Motion till riksdagen
1988/89: Kr512

av Jan
Turism och rekreation

Mot.

1988/89

Kr512-513

Svenskarnas utlandsresande ökar samtidigt som utlänningars semesterbesök
i Sverige sker i stort sett i oförändrat antal. Resultatet blir ett ständigt ökande
negativt netto för resevalutan. Från att för 1986 ha varit ca 9 miljarder kr har
den negativa utvecklingen fortsatt och för 1988 ökat till 13,6 miljarder kr.

Framtiden ser inte ljusare ut eftersom prognosen för 1989 visar att den
negativa utvecklingen kommer att fortsätta i accelererande tempo och det
negativa nettot bedöms bli drygt 16 miljarder kr. Bryts inte denna trend
kommer med stor sannolikhet 1986 års negativa netto att ha förbubblats
innan utgången av år 1990.

Enligt en OECD-undersökning som gjorts för år 1985 uppgick reseinkomsternas
andel av Sveriges BNP till ca 1,3% medan motsvarande andel för t ex
Österrike är 7,7%. Av de europeiska länderna är det endast Finland som har
en lägre andel. Om reseutgifternas andel av den privata konsumtionen mäts
för samma år blir bilden en annan. Även i denna undersökning finns
Österrike i topp medan Sverige finns på nionde plats med ca 3,7%.

Jämförelsen visar att i många av de europeiska länder som har hög andel
reseinkomster förbrukar den inhemska befolkningen relativt låg andel av sin
egen inkomst för resande och rekreation.

Samtliga länder med hög reseinkomstandel av BNP satsar betydligt mer än
Sverige på marknadsföring av turismen. Underlaget för sådan marknadsföring
är fastlagda nationella mål för utveckling av ökad turism med tonvikten
lagd på inkommande utlandsturism.

Den här ovan beskrivna utvecklingen visar att den av riksdagen 1984
antagna målsättningen att genom turismen förbättra bytesbalansen inte har
infriats. Under flera viktiga år för turismens utveckling har den socialdemokratiska
regeringen tvekat att satsa nödvändiga resurser för marknadsföring.

Det är ingen överdrift att påstå att denna tvekan kostat Sverige många
tappade marknadsandelar. Med start 1988 har Sveriges Turistråd fått 25 milj
kr per år under tre år för ökade marknadsinsatser. Denna satsning är enligt
centerns mening klart otillräcklig vilket har framgått av de motioner som vi
lagt under flera år.

Centern beklagar att riksdagen inte följt vårt förslag och vi kan nu
konstatera att flera viktiga marknader för Sveriges del som turistland har
minskat på ett icke godtagbart sätt. Centern upprepar därför kravet på en
plan för turismens utveckling i vårt land. Enligt centerns mening bör en sådan
plan baseras på minst 5% ökning per år av inresande utlandsturister till
Sverige. 1

1 Riksdagen 1988/89. 3sami. Nr Kr512-513

SIND:s branschstudie och Turistrådets rullande strukturplan tillgodoser
ingalunda kravet på en av regeringen upprättad och av riksdagen antagen
plan för turismens ökande. Senare i motionen kommer vi att kommentera
dessa framlagda och i regeringens proposition omnämnda planeringsinstrument.

Internationellt räknas det med att turistutgifterna kommer att öka med i
medeltal 7-8% fram till 1995 för att vid denna tidpunkt nå ca 10% av
världshandeln. Om Sverige som turistland vill vara med och konkurrera i
denna utveckling behövs det betydligt större resurser för marknadsföring och
produktutveckling än regeringen förmår att åstadkomma.

Anslagsframställan

Sveriges Turistråd har för nästkommande budgetår hemställt om ett anslag
av 116 700 000 kr. I regeringens budgetproposition föreslås ett belopp som
med 750 000 kr understiger Turistrådets anslagsframställan. Centern föreslår
att det begärda beloppet skall bifallas och regeringens förslag bör därför
räknas upp med 750 000 kr.

Ökad satsning på USA-marknaden

Antalet gästnätter i Sverige av amerikanska turister har sedan 1985 minskat
med 36%. Under 1988 har många aktiviteter genomförts i USA i samband
med 350-årsjubileet. Aktiviteter som utställningar, Good Morning Sweden,
kungaparets besök m m har ökat intresset för Sverige och detta måste nu
effektivt följas upp med ökade resurser för marknadsföring. Den planerade
nordiska treårskampanjen ”Focus on Scandinavia” måste kompletteras med
ytterligare insatser från svensk sida och centern föreslår därför att 3 250 000
kr ställs till Turistrådets förfogande.

I denna ökade satsning bör de regionala turistorganisationerna erbjudas
deltagande tillsammans med regionernas exportföretag som har någon
marknad i USA. Dessa exportföretag förutsätts då stå för vissa kostnader
som räknas de regionala turistorganisationerna tillgodo och som tillsammans
med det ökade anslaget till Sveriges Turistråd utgör basen i den sådan ökad
marknadsföringskampanj.

Turismen som näring

Sverige har unika naturliga förutsättningar för en utökad turism. Våra
förutsättningar i form av omväxlande natur, god miljö och stora kulturvärden
borde vara konkurrensfördelar i kampen om utländska turister som vill
uppleva en annorlunda semester än vad som erbjuds i Sydeuropa. Genom att
öka andelen utländska turister förbättras bytesbalansen och trenden med det
ständigt växande underskottet i turistnettot kan brytas.

Det är därför väsentligt att antalet utländska turister i Sverige kan ökas och
att turismen får fäste i svenskt näringsliv som en stor och viktig näringsgren.
Enligt de kommersiella regler som gäller i näringslivet måste även turismen
utvecklas. Den kommersiella synen på turismen och ökat antal utländska
turister innebär inte som ibland framskymtar i debatten, sämre möjligheter

Mot. 1988/89

Kr512

2

för den sociala delen av turismen att utvecklas. Tvärtom blir det lättare för
oss svenskar att semestra i vårt eget land genom att bra anläggningar kan vara
tillgängliga under en längre tid av året till en rimligare kostnad för turisten,
samtidigt som flera intressanta aktivitetsprogram kan utvecklas. Med andra
ord går det utmärkt att inom kommersiell turism inordna de sociala målen för
utökad inhemsk turism.

Turistsektorn i Sverige omsätter ca 70 miljarder kronor och vi svenskar
omsätter ca 20 miljarder kronor utomlands. Utländska besökare omsätter
närmare 10 miljarder kronor i vårt land och totalt svarar utlandsturismen i
Sverige för drygt 3% av exporten.

Besöksnäringen är en sysselsättningsintensiv näring

Idag svarar näringen för ca 3% av den direkta sysselsättningen i landet, dvs i
storleksordningen 100 000 årsverken. Sedan början av 1970-talet beräknas ca
10 000 nya årsverken ha tillkommit.

Näringen skapar lika många helårsarbeten som exempelvis massa-,
pappers- och den grafiska industrin tillsammans och mer än dubbelt så många
som inom textil- och varvsindustrin sammantaget. Eftersom antalet personer
som är säsongs- eller deltidssysselsatta är större inom besöksnäringen än
inom många andra näringar är det i realiteten omkring 200 000 personer (ca
6%) verksamma inom besöksnäringen.

Till detta kommer att besöksnäringen också påverkar andra verksamheter.
Verksamheter som näringen har stor betydelse för är bl a båtvarven och
produktionsindustrin för husvagnar, fritidshus och fritidsartiklar i olika
former. Exempelvis skapar produktion, handel och service med fritidsbåtar
och tillbehör till dessa idag flera tusen arbetstillfällen i Sverige. Våra
fritidshus representerar kapitalvärden på i storleksordningen 100 miljarder
kronor. Även om antalet nya fritidshus minskat kraftigt i antal under senare
år, så skapar det bestånd som finns idag ett kontinuerligt behov av
underhåll/reparationer samt om- och tillbyggnader som på motsvarande sätt
skapar penningflöden och sysselsättning.

Huvuddelen av dessa effekter kommer ofta den region till del i vilken
fritidsbostaden är belägen. Detta är av regionalpolitisk stor betydelse
eftersom många fritidsbostäder ligger i glesbygdsområden med svagt serviceunderlag
och brist på arbetstillfällen.

Antalet små företag är stort. Sektorn brukar karaktäriseras som utpräglade
småföretagarbranscher. Det finns drygt 17 400 företag. Det är bara 400
företag som har mer än ett arbetstillfälle. Samtidigt är det 45 företag som
svarar för drygt hälften av den totala produktionen.

Konkurrensen hårdnar om turisterna

Den växande internationella efterfrågan på turism fokuseras mot Europa och
till ett utbud som väl svarar mot vad Sverige kan erbjuda. En marknadsanalys,
genomförd 1987 i fem Västeuropeiska länder visar att endast 2-6% av de
som är intresserade av att resa till Sverige också genomför en sådan resa.

I flera västeuropeiska länder ökar det samhälleliga engagemanget i
anläggningar, infrastruktur och marknadsföring. Det är förståligt eftersom

Mot. 1988/89

Kr512

3

denna framtidsnäring förenar intressanta effekter på bytesbalans, sysselsättning,
skatteintäkter samt lokal- och regional ekonomi. Av varje satsad
turistkrona får staten tillbaka 55 öre i direkta och indirekta skatter.
Riksrevisionsverket har kontrollerat denna intäktsberäkning och har inte
haft några erinringar mot den. Förutom skatteintäker ger det vårt land
många värdefulla arbetstillfällen, ofta i orter med annars svag arbetsmarknad.

Centern finner det angeläget med en större samverkan mellan näringsliv
och samhälle i strävan att öka turismen som näring. Ekonomiska satsningar
på ökad marknadsföring bör därför ske från både näringsliv och samhälle.

I motion 1987/88:Kr408 framställde centern kravet på att regeringen borde
upprätta en plan för turismens utveckling i vårt land. Kravet innebar att en
sådan plan bör ange en målsättning på minst 5 % årlig ökning av turismen.
Centern vidhåller detta krav och upprepar därför kravet även i årets motion.

Under senare år har ett ökat intresse kunnat förmärkas från sydeuropeiska
turister att få uppleva en annan och spännande semesterupplevelse. Det är
därför enligt centerns mening önskvärt att Sveriges Turistråd i samarbete
med våra ambassader och inom ramen för tillgängliga resurser satsar på ökad
marknadsföring av Sverige i Sydeuropa.

Primära rekreationsområden

De riktlinjer som riksdagen angav 1975 innebär att allmänna medel för
turism och rekreation skall användas på ett sådant sätt att en bred allmänhet
kan utnyttja de anläggningar och områden som byggs ut med allmänt stöd.
Vidare angavs att den framtida utbyggnaden för turism och rekreation borde
ske genom samordnade åtgärder i 25 s k primära rekreationsområden.

Genom regeringsbeslut fick rekreationsberedningen i uppdrag att initiera
och ge råd och vägledning för arbetet med utvecklingsprogram i de 25
primära rekreationsområdena. I samtliga primära rekreationsområden finns
nu planer som skall tillgodose riksintressen men planerna kan inte förverkligas
eftersom ett genomförande av dem förutsätter statliga bidrag i en
omfattning som ej är möjlig. Planeringen startades med förespeglingar om
statliga medel vid förverkligandet. Dessa planer saknar nu i flera avseenden
aktualitet och kan komma att utgöra hinder för annan näringslivsutveckling,
varför begreppet primära rekreationsområden nu bör avskaffas och ge
utrymme för mer realistisk kommunal planering för turism och friluftsliv.
Alla kommuner inser betydelsen av att planera för detta behov.

Turistsatsningar inom stödområden

Enligt nu gällande bestämmelser skall inte turism-satsningar kunna erhålla
regionalpolitisk! stöd i område C om inte det tilltänkta projektet samtidigt är
beläget inom ett primärt rekreationsområde. Från centerns sida har vi
kritiserat denna regel och krävt att den skall avskaffas. I årets budgetproposition
föreslås att möjligheterna till regionalpolitisk! stöd för turistanläggningar
inom stödområde C helt skall upphöra. Enligt vår mening bör med hänsyn
till att många kommuner inom stödområde C har och har haft en negativ
utveckling bör regionalpolitisk! stöd kunna beviljas till turistanläggningar
inom utsatta landsbygdsdelar av stödområde C.

Mot. 1988/89

Kr512

4

SIND:s branschstudie och Sveriges Turistråds strukturplan

SINDS branschstudie och Sveriges Turistråds strukturplan rekommenderar
endast turistiska satsningar på några få orter och regioner i landet. I
Turistrådets branschstudie uttrycks detta genom angivande av tre prioriterade
geografiska områden. I båda dokumenten är koncentration ett genomgående
tema. Genom flera marknadsundersökningar har man funnit att
naturupplevelser av olika slag har dragningskraft på utländska turister. Det
finns således förutsättningar för fler orter och regioner att utvecklas turistiskt
än de som beskrivs i rubricerade dokument. I centern anser vi därför att
branschstudien och strukturplanens förslag såväl turistiskt som regionalpolitiskt
innebär en olycklig koncentration av satsningar som inte ger andra orter
och regioner möjlighet till positiv utveckling.

Prisbilligt semesterboende

Centern anser det nödvändigt att öka kapaciteten av det prisbilliga boendet.
Ett prisbilligt boende ökar möjligheterna för svenska barnfamiljer att
semestra i vårt eget land, samtidigt som det stärker vår konkurrensförmåga
som turistland. Billigt boende förutom camping, är att bo i privata fritidshus.
Fler privata fritidshus skulle kunna användas för turistboende. Som tidigare
påpekats i motionen representerar privata fritidshus ett investeringsvärde på
minst 100 miljarder kronor. Denna investering torde kunna användas på ett
bättre sätt än för närvarande i turistiskt syfte. Många privata fritidshus har
dock en för låg standard för att de skall vara attraktiva för uthyrning. Vi
föreslår därför att regeringen ges i uppdrag att framlägga förslag om
förmånliga lån för upprustning av privata fritidshus under förutsättning att
fritidshuset kontrakteras för uthyrning under minst fem år.

Äldre bostadshus på landsbygden och som ej används som permanentbostad
bör komma ifråga för upprustning på samma villkor som privata
fritidshus.

I flera av våra tätorter förekommer outhyrda lägenheter som skulle kunna
användas som semesterbostäder. Dessa lägenheter bör kunna få korttidshyras
om de inte konkurrerar med befintliga hotell, pensionat och fritidsanläggningar
med låg beläggning. För att en sådan uthyrning skall vara möjlig bör
dessa lägenheter undantas från hotellförordningen.

Det lilla utbud av semester på lantbruk som finns är synnerligen attraktivt.
Genom olika åtgärder bör stimulans ges för en ökning av detta utbud.

Det skattefria beloppet vid uthyrning av privata fritidshus

Sedan några år tillbaka gäller ett skattefritt belopp på 8 000 kronor. Detta
skattefria belopp har visat sig vara för lågt för att stimulera till ökad uthyrning
och det finns därför anledning att höja det. Centern föreslår att det skattefria
beloppet höjs till 15 000 kronor per år.

Mot. 1988/89

Kr512

5

Övriga turismfrämjande åtgärder

Möjligheterna att upprätthålla en levande landsbygd är av yttersta vikt för
turismen. Men en levande landsbygd avser vi i centern en bygd som inte är
utarmad på människor och där det finns olika möjligheter till försörjning.
Den åker- och ängsmark som finns idag får inte förskogas och tränga ihop
landskapet så att otrivsel i miljön uppstår.

Turistnäringen är till största delen en småföretagarverksamhet som
mycket väl kan kombineras med annat arbete. Det är därför av yttersta vikt
att samhället underlättar för kombinationssysselsättningar och inte genom
restriktiva bestämmelser för bl a byggande, försvårar inkomstbringande
kombinationer.

Service som normalt utförs av heltidsanställd personal hos stat, kommun
och landsting kan med fördel uppdras att utföras av annan person som kan
behöva sådan inkomstmöjlighet som tillskott för sin egen verksamhet.

Goda, allmänna kommunikationer underlättar för turister att komma till
områden som ger miljömässig god avkoppling och rekreation.

Spridning av semester kan göra det lättare för turisten att få god service och
få tillgång till attraktiva områden som idag är överbefolkade under en kort
period.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen begär att regeringen utarbetar en plan med en
riksmålsättning för turismens utveckling,

2. att riksdagen till Sveriges Turistråd för stöd till turism och
rekreation för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag om
116 700 000 kr,

3. att riksdagen till Sveriges Turistråd beslutar anslå 3 250 000 kr i
extra marknadsföringsstöd för USA-marknaden att användas i enlighet
med vad som föreslagits i motionen,

4. att riksdagen beslutar avskaffa begreppet primära rekreationsområden,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om regionalpolitisk! stöd till turistanläggningar inom
stödområdena A, B och C,1]

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om SIND:s branschstudie och Sveriges Turistråds
strukturplan,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om att öka möjligheterna till ett prisbilligt
semesterboende,2]

[att riksdagen beslutar höja det skattefria beloppet från 8 000
kronor till 15 000 kronor vid uthyrning av privat fritidsbostad,3]

6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförs för att främja turismens utveckling.

Mot. 1988/89

Kr512

6

Stockholm den 24 januari 1989
Jan Hyttring (c)

Stina Gustavsson (c)

Stina Eliasson (c)

Bengt Kindbom (c)

Pär Granstedt (c)

Mot. 1988/89

Kr512

Larz Johansson (c)

Marianne Andersson (c)

Görel Thurdin (c)

1 1988/89: A439

2 1988/89:Bo245

3 1988/89:Sk407