Motion till riksdagen

av Jan Hyttring m.fl. (c)

Organisations- och anslagsfrågor på kulturområdet

&

Mot.

1988/89

Kr355-356

Centern har i en partimotion tidigare under allmänna motionstiden framlagt
förslag på det kulturpolitiska området av mer övergripande karaktär. I denna
motion tas ett antal anslags- och organisationfrågor på kulturområdet upp.

Anslagssystemet

Redan i budgetpropositionen 1988 aviserade regeringen en övergång till ett
nytt anslagssystem på kulturområdet. Vi har inte avvisat en sådan utveckling
men ställt bestämda krav på att de kulturpolitiska målen nu utvärderas och
konkretiseras.

I årets budgetproposition föreslår kulturministern att ett stort antal anslag
förs samman i ett enda utvecklingsanslag (F2) på ca 90 milj. kr. som ställs till
statens kulturråds förfogande. Ur budgetpropositionen är det inte möjligt att
fullt ut inhämta de ansvariga organens ställningstaganden till de framställningar
som institutioner och organisationer gjort. Fördelen med den gamla
ordningen låg bland annat däri att anslagsmottagare som ansåg sig missgynnade
kunde vända sig till riksdagen och dess ledamöter för att frammana
ökade insatser. För vissa verksamheter torde dessa riksdagsinsatser ha haft
väl så stor betydelse som regeringens eventuella välvilja. En annan brist är att
fördelningen via kulturrådet kan medföra fördröjning i hanteringen till men
för verksamhetsplaneringen hos bidragsmottagaren.

Den främsta anmärkningen vi vill rikta mot det nya anslagssystemet är att
det introduceras utan att någon utvärdering av de femton år gamla
kulturpolitiska målen har gjorts. Enligt centerns mening hade det varit
lämpligt att en sådan gjorts och att en revision av målsättningarna med
hänsyn till utvecklingen hade lagts fast som grund för kulturrådets hantering i
framtiden. På kulturområdet är det särskilt viktigt att samhällets satsningar
kommer till stånd efter parlamentarisk diskussion och målformulering. En
utveckling där nationens offentliga satsningar inom kulturlivet utvecklas i
form av förvaltningsåtgärder i ett ”kulturverk” måste enligt centerns mening
till varje pris motverkas.

Mot bakgrund av att vi här riktar mycket allvarliga invändningar mot det
sätt på vilket regeringen hanterat dessa frågor motsätter vi oss att en
anslagssamordning nu kommer till stånd på det sätt regeringen föreslår. Det
är angeläget att regeringen snarast vidtar åtgärder för att ge utvecklingen på
detta område en annan inriktning. Vi föreslår att riksdagen hos regeringen
begär att en parlamentariskt förankrad utvärdering av 1974 års kulturpolitis

1 Riksdagen 1988/89.3 sami. Nr Kr355-356

ka beslut omedelbart inleds. På grundval av utvärderingen måste ett
handlingsprogram på bland annat följande områden formuleras.

- Förverkligandet av decentraliseringsmålet måste preciseras.

- Insatserna för barn- och ungdomskulturen måste kraftigt förstärkas.

- Den levande kulturens roll i ett växande massmediautbud måste utvecklas.

Det torde också vara lämpligt att en utredning tar sig an uppgiften att
utveckla ett system för treårsprogrammen för anslagen till kulturändamål.
Det är också angeläget att utredningen överväger sammansättningen av de
organ som skall bereda och besluta om anslagsfrågor på kulturområdet. På
detta område är det särskilt viktigt att pluralism och mångfald främjas vilket
kräver allsidighet i bedömningen. Framväxten av korporativt sammansatta
maktcentra som styrorgan för den offentliga kulturpoliken måste motverkas.

Tidsmässigt bör utredningsarbetet inriktas på att vara styrande för
medelsfördelningen budgetåret 1991/92.

I fråga om anslagsfördelningen för budgetåret 1989/90 anser vi att
regeringen bör uppdra åt kulturrådet att åstadkomma en snabb beslutsgång
efter riksdagsbehandlingen vid hanteringen av de anslag rådet även fortsättningsvis
skall handha. Inriktningen bör vara att regeringen i en särskild
skrivelse till riksdagen eller senast i kompletteringspropositionen i april
presenterar en sammanställning av den anslagsfördelning som gjorts. Den
mycket allvarliga ekonomiska situation som många institutioner och organisationer
befinner sig i - inte minst till följd av regeringens cash limit principer

- nödvändiggör att riksdagen snarast bereds möjlighet att bedöma utfallet av
anslagstilldelningen.

Kultur i vardagslivet

Sedan budgetåret 1985/86 utgår särskilt stöd till kulturprojekt i arbetlivet.
Enligt centerns mening är det angeläget att projektmedel också kan satsas för
att nå alla de grupper som står utanför det egentliga arbetslivet. Där finns
hemarbetande. pensionärer, många handikappade samt studenter och
skolungdomar. Dessa männsikors behov av den gemenskap och kontakt som
kan skapas genom kulturinsatser är minst lika stor som i arbetslivet. Särskilt i
ett läge där Skådebanans hittillsvarande publikarbete är tänkt att inordnas i
anslaget för Kultur i arbetslivet är det angeläget att frågan om en bredare
profil noga övervägs. Enligt centerns mening bör bland annat mot denna
bakgrund 2.0 milj. kr. från anslaget till Kultur i arbetslivet och 1.0 milj. kr.
som friställs genom Skådebanans konkurs föras samman till en ny anslagspost
på 3,5 milj. kr. som benämns Kultur i vardagslivet.

Studieförbundens kulturverksamhet

En utvärdering som gjorts av kulturrådet visar att studieförbundens kulturverksamhet
har ca 10 miljoner deltagare per år. Genom studieförbundens
stora regionala och lokala spridning har denna verksamhet en mycket stor
betydelse för att utveckla ett decentraliserat kulturliv. Det har också stor
betydelse för att ge kulturarbetare i hela landet uppdrag. Mot denna
bakgrund föreslår vi att anslaget tillförs ytterligare 8 milj. kr.

Mot. 1988/89

Kr355

2

Kulturarbetarnas ekonomiska villkor

Det finns många exempel även på etablerade och erkända kulturutövare som
har stora svårigheter att att uppnå en acceptabel ekonomisk standard. De
ekonomiska villkoren är självfallet starkt beroende av statliga och kommunala
anslag samt av efterfrågan och betalningsförmågan hos den ”marknad”
som skall ta emot utbudet. För fria kulturutövare visar sig ofta skatte- och
avgiftssystemet vara klart ogynnsamt. Enligt centerns mening är det angeläget
att kulturarbetarnas inkomst- och skatteförhållanden nu tas upp till en
allsidig prövning. Inriktningen bör vara att senast i anslutning till den
aviserade reformeringen av skattesystemet åstadkomma klara förbättringar.
Bland annat bör följande åtgärder vidtas.

1. SCB har begärt 500 000 kronor för att göra en ny undersökning av
kulturarbetarnas ekonomi. Dessa medel bör via Konstnärsnämnden
anslås för att ett aktuellt underlag för kommande beslut skall finnas till
hands.

2. Inom ramen för pågående utredningsarbetete på skatteområdet eller i
särskild ordning måste frågan om inrättande av ett nytt inkomstslag för
inkomst av kulturell verksamhet lösas.

3. Riksdagen har begärt förslag om en avgift vid vidareförsäljning av
konst. Det är viktigt att detta arbete förs vidare parallellt med arbetet i
upphovsrättsutredningen så att inte onödigt dröjsmål uppstår.

4. Systemet med inkomstgarantier till konstnärer måste utvecklas så att
Konstnärsnämnden kan ta in nya konstnärer i systemet när tidigare
innehavare varaktigt når en sådan inkomstnivå att de inte utnyttjar
garantin. Redan för kommande budgetår bör nämnden få utse ytterligare
6 till 7 innehavare av inkomstgaranti till en kostnad av ca 600 000
kronor.

I detta sammanhang vill vi också erinra om vissa centerförslag med syfte att
förbättra småföretagarnas ekonomiska villkor generellt som också ger
konstnärligt yrkesverksamma en förbättrad ekonomisk situation. Bland
annat kan följande förslag nämnas:

- Ett grundbelopp - motsvarande ett basbelopp - undantas vid påförande
av arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter.

- Privata investeringskonton inrättas. Insättningarna undantas från beskattning.
Uttag bör konstnärer kunna göra för studier, internationella
arbetsresor och förberedelser för utställningar och framträdanden.

Information och kultur för handikappade

Genom anslagen till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur
(G9) och produktionsanslaget till Talboks- och punkskriftsbiblioteket (G 16)
kan samhället göra verksamma insatser för att bereda vissa handikappgrupper
vidgat tillträde till kulturupplevelser. Enligt centerns mening bör de båda
anslagen tillföras 1 milj. kr. vardera. Därigenom bör bl a TPB:s planerade
insatser för afatiker och utvecklingsstörda kunna fullföljas.

Mot. 1988/89

Kr355

3

Kulturellt utbyte med utlandet

Händelseutvecklingen i Baltikum är av vital betydelse för vårt land. Det är
enligt centerns mening angeläget att såväl folkrörelser som kulturinstitutioner
och enskilda kulturutövare aktivt kan delta i det utbyte på bland annat
det kulturella området som nu synes bli möjligt. Det är viktigt att denna
mycket glädjande utveckling av nära mänskliga kontakter i vårt närområde
inte hämmas av resursbrist. Mot denna bakgrund bör som ett delanslag under
anslaget H 1. Kulturellt utbyte med utlandet avsättas 1 mkr till Kultur- och
folkrörelsekontakter med Baltikum.

Konstlivet är till sin karaktär internationellt. Det är angeläget att svenska
konstnärer bereds goda möjligheter att anordna eller medverka i utställningar
utomlands. Det är också angeläget att fler konstnärer kan beredas
möjlighet att verka vid de ateljéer i bl a New York och Berlin som svenskt
konstliv har ett organiserat samarbete med. Konstnärsnämnden bör tillföras
1 000 000 för det ändamål via anslaget F 5. Bidrag till konstnärer.

Film

Det nya filmavtalet tillför filminstitutet ytterligare ca 25-50 miljoner. Enligt
vår mening är det angeläget att en del av dessa medel kan användas av
institutet och Konstnärsnämnden i samverkan som startbidrag till unga
filmare, bidrag till författare och film- och videoexperiment. Konstnärsnämnden
får inom ramen för sin verksamhet en god uppfattning om
utvecklingen inom skilda konstarter. I många fall torde verksamhet med film
och video som uttrycksmedel representera ett utvecklingssteg för många
bildkonstnärer, författare och musiker. Samverkan mellan institutet och
nämnden bör därför utvecklas. Det torde bl a vara lämpligt att ca 2 milj. kr.
av de medel som filminstitutet nu får till följd av det nya avtalet fördelas till
projekt efter förslag av Konstnärsnämnden.

I en särskild motion från centerhåll tas aktuella filmfrågor med anledning
av det nya avtalet upp till behandling.

Museer

Statens naturvårdsverk och Länsmuseernas samarbetsråd har föreslagit att
museiekologer inrättas vid samtliga länsmuseer. Enligt centerns mening är
det angeläget att en sådan förstärkning av museernas möjligheter att verka på
miljö- och naturvårdsområdet nu kan komma till stånd. Anslaget F 34.
Regionala museer bör tillföras medel motsvarande ytterligare 24 grundbelopp
för detta ändamål. Eftersom inrättande av befattningarna kräver
kommunal medverkan torde de inte kunna besättas förrän i början av 1990.
Anslagsbelastningen blir mot denna bakgrund ca 1 milj.kr. budgetåret
1989/90, medan helårseffekten blir drygt 2 milj. kr.

De centrala ansvarsmuseerna har till uppgift att överblicka samlingar av
samma slag i hela landet. De skall också medverka till att föremål och annan
dokumentation kan visas i olika delar av landet. För att de fem ansvarsmuseerna
skall kunna fullgöra denna nya roll är det angeläget att medel anslås för
kunskapsuppbyggnad och utvecklingsarbete i tillräcklig omfattning. Vart

Mot. 1988/89

Kr355

4

och ett av de fem museerna bör enligt centerns mening tillföras 200 000 Mot. 1
kronor för detta ändamål. Anslaget F 30. Centrala museer: Förvaltningskost- Kr355
nader bör därför ökas med 1 milj. kr.

Möjligheterna att för närvarande få stöd till nybyggnad eller upprustning
av lokaler för icke statliga museer är för närvarande mycket små. Det påvisar
bland annat kulturutskottet i ett betänkande hösten 1988 (1988/89:KrUl; sid
13-14). I samlingslokaldelegationen och regeringen fanns hösten 1988 ett
femtontal obehandlade ansökningar. Sedan stödet fick sin nuvarande
utformning 1984 har medel anslagits i endast fem fall. Enligt centerns mening
är det angeläget att en stödform som är särskilt riktad till om- eller nybyggnad
av icke-statliga museilokaler nu införs. Redan för budgetåret 1989/90 bör 5
milj. kr. anvisas för ändamålet. Det bör ankomma på regeringen att utforma
riktlinjer för stödets fördelning. Uppbyggnaden av det nuvarande samlingslokalstödet
kan därvid självfallet vara vägledande. Om det av oss föreslagna
stödet tillåts täcka ca 30 % av kostnaderna vid nybyggnad och ca 50 % av
kostnaderna vid upprustning kan ett statsbidrag av den storlek vi föreslår
förväntas medge en investeringsvolym på uppemot 15 milj. kr. per år vilket är
en kraftig förbättring i förhållande till nuläget.

Dans

Det måste hälsas med tillfredsställelse att frågan om en permanent dansscen i
Sverige nu förefaller kunna lösas genom att Stadsteaterns tidigare lokaler tas
i anspråk för ändamålet. Det är viktigt att regeringen nu åstadkommer en
sådan överenskommelse med Stockholms stad och Stockholms läns landsting
att finasieringen av en framtida dansverksamhet säkerställs.

År 1990 har proklamerats som ett folkmusik- och dansår. Det är viktigt att
regeringen och kulturrådet inom ramen för tillgängliga projektmedel medverkar
till att det ambitiösa program som utarbetats kan genomföras.

Anslag till Vadstena-akademien

Vadstena-akademien ger 22-25 operaföreställningar och ett antal konserter
varje sommar på Vadstena slott och Vadstena gamla teater. Verksamheten
har tilldragit sig ett betydande intresse såväl i Sverige som utomlands. För att
kunna planera verksamheten den kommande sommaren är akademien
beroende av ett snabbt besked om det statliga stödets storlek. Enligt centerns
mening är det angeläget att riksdagen direkt beslutar om detta anslags storlek
utan att gå omvägen över kulturrådet. Vi är också beredda att medverka till
en kraftfull förstärkning av anslaget till denna decentraliserade kulturverksamhet
av hög kvalitet. Vi förslår därför att Vadstena-akademien anvisas
1 081 000 kronor för sin verksamhet framför allt under sommaren 1989.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär tillsättande av en parlamentarisk
utredning med uppgift att utvärdera 1974 års kultupolitiska beslut
och formulera handlingslinjer för framtiden.

2. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till en ny
anslagsstruktur samt att ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs rörande regeringens och kulturrådets hantering av anslagsfördelningen
inför budgetåret 1989/90,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs rörande insatser för kultur i vardagslivet,

4. att riksdagen beslutar att till ett nytt anslag Kultur i vardagslivet
anvisa 3 500 000 kr. genom omfördelning av 2 500 000 kr. från
anslaget Kultur i arbetslivet och 1 000 000 kr. från tidigare anslag till
Skådebanan som friställts efter dess konkurs,

[att riksdagen att hos regeringen begär utredning och förslag
rörande särskilt inkomstslag för inkomst av kulturverksamhet,1]

5. att riksdagen beslutar att till Konstnärsnämnden anvisa 500 000
kr. för statistisk undersökning av kulturarbetarnas inkomstförhållanden
i enlighet med vad som anges i motionen,

6. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförs
rörande hanteringen av frågan om vidareförsäljningsavgift på konst,

7. att riksdagen beslutar medge att regeringen bemyndigar Konstnärsnämnden
att utse ytterligare sex till sju innehavare av inkomstgaranti
samt att till följd härav ramen för anslaget F 6. Inkomstgarantier
för konstnärer vidgas med 600 000 kr. till 9 898 000 kr.,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs rörande kultur- och informationsinsatser för handikappade,

[att riksdagen beslutar att till G 9. Bidrag till stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 1 000 000 förhöjt anslag om 7 384 000 kr.,2]

9. att riksdagen till G 16. Talboks- och punktskriftsbiblioteket:
Produktionskostnader anvisar ett i förhållande till regeringens förslag
med 1 000 000 kr. förhöjt anslag om 36 612 000 kr.,

10. att riksdagen till H 1. Kulturellt utbyte med utlandet anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 1 000 000 kr. förhöjt anslag
om 10 090 000 kr. varvid förhöjningen tillförs ett nytt delanslag
Kultur- och folkrörelsekontakter med Baltikum,

11. att riksdagen till F 5. Bidrag till konstnärer anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 1 000 000 kr. förhöjt anslag
om 20 193 000 kr. varvid förhöjningen skall nyttjas för utställningar
och ateljevistelser utomlands i enlighet med vad som anges i motionen,

12. att riksdagen beslutar att 2 000 000 kr. av anslaget G 2. Filmstöd
skall fördelas efter förslag av Konstnärsnämnden till de ändamål
som anges i motionen,

13. att riksdagen beslutar att inrätta 24 nya grundbelopp att fördelas
till respektive länsmuseum för inrättande av befattning som museiekolog
enligt de riktlinjer som anges i motionen,

14. att riksdagen till F 34. Bidrag till regionala museer anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 1 000 000 kr. förhöjt anslag
om 44 049 000 kr.,

Mot. 1988/89

Kr355

6

15. att riksdagen till F 30. Centrala museer: Förvaltningskostnader
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 1 000 000 kr.
förhöjt anslag om 292 257 000 kr. varvid förhöjningen skall fördelas
med 200 000 kr. på vart och ett av de fem ansvarsmuseerna för de
ändamål som anges i motionen,

16. att riksdagen beslutar att till ett nytt anslag Byggande och
ombyggnad av icke-statliga museilokaler anvisa 5 000 000 kr. att
fördelas enligt de riktlinjer som anges i motionen,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs rörande insatser för att skapa en permanent dansscen,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anföres rörande fortsatta insatser för att säkerställa genomförandet
av folkmusik- och dansåret 1990,

19. att riksdagen beslutar att till Vadstena-akademien anvisa ett i
förhållande till nu utgående statsanslag med 516 000 kr. förhöjt anslag
om 1 081 000 kr.

Stockholm den 25 januari 1989

Jan Hyttring (c)

Stina Gustavsson (c)

Stina Eliasson (c)

Bengt Kindbom (c)

Görel Thurdin (c)

Larz Johansson (c)
Marianne Andersson (c)
Marianne Jönsson (c)
Pär Granstedt (c)

Mot. 1988/89

Kr355

' 1988/89:Sk464
2 1988/89: K824

7