Motion till riksdagen
1988/89 :Kr356
av Alexander Chrisopoulos m.fl. (vpk)
Stöd till körsång
Körsången har etablerat sig som en mycket bred och vital del av det svenska
kulturlivet. Man räknar med att det finns betydligt mer än 500 000 körsångare
i landet. Även om det finns ett fåtal professionella körer, så är det framför allt
amatörverksamhet det handlar om. Det hindrar emellertid inte att svenska
körer internationellt sett har ett mycket högt anseende.
Körernas värde för kulturlivet har många aspekter. Tillsammans utgör de
en levande folkrörelse som bärs fram av sångarnas och körledarnas intresse
och entusiasm. De söker sig fram i såväl svensk som internationell
körlitteratur. De tar upp nutida musik och de letar bakåt i historien. De olika
körerna försöker finna sina former och skaffa sig en musikalisk profil som är
just deras. Detta ger den svenska körsången en utomordentlig bredd, som
förmodligen saknar motstycke i världen.
Frukterna av sitt arbete och engagemang visar körerna upp i de mest skilda
samhälleliga sammanhang. 1 konsertsalar och kyrkor, på föreningsmöten och
konferenser, i köpcentret en lördagförmiddag - överallt möter en uppskattande
publik. Ingen har någonsin försökt att räkna den. Och det är kanske
inte heller så viktigt hur många hundra tusen eller miljoner som varje år
lyssnar till en kör. Det centrala är att de gör musiken tillgänglig för alla.
Mot bakgrund av den stora kulturella insats som körerna gör kunde man ha
rätt att vänta sig ett massivt stöd från samhällets sida. Så är det tyvärr inte. De
flesta körer lever under knappa ekonomiska omständigheter. För att klara
sin verksamhet tvingas man kanske olovligt kopiera noter, vilket drabbar
tonsättare och arrangörer. Många körer har fått lägga ner sin verksamhet i
brist på ledare. Även om det kommer nya körer i deras ställe, går ändå år av
erfarenhet och kunnande förlorade.
Körlivet har nått sina positioner av egen kraft, och samhällets insatser har
snarare minskat än ökat. Ur kulturpolitisk synpunkt är det märkligt att
landets största folkrörelse på kulturlivets område - i sig dessutom rymmande
några av världens främsta ensembler - blir så styvmoderligt behandlad av
samhällets kulturpolitiska instanser. Som jämförelse kan nämnas att staten
avlönar drygt 1 000 instrumentalister, men inte en enda kördirigent eller
• vokalensemble.
Förstärkt körledarutbildning
Körens existens och utveckling är helt beroende av tillgången på bra ledare.
Deras kunnande kan inte ersättas av sångarnas engagemang. Utbildningen
av kördirigenter hör hemma i utbildningsväsendet och är en samhällelig
uppgift. Utbildningskapaciteten motsvarar emellertid på intet sätt behovet,
vare sig kvantitativt eller kvalitativt.
Vid musikhögskolan i Stockholm bedrivs undervisningen i kördirigering
på tre olika nivåer:
- grundutbildning för musiklärare och kyrkomusiker, som pågår med
spridda veckotimmar under den treåriga utbildningen,
- påbyggnadsutbildning för ensembleledare och körpedagoger som omfattar
2 års studier på heltid respektive 1 års studier på halvfart,
- diplomutbildning för kördirigenter som omfattar 2 års studier på heltid.
För det första anser vi att man bör överväga en utökning av antalet
utbildningsplatser för ensembleledare och körpedagoger. Bristen på personer
med sådan utbildning är påtaglig i hela landet. Vi är emellertid inte
beredda att i nuläget ange något tal för nya utbildningsplatser, eftersom det
också är avhängigt av möjligheterna att inrätta lärartjänster som är adekvata
för utbildningen och som ger försörjningsmöjligheter. Regeringen bör se
över detta.
För det andra anser vi att man bör se över tjänstestrukturen på de ovan
nämnda utbildningarna. Bl.a. bör inrättas minst ett lektorat för påbyggnadsutbildningen.
Dessutom börén professur i kördirigering inrättas. Den tjänst
som under en tioårsperiod fram till 1986 innehades av Eric Ericson var
personlig och har sedan inte ersatts. Om en sådan professur inrättas kan en
körinstitution byggas upp och spela en viktig roll för svensk körmusik.
Inrättande av ett körcentrum
Svenskt körliv behöver ett körcentrum som en samlad resurs till körledares
och körers förfogande. Dess uppgifter bör vara följande: Information om
körlivets struktur, t ex kör- och musikorganisationer och register över
svenska körer, vidare om festivaler och tävlingar i Sverige och utomlands.
Sprida kunskaper om olika sätt att finansiera körverksamheten samt
förmedla körpedagogisk expertis till körer i olika delar av landet. Biblioteksverksamhet
inriktad på böcker, uppsatser och avhandlingar om körer och
körmusik, referensbibliotek för körnoter, körskivor och kassetter m m.
Utbildning för att komplettera körförbundens och studieförbundens kursutbud,
inklusive seminarier om forskning kring körer och körmusik. Forskning
om körmetodik på olika stadier, liksom repertoarsammanställningar och
svensk körhistoria.
Ett körcentrum bör självfallet byggas upp i nära samarbete med existerande
körinstitutioner som körförbund och studieförbund, liksom körutbildningarna
vid musikhögskolorna.
Som ett första steg bör 600 000 kronor anvisas på statsbudgeten för 1989/90
för uppbyggandet av ett körcentrum.
Hemställan
Under hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om körsångens
ställning i det svenska kulturlivet varvid också förslag bör utarbetas
som syftar till att förbättra körsångens villkor.
Mot. 1988/89
Kr356
9
[att riksdagen hos regeringen begär en översyn av tjänstestrukturen
vid musikhögskolan i Stockholm, varvid även bör övervägas
inrättande av en professur i kördirigering,1]
2. att riksdagen beslutar att ett körcentrum skall inrättas och att
under Bil 10 Utbildningsdepartementet F Allmän Kulturverksamhet
m m anvisa 600 000 kronor på ett särskilt upprättat anslag Körcentrum.
Stockholm den 25 januari 1989
Alexander Chrisopoulos (vpk)
Bo Hammar (vpk) Maggi Mikaelsson (vpk)
Mot. 1988/89
Kr356
' 1988/89:Ub774