Motion till riksdagen
1988/89: Kr414
av Karin Söder m. fl. (c, fp)
Stöd till folkrörelser som utvecklar det nordiska
samarbetet
Norden kommer inför framtiden att få en allt större betydelse. Trenden i
vår omvärld visar att vi går mot en tid då ett internationellt samarbete
kommer få en allt större och viktigare betydelse. Norden spelar här en
viktig roll för Sverige.
Utvecklingen inom EG men också i Östeuropa ställer Sverige inför en
rad utmaningar. Det är viktigt att de möts med ett brett och folkligt
engagemang. För Sveriges del är det främst EG som de närmaste åren, i sitt
arbete med att förverkliga den inre marknaden kommer att påverka stora
delar av Sverige. Inte bara näringslivet utan även andra sektorer i samhället
som utbildningen, rättssystemet, den sociala sektorn mfl. En rad av
dessa förändringar kommer direkt att beröra den unga generationen. Det
är därför viktigt att just ungdomar ges möjlighet att lära sig mer om det
som sker i vår omvärld.
För Sveriges del framstår det nödvändigt att ta krafttag för att utveckla
och stärka det nordiska officiella samarbetet. Både Nordiska rådet och
Nordiska ministerrådet måste utifrån svensk utgångspunkt bli starkare och
arbeta mer målinriktat. För att kunna bevara och utveckla våra egna
värderingar, normer och kultur och samtidigt klara av att möta utvecklingen
inom EG är det nordiska samarbetet mycket betydelsefullt. Inom nordiska
rådet pågår just nu ett förändringsarbete med mål att utveckla
samarbetsformerna.
Folkrörelserna spelar stor roll i detta utvecklings- och opinionsarbete. I
Sverige finns en rad organisationer och folkrörelser som i sina nordiska
grannländer har ”syskon-organisationer” med liknade organisationsuppbyggnad
och målsättningar som den svenska.
Det kan exempelvis vara barn-, ungdoms-, hembygds- och handikapporganisationer.
Dessa organisationer engagerar oerhört många människor.
De arbetar på idéell basis och drivkraften i arbetet är en vilja att utveckla
sina intressen utifrån de gemensamma mål som organisationer står för.
Många av dessa organisationer har idag ett visst nordiskt samarbete. Det
sker dock ofta i form av utbyte mellan organisationernas ledningar och
lägerverksamhet av olika slag. Svagheten i dessa typer av utbyte är att det
berör ett mindre antal personer, och når därmed inte de breda massorna.
Anledningen till detta är ofta avsaknad av ekonomiska resurser. Det finns
alltså anledning att överväga om att införa ett organisationsstöd till svenska
organisationer som vill etablera eller utveckla ett samarbetet med
likasinnade organisationer i andra nordiska länder. Idag finns viss möjlig
het att erhålla stöd från Nordiska ministerrådet för nordisk verksamhet.
Nackdelen med dessa är dock att de genom konstruktionen ganska starkt
begränsar vilka som kan erhålla stöd. Reglerna för detta stöd behöver ses
över för de skall finna den form som avses: nämligen att utveckla och
vidga det folkliga engagemanget för nordiskt samarbete.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om utredning av och förslag till organisationsstöd
till svenska barn-, ungdoms-, handikapp- och hembygdsföreningar
vilka vill utveckla sitt nordiska samarbete.
Stockholm den 25 januari 1989
Karin Söder (c)
Gunilla André (c) Ylva Annerstedt (fp)
Gunnar Björk (c)
Mot. 1988/89
Kr414
11