,2 miljoner
kronor.

Riksidrottsmötet 1987 beslutade att prioritera följande för perioden

1988/91:

- att öka idrottsledarnas kunskap och medvetande om barns och ungdomars
livssituation, så att dessa kunskaper tillämpas i verksamheten,

- att stimulera ungdomars eget engagemang och ansvarstagande inom
idrotten samt förbättra samspelet mellan ungdomar och vuxna,

- att förbättra möjligheterna för barnen att i närmiljö bedriva spontan idrott.
Flera förbund planerar att vidta åtgärder för att i större utsträckning än i

dag ge ungdomar möjligheter att engagera sig i verksamheten. Särskilda
ungdomsforum, sammandragningar, kommittéer, projekt m.m. kommer att
erbjudas ungdomarna i strävan att ta tillvara deras kunskap, engagemang
samt förbättra samspelet mellan ungdomar och vuxna. Centerns förslag till
anslagsökning medger att sådana aktiviteter i större utsträckning kan
anordnas.

Doping

Idrottens antidopingprogram har successivt utvecklats i takt med de medel
som verksamheten tilldelats. En väsentlig förstärkning av analysverksamheten
genomförs under 1988/89 då nya analysinstrument införskaffas. Centern
föreslår därför en anslagsökning med 1 miljon kronor utöver regeringens
förslag för ett effektivt program mot doping enligt Riksidrottsförbundets
äskande.

Distriktförbundens verksamhet

Riksidrottsförbundets 22 distriktsförbund skall på regional nivå upprätthålla
idrottens främjanderoll och sköta kontakterna med myndigheter, landsting
och kommuner.

En av distriktsförbundets viktigaste uppgifter är ledarutbildning och
ledarutveckling. Huvudsyftet är att skapa bästa möjliga förutsättning för
specialförbundens regionala verksamhet, främst genom stöd och service till
föreningarna. En annan viktig uppgift för distriktsförbunden är att marknadsföra
idrottens roll i samhället. Inom ungdomsidrotten sker det främst
inom två prioriterade områden: Utveckling av ungdomars delaktighet och en
ökad satsning på att behålla ungdomar i föreningslivet.

Centerns ökade anslag innebär att distriktsförbundens verksamhet kan
förstärkas med ytterligare ca 2,5 miljoner kronor.

Sociala avgifter på ersättningar till idrottsutövare

Idrottsföreningarna har byggt sin ekonomi och sina ekonomiska åtaganden
på föreställningen att ersättning till spelare inte skulle vara sådan lön som
ligger till grund för arbetsgivaravgifter.

Enligt vår mening finns det anledning att understryka den mycket speciella
karaktär som de ekonomiska relationerna mellan idrottsklubbar och spelare

Mot. 1988/89

Kr513

10

har. De trygghetssystem som arbetsgivaravgifterna avser att finansiera
passar inte in på förhållanden varunder idrottsklubbarna och de aktiva lever.
Med tanke på det stora värde som ligger i en väl utvecklad elitidrott, dess
betydelse för breddidrotten och dess underhållningsvärde, finns det skäl för
att samhället utformar regler som passar in på idrottsrörelsen. Enligt vår
mening bör förutsättningarna för ett vidgat arbetsgivarinträde när det gäller
de aktiva idrottsutövarnas sociala grundskydd prövas. Då skulle det kunna
skapas möjligheter att få ett trygghetssystem som till fullo anpassas till
idrottens speciella karaktär och där klubbarnas kostnadsansvar blir hanterligt
utifrån deras situation.

Sveriges Riksidrottsförbund har till regeringen överlämnat tre olika
alternativa lösningar för idrottsutövares försäkringsskydd. Enligt centerns
uppfattning bör regeringen tillsätta en utredning med direktiv att närmare
studera alternativ 2 vilket innebär att inga avgifter skall erläggas på
idrottsutövares ersättning varvid staten därmed ej tillhandahåller det lagstadgade
skyddet. I stället för det statliga skyddet erhåller idrottsutövaren ett
skydd via privat försäkring som föreningen tvingas teckna enligt lag. I denna
lag bör stadgas ett minimiskydd som en sådan försäkring måste innehålla.

Inkomster från spel och lotterier

Genom de statliga spelens expansion, nu senast med Triss-lotterierna och
Tipstjänsts vadslagning, har idrottsrörelsens andelar av spelmarknaden
minskat. Enligt centerns mening bör även fortsättningsvis spelen med
direktdragning vara förbehållen föreningar av olika slag.

Om riksdagen beslutar att staten även fortsättningsvis skall bedriva spel
och lotterier som inkräktar på föreningarnas inkomstmöjligheter, bör
föreningslivet få del av dessa inkomster genom att t.ex. nettovinsterna av
Triss och Joker-lotterierna tillföres folkrörelserna.

Ideellt arbete i föreningslivet

De många ideellt arbetande ledarna och funktionärerna i föreningarna utgör
en omistlig tillgång för samhället. Ofta räcker det inte med frivilligt arbete
utan även ekonomiska uppoffringar är mycket vanligt. Enligt centerns
mening bör samhället stödja och uppmuntra ideella insatser i föreningslivet
som bidrar till ökade sociala kontakter mellan människor i olika åldrar och
olika miljöer. Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag att framlägga
förslag till ekonomiska stimulansåtgärder för ideellt arbete.

Aktiva idrottares möjligheter till studier

Enligt centerns mening är det angeläget att underlätta för aktiva idrottsutövare
att bedriva studier på gymnasie- och högskolenivå. Goda studiemöjligheter
bör finnas i samtliga skolor inte endast vid de s k idrottsgymnasierna
och vissa högskolor. Genom att underlätta studierna på idrottsutövarnas
hemorter kan fler skaffa sig utbildning parallellt med aktiv idrottsutövning. I
regeringens budgetproposition föreslås att antalet platser vid de speciella
idrottsgymnasierna utökas med 100 till 700 platser och samtidigt tillförs

Mot. 1988/89

Kr513

11

hemortsalternativet 600 nya platser vilket innebär att detta kommer att
omfatta totalt 1 200 platser. Enligt centerns mening är det angeläget att en
mer omfattande plan för utbyggnad av möjligheterna för aktiva idrottsutövare
att studera på hemorten nu presenteras av regeringen. Denna plan bör
vara en genomgång av all gymnasieutbildnings möjligheter till anpassning för
att underlätta aktiva idrottares gymnasieutbildning.

Idrottshögskola i Falun

I betänkande 1986/87:26 begärde utbildningsutskottet att frågan om en
självständig högskoleenhet för fysisk fostran och idrott skyndsamt skulle
prövas av regeringen. Riksdagen ställde sig bakom detta. Regeringen
förverkligade önskemålet så till vida att en särskild utredare tillkallades för
att studera frågan om utbildning och forskning inom fysisk fostran och idrott.
I direktiven skrevs dock in att förslag från utredaren skulle kunna genomföras
med oförändrade eller minskade resurser. Eftersom det är praktiskt taget
omöjligt att tänka sig en ny högskoleenhet för fysisk fostran och idrott utan
att det alls kostar mera pengar innebar detta direktiv att regeringen gick emot
riksdagens ställningstagande. Utredaren kom också mycket riktigt fram till
att en särskild högskoleenhet inte borde komma till stånd.

Enligt vår uppfattning kan regeringen således inte anses ha genomfört
riksdagens uppdrag. Det är därför nödvändigt att riksdagen nu tar ställning i
principfrågan. Regeringsförslaget som innebär en fortsatt uppsplittring av
utbildnings- och foskningsresurserna på området bör avvisas. I stället bör
riksdagen besluta om att en högskola för fysisk forskning och 120 poängs
utbildning i ämnet Idrott skall etableras i Falun knuten till den befintliga
högskolan i Falun/Borlänge.

Riksdagen bör uppdra åt regeringen att i samband med tilläggsbudget
presentera organisationsförslag och anslagsbehov med inriktning på att
verksamheten i sin helhet skall kunna nåbörjas 1 juli 1990 med ett
uppbyggnadsskede från 1 januari samma år.

Utredning om bidrag för seriespelande idrottsföreningars
resekostnader

Elitidrott utgör en viktig grund för att stimulera breddidrotten. Under
senare år har inte minst kvinnors ökade intresse att delta i tävlingar i s.k.
mansdominerade sporter kunnat iaktas. För barn och ungdomar har under
alla år elitidrotten stimulerat till eget idrottsutövande. För dem som av en
eller annan orsak inte själv utövar idrott eller motion har elitidrotten ett stort
underhållningsvärde. Deltagande i seriespel eller andra tävlingar medför
stora resekostnader för de flesta idrottsföreningar. En del av samhällets stöd
används naturligtvis till att finasiera resor men särskilt ungdoms- och
kvinnoidrottslagen kan komma att missgynnas genom att föreningarnas
ekonomi inte medger så brett serietävlande som vore önskvärt.

Centern anser därför att regeringen bör få i uppdrag att tillsammans med
Riksidrottsförbundet utreda förutsättningarna för ett särskilt stöd till resor
som skulle utjämna kostnaderna för föreningarna oavsett var i landet
tävlingarna anordnas.

Mot. 1988/89

Kr513

12

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

1. att riksdagen beslutar anslå 266 544 000 kronor till Sveriges
Riksidrottsförbund,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om inriktningen mot prioriterade områden inom
idrotten som den i yrkande 1 föreslagna anslagsökningen ger möjlighet
till,

[att riksdagen begär att regeringen i enlighet med motionen
framlägger förslag till nytt försäkringsskydd för idrottsutövare,1]

3. att riksdagen beslutar att spel med direktdragning även fortsättningsvis
skall vara förbehållit föreningar av olika slag,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om fortsatt statligt spel som inkräktar på
föreningslivets inkomstmöjligheter,

5. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag till ekonomiska
stimulansåtgärder för ideellt arbete i föreningar som bidrar till
ökade sociala kontakter mellan människor i olika åldrar och olika
miljöer,

[att riksdagen begär att regeringen inrättar en 120-poängs högskoleutbildning
i ämnet idrott vid högskolan i Falun/Borlänge,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om aktiva idrottares möjlighet till studier,2]

[att riksdagen begär att regeringen redovisar förslag till ökade
möjligheter för aktiva idrottsutövare att studera vid samtliga
gymnasieskolor,2]

6. att riksdagen begär att regeringen tillsammans med riksidrottsförbundet
utreder förutsättningarna för ett särskilt stöd för resekostnader
i samband med idrottstävlingar.

Stockholm den 24 januari 1989

Jan Hyttring (c)

Stina Gustavsson (c)

Stina Eliasson (c)

Bengt Kindbom (c)

Görel Thurdin (c)

Lennart Brunander (c)

Larz Johansson (c)
Marianne Andersson (c)
Marianne Jönsson (c)
Pär Granstedt (c)

Mot. 1988/89

Kr513

1 1988/89:Sf337

2 1988/89:Ub815

13

■

'